yttr 1977/78 cu2y y
Yttrande 1977/78:cu2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
CU 1977/78:2y
Civilutskottets yttrande
1977/78:2 y
med anledning av motion om översyn av länsstyrelseinstruktionen
Till
konstitutionsutskottet
Till civilutskottet har hänvisats motionen 1977/78:1683 av Göthe Knutson
(m) och Håkan Winberg (m), vari hemställs att riksdagen anhåller att
regeringen måtte låta vidtaga en översyn av länsstyrelseinstruktionen i syfte
att anpassa instruktionens bestämmelser om ärendehantering och beslutsfattande
till motsvarande bestämmelser i kommunallagen.
Till konstitutionsutskottet har hänvisats motionerna 1977/78:1414 (c) och
1417 (c). I den förra motionen förordas en allmän översyn av principerna för
den statliga förvaltningens ställning, organisation och verksamhetsformer. I
den senare förordas åtgärder för att införa den kollektiva omröstningsmetoden
inom centrala och regionala statliga myndigheters lekmannastyrelser.
Förslagen i den förstnämnda till civilutskottet hänvisade motionen täcks i
väsentliga och centrala delar av förslagen i de till konstitutionsutskottet enligt
ovan hänvisade motionerna. Civilutskottet har i syfte att åstadkomma en
enhetlig och samlad behandling av förslagen beslutat att, under förutsättning
av konstitutionsutskottets medgivande, överlämna motionen 1977/78:1683
till konstitutionsutskottets fortsatta beredning. 1 samband därmed avger
civilutskottet följande yttrande över den sålunda överlämnade motionen.
Yttrandet har utgått från de bedömningar som kan falla inom civilutskottets
beredningsområde.
Regleringen av beslutsnivåerna - vilka ärenden som skall avgöras av
länsstyrelsens styrelse och sålunda inte av landshövdingen ensam eller av
tjänsteman-ges i första hand i länsstyrelseinstruktionen (26 §). Där anges att
- i den mån inte länsstyrelsen meddelat andra föreskrifter om personalens
tjänsteutövning, m. m. - styrelsen skall avgöra ”viktigare frågor om
samhällsplanering eller andra för länet betydelsefulla åtgärder”, vissa andra
särskilt angivna frågor samt ”andra frågor som landshövdingen hänskjuter
till styrelsen”. 1 den av regeringen fastställda normalarbetsordningen för
länsstyrelserna hänvisas till dessa regler. I en bilaga 2 till normalarbetsordningen
anges för ett stort antal angivna ärendegrupper den beslutsnivå på
vilken ett ärende av sådan typ skall avgöras. Där anges inte endast
fördelningen av beslutanderätten mellan landshövding och skilda tjänstemän
utan också ärendetyper som skall avgöras av styrelsen. I normalarbetsordningen
sägs vidare att inom de ärendegrupper som i den nämnda bilagan
anges som styrelseärenden kan förekomma ärenden av mindre vikt eller utan
1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Yrtr. nr 2
CU 1977/78:2 y
2
principiell betydelse samt föreskrivs att sådana ärenden bör efter landshövdingens
bestämmande avgöras av landshövdingen eller annan tjänsteman.
Det anges också att inom de ärendegrupper som enligt bilagan avgörs av
tjänsteman kan förekomma ärenden av större vikt eller av principiell
betydelse. Det föreskrivs att dessa ärenden bör hänskjutas till styrelsen.
Enligt den nämnda 26 § länsstyrelseinstruktionen skall styrelsen också
avgöra viktigare frågor om arbetsordning.
När det gäller brådskande ärenden av sådan karaktär att de bör avgöras av
styrelsen ges i 27 § länsstyrelseinstruktionen en regel som möjliggör att
ärendet avgörs genom meddelanden mellan landshövdingen och minst sju
andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får
landshövdingen besluta ensam i närvaro av den föredragande till vilken
ärendet hör. Beslut fattat på dessa sätt skall anmälas för styrelsen vid nästa
sammanträde.
Motionärernas erinringar mot fördelningen av beslutskompetensen torde
ytterst syfta till att tillförsäkra länsstyrelsens styrelse beslutsrätt i vissa
ärenden av vikt. Som exempel anges det fall när länsstyrelsen går emot en
kommuns önskemål i planärenden. För plan- och byggnadsfrågor gäller
enligt den nämnda bilagan till arbetsordningen att ärenden om region- och
generalplaner, övriga fysiska översiktsplaner, dispositionsplaner och
yttrande/anmälan till regeringen enligt 136 a § byggnadslagen lagts på
styrelsens avgörande. Ärenden om bl. a. detaljplaner, utomplansbestämmelser
och avstyckningsplaner kan avgöras av landshövdingen eller avdelningschef.
Enligt civilutskottets mening kan uppenbarligen i vissa situationer yppas
skilda meningar i fråga om på vilken beslutsnivå ett visst ärende skall
avgöras. Det är lika uppenbart praktiskt sett ogörligt att helt uttömmande
reglera vilka ärenden som skall avgöras av länsstyrelsens styrelse. Bedömningarna
kan även växla mellan skilda länsstyrelser. En anpassbar regel av
den typ som nu finns i länsstyrelseinstruktionen kan enligt civilutskottets
mening därför inte avstås.
Det måste å andra sidan förutsättas att vid tillämpning av instruktionen
genom föreskrifter i arbetsordning eller i enskilda fall intresset av en snabb
och rationell ärendehantering inte får effekter som kan uppfattas som att de
valda styrelseledamöternas meningar inte får komma till uttryck. Med
hänsyn emellertid även till att länsstyrelsernas styrelser själva fastställer
styrelsernas arbetsordningar och även indirekt torde kunna uttrycka principiella
eller till visst ärende knutna önskemål torde en föreslagen riksdagens
begäran om översyn av länsstyrelseinstruktionen i denna del inte nu vara
påkallad. Regeringen har självfallet att som tidigare följa utvecklingen och
fastställa de ändringar i normalarbetsordningen som kan finnas påkallade.
När det därefter gäller omröslningsreglerna förordas i motionen att de bör
utformas i överensstämmelse med kommunallagens regler. För länsstyrelserna
gäller enligt 27 § länsstyrelseinstruktionen att som styrelsens beslut
CU 1977/78:2 y
3
gäller den mening varom de flesta förenar sig. Vid lika röstetal har
ordföranden utslagsröst. Denna omröstningsmetod - den kollegiala - utgår
från motsvarande principer i rättegångsbalken. Den tillämpas också i de
centrala statliga verkens lekmannastyrelser. Kommunallagens regler för
beslut i kommunfullmäktige (22 §) innebär att fullmäktige skall ta ställning
till en proposition som kan besvaras med ja eller nej. Utgången bestäms
genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom när
ärendet avser val eller tillsättande av tjänst då lotten fäller avgörandet. Denna
s. k. kollektiva eller parlamentariska metod tillämpas vanligen i representativa
församlingar. Skillnaden ligger i princip i att, när det finns mer än två
meningar, den kollegiala metoden ställer alla dessa mot varandra och ger ett
beslut i enlighet med den mening som fått de flesta rösterna, medan den
kollektiva metoden genom beslut om kontrapropositioner reducerar det
slutliga avgörandet till ett val mellan två alternativ.
Länsstyrelsens ställning av statligt regionalt organ medför enligt civilutskottets
mening att skäl nu inte finns för att överge den princip som också
tillämpas i statliga centrala organ. Omröstningsreglerna för länsstyrelserna
bör bedömas i samband med motsvarande regler för de centrala verksstyrelserna.
Motionärernas förslag i denna del torde delvis utgå från en uppfattning
av länsstyrelsernas roll där sättet att välja ledamöter ställts i förgrunden -länsstyrelsen uppfattas i princip som en representativ församling. Denna
uppfattning har emellertid ett direkt samband med den pågående, fortsatta
utredningen om länsdemokratifrågorna. Denna utredning genom länsdemokratikommittén
skall bl. a. pröva i vilken utsträckning och under vilka
förutsättningar de regionala samhällsuppgifterna skall flyttas från den statliga
länsstyrelsen till landstingskommunernas representativa organ.
Vad civilutskottet ovan förordat har grundats på en bedömning av enbart
motionen 1977/78:1683 (m). Den vidare prövning av motsvarande frågor som
kan ske inom ramen även för förslagen i motionerna 1977/78:1414 (c) och
1417 (c) föranleder, med hänsyn till gränserna för civilutskottets beredningsområde,
inte något särskilt uttalande i detta sammanhang.
Stockholm den 28 februari 1978
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven
Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c),
Maj-Lis Landberg (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Eric Hägelmark (fp),
Göthe Knutson (m), Wilhelm Gustafsson (fp), Lennart Nilsson (s) och Rolf
Dahlberg (m).
GOTAB 57634 Slockholm 1978
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.