yttr 1977/78 au7y y

Yttrande 1977/78:au7y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

AU 1977/78:7 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1977/78:7 y

över motion om åtgärder för att öka sysselsättningen inom skogsbruket Tili

jordbruksutskottet

Genom beslut den 7 mars 1978 har jordbruksutskottet hemställt om
arbetsmarknadsutskottets yttrande över motionen 1977/78:1269 av Ove
Karlsson m. fl. (s).

Motionen

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begären skyndsam översyn
och redovisning av sådana åtgärder att snar sysselsättningsökning kan
uppnås i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionärerna anför att skogsindustrins behov av virkesråvara vid fullt
kapacitetsutnyttjande beräknats till ca 83 milj. skogskubikmeter och att den
möjliga avverkningen bedömts till ca 75 milj. skogskubikmeter. Uttaget av
skog bör långsiktigt inte överstiga tillväxten. Åtgärder bör därför vidtas för att
öka tillväxten. En förbättrad skogsvård skapar enligt motionärerna väsentligt
ökade förutsättningar för en bättre avkastning av skogen och därmed för en
råvarutillgång som motsvarar industrins fulla kapacitetsutnyttjande. Samtidigt
skapar skogsvårdsarbetena nya sysselsättningstillfällen under nuvarande
lågkonjunktur.

I motionen ges en rad exempel på åtgärder för att på både kort och lång sikt
förbättra skogstillväxten och höja virkeskvaliteten, såsom röjning, gallring,
plantering, markberedning, dikning, stamkvistning och s. k. industribehandling
av virke. Motionärerna anser också att man bör undersöka möjligheterna
att ta till vara rivningsvirke som råvara till massaindustrin.

Avslutningsvis understryker motionärerna att skogsägandet innebär ett
stort ansvar och att det därför inte får vara passivt. Det är inte markägarens
ensak hur skogen sköts. Samhället måste kräva att markens reproduktionsförmåga
används för att ge arbete i skogen, inom industrin och transportväsendet.
Ytterst är enligt motionärerna inkomsterna från skogsnäringen en av
stöttepelarna för vår välfärd.

Utskottet

Tanken i den föreliggande motionen är att genom intensifierade skogsvårdsåtgärder
m. m. skapa nya sysselsättningstillfällen och samtidigt
förbättra industrins tillgång till skogsråvara. Motionen mynnar ut i ett

1 Riksdagen 1977/78. 18 sami. Yttr. nr 7

AU 1977/78:7 y

2

yrkande med begäran om skyndsam översyn och redovisning från regeringens
sida av åtgärder som främjar att sysselsättningen ökas. Motionärerna
presenterar en rad uppslag till åtgärder i de syften de vill uppnå.

Som motionärerna framhåller spelar skogen en viktig roll för landets
ekonomi. Näringen är betydelsefull inte minst för den regionala utvecklingen.
Skogsbrukets betydelse från sysselsättningssynpunkt har emellertid
gått tillbaka. Fortfarande har näringen sin betydelse inte minst i landsdelar
där industrin är svagt utbyggd och där alternativa sysselsättningstillfällen
därför är svårare att finna. I skogslänen bidrar näringen i väsentlig utsträckning
till att vidmakthålla en rimlig servicenivå.

Enligt uppgifter som har sammanställts av 1973 års skogsutredning i
betänkandet Skog för framtid (SOU 1978:6 s. 46) uppgick år 1960 andelen
sysselsatta i skogsbruket till 2,6 % av det totala antalet sysselsatta. År 1975
hade andelen minskat till hälften eller 1,3 96. Omräknat i medelantal
sysselsatta (företagare och anställda) gick sysselsättningen under samma tid
ned från 114 000 till 60 000 personer. Antalet arbetade timmar har minskat än
mer enligt samma källa.

Skogsutredningen anser att flera faktorer talar för att minskningen av
antalet anställda inom skogsbruket kommer att gå långsammare under den
närmaste tiden. Utskottet noterar i sammanhanget att antalet medlemmar i
skogsarbetarnas arbetslöshetskassa har varit praktiskt taget oförändrat under
1970-talet (24 800 i oktober 1972 och 24 500 i oktober 1977).

Flera faktorer gör det svårt att bedöma den framtida sysselsättningen i
skogen. Dit hör antaganden om produktivitetsutvecklingen, takten för den
fortsatta övergången från delårs- till helårssysselsättning och självfallet den
genom skogsutredningen aktualiserade frågan om skogspolitikens mål och
medel.

Motionärerna ställer frågan om inte samhället i ett läge med vikande
sysselsättning borde stimulera skogsägarna till sysselsättningsskapande
åtgärder inom skogsvården. Utskottet vill med anledning härav peka på att
skogsvårdande insatser sedan länge utförs i form av beredskapsarbete.
Insatsernas storlek under senare år framgår av följande tabell:

Beredskapsarbeten

Budgetår

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Totala antalet
dagsverken
(1 000-tal)

6 700

5 548

3 579

4 755

6 147

Därav skogsvårds-arbeten (1 000-tal)

951

847

624

719

647

Vid sidan av statligt stöd till skogsvård genom beredskapsarbeten har
under den redovisade perioden införts ett förbättrat stöd till intensifierad
skogsvård i Norrland och nordvästra Svealand. För budgetåren 1975/76 och

AU 1977/78:7 y

3

1976/77 anvisade ramar om 30 resp. 37 milj. kr. för den formen av bidrag
uppges ha förbrukats helt. Stöd kan också utan de angivna geografiska
begränsningarna lämnas för andra åtgärder, såsom byggande av skogsbilvägar
och utdikning av våtmarker.

Förslag till ytterligare åtgärder för en förbättrad skogsvård genom såväl
skärpt lagstiftning som utvidgat statligt stöd m. m. har lagts fram i det
ovannämnda betänkandet Skog för framtid. I betänkandet behandlas grundläggande
frågor om skogspolitikens framtida inriktning.

Regeringen har meddelat att skogsutredningens förslag och resultatet av
det utredningsarbete om skogsindustrin som pågår inom industridepartementet
skall utgöra underlag för ett näringspolitiskt program för skogsnäringen.
Utskottet utgår från att i programarbetet kommer sysselsättningsfrågorna
att spela en viktig roll. Utskottet räknar vidare med att proposition i
ämnet kommer att föreläggas riksdagen senast i början av år 1979.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte i dag bör
göra en framställning till regeringen av det slag motionärerna begär.

Stockholm den 11 april 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp). Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson (c),
Torsten Stridsman (c). Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s). Allan
Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s). Ingrid Ludvigsson (s). Arne
Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m),
Bernt Ekinge (fp) och Sten Svensson (m).

GOT AB 57938 Stockholm 1978

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.