yttr 1977/78 cu3y y

Yttrande 1977/78:cu3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

CU 1977/78: 3 y

Civilutskottets yttrande
1977/78: 3 y

över propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar,
m. m., jämte motion

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett civilutskottet tillfälle att avge yttrande över
propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar,
m. m., jämte eventuella motioner. Härefter har väckts motionen 1977/

78:1751 av Per Bergman (s) och Birgitta Dahl (s).

Civilutskottet har behandlat propositionen i de delar som närmast
berör utskottets beredningsområde samt den väckta motionen. Utskottet
avger följande yttrande.

Lagförslaget innebär i fråga om samordning med byggnadslagstiftningen
att koncessionsbeslutet inte ges en formellt bindande verkan i
förhållande till någon del av denna lagstiftning (prop. s. 70). Motivet
för detta är att berörda kommuner skall få tillfälle att föra fram sin
mening i ett koncessionsärende och att det därigenom bör bli möjligt att
åstadkomma en faktisk samordning mellan ledningsintresset och de intressen
som ligger bakom planbestämmelserna i byggnadslagen (BL).

Koncessionsprövningen innebär bl. a. att en i huvudsak bestämd
sträckning av ledningen läggs fast. Prövningen medger emellertid inte
en detaljreglering av ledningsföretaget med hänsyn till dess inverkan på
motstående intressen. Expropriation anges i propositionen kunna bli ett
medel för att genomföra företaget. En fråga som uppkommer när annan
än markkommunen ansöker om tillstånd till expropriation är vilket medinflytande
vid tillståndsprövningen som skall ges till markkommunen.

Enligt grunderna för 2 kap. 12 § expropriationslagen bör kommunens
åsikt frångås endast om mycket starka skäl talar därför (prop. 1972:

109 s. 219). Denna princip bör enligt utskottets mening vara vägledande
även vid prövningen av koncessionsärende.

Riktlinjerna för hushållning med mark och vatten inom den fysiska
riksplaneringen har i sig ingen rättsverkan. De förutsätts bli preciserade
genom kommunal planering enligt BL och vid tillämpning av naturvårdslagen
(NvL) m. fl. lagar. I propositionen (s. 77) har förutskickats att
dessa riktlinjer kan kräva beaktande på samma sätt som en rad andra
angivna samhälleliga intressen. Detta får med hänsyn till regeringens
ansvar för hävdandet av riktlinjerna anses vara en självklarhet. Lagrådet
har anfört (prop. s. 113) att ingrepp i strid mot vissa förordnanden
enligt NvL inte får företas utan tvingande skäl. Detta uttalande bör
enligt utskottets uppfattning kunna få motsvarande tillämpning även
när det gäller riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen.

1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Yttr. nr 3

CU 1977/78: 3 y

2

Det genom motionen 1977/78: 1751 ,{s) framförda kravet på förslag
till åtgärder för att integrera koncessionsprövningen med planering enligt
byggnadslagen m. m. står inte i strid med vad som anförts i propositionen
eller hår ovan. Förslaget syftar till att även när det gäller planeringen
för rörledningar initiera ett arbete i dessa integrationsfrågor av
samma typ som pågår beträffande planeringen av kraftledningar.

Civilutskottet har (CU 1973: 34, 1975/76: 1, 1975/76: 16 och 1977/78:
8) haft anledning att beröra integrationen av kraftledningsplaneringen
med samhällsplaneringen i övrigt. Planverket, naturvårdsverket, vattenfallsverket
och industriverket har i en utredning behandlat frågan om
hur kraftledningsfrågorna skall integreras i samhällsplaneringen. Enligt
vad utskottet erfarit har verkens utredning underställts vissa kommuner
och länsstyrelser. Enligt civilutskottets mening bör initiativ tas för att
även samordna planeringen av rörledningar med samhällsplaneringen.
Det kan nämnas att civilutskottet senare under år 1978 kommer att behandla
motioner om hur kraftledningsplaneringen skall samordnas med
den fysiska planeringen och därmed även med den fysiska riksplaneringen.
En samordning av planeringen för kraftledningar med planeringen
för vissa rörledningar samt frågan om hur dessa båda slag av
ledningar skall integreras med samhällsplaneringen i övrigt finner civilutskottet
väsentlig.

Arbetet på en ny byggnadslagstiftning pågår inom bostadsdepartementet.
Det nu lagda lagförslaget kan inte anses föregripa eller försvåra
detta arbete. Det kan dock antas att förslag på bygglagområdet kommer
att leda till ytterligare överväganden i bl. a. samordningsfrågorna.

Stockholm den 14 mars 1978

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg
(fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m), Birgitta
Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Eric
Hägelmark (fp), Göthe Knutson (m) och Per Olof Håkansson (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 78005*

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.