yttr 1977/78 au5y y

Yttrande 1977/78:au5y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

AU 1977/78:5 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1977/78:5 y

över propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig
bebyggelse, jämte motioner

Till civilutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över propositionen
76 med energisparplan för befintlig bebyggelse jämte motioner.

Vid behandlingen av ärendet har utskottet begränsat sig till sysselsättningsaspekten
på förslagen.

Inför utskottet har följande myndigheter och organisationer lämnat
synpunkter på ärendet: arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, Industrins
byggmaterialgrupp, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska
byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Svenska
fabriksarbetareförbundet samt Svenska industritjänstemannaförbundet.

Utskottet

Utskottet tar först upp frågan om tillgången på arbetskraft för att
genomföra energisparande på sätt som anges i propositionen. Det är knappast
meningsfullt att för en tioårsperiod göra några prognoser på en så svårbedömbar
sektor som byggarbetsmarknaden. Även med en planeringshorisont
på tre år, som är propositionens primära inriktning, måste resonemanget bli
av allmänt slag. Avgörande för bedömingen blir nämligen i hög grad vilka
uppskattningar man gör beträffande det totala byggandets omfattning i
landet.

Enligt utskottets uppfattning bör det inte vara några större svårigheter att
tillgodose behovet av byggnadsarbetare med den nivå energisparplanen
beräknas få de närmaste åren. Utskottet gör denna bedömning mot bakgrund
av den stora avgång av arbetare från byggnadssektorn till industrin som skett
under 1970-talet och som det i viss omfattning bör vara möjligt att vid behov
återvinna. Rekryteringsläget bland ungdomar bedöms också vara gott.

Intresset för utbildning inom byggnadsfacket har genomgått en markant
förbättring. Även arbetsmarknadsutbildningen kan vara ett verksamt medel
för att öka tillgången på arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen är också en
användbar metod att tillgodose efterfrågan på särskilda kategorier yrkesarbetare
och tekniker som det även med ett relativt begränsat energisparprogram
åtminstone temporärt kan bli brist på.

I fråga om tillgång på arbetskraft utanför den egentliga byggnadssektorn ser
utskottet, frånsett vad ovan sagts om vissa tekniker, inte några större
problem.

1 Riksdagen 1977/78. 18 sami. Yttr. nr 5

AU 1977/78:5 y

2

När det gäller bedrivande av byggnadsarbete enligt programmet vill
utskottet betona vikten av att arbetet utförs i för arbetskraften och samhället
acceptabla former. Vid anlitande av entreprenörer bör stöd utgå endast om
det är fråga om seriösa företagare, som är beredda att följa lagar och avtal.

Det resonemang som ovan förts innebär självfallet inte att man kan räkna
med att det i alla delar av landet vid alla tidpunkter kommer att finnas
tillgänglig arbetskraft för byggnadsarbete. Marknaden måste fortlöpande
bedömas i ett ganska kort perspektiv. I detta sammanhang finns det
anledning att ta upp frågan om hur det byggnadsarbete som utförs enligt
planen skall styras med hänsyn till konjunkturläge, regionala sysselsättningsproblem
och säsongmässiga variationer.

I propositionen uttalas att energisparprogrammet skall användas aktivt
som en konjunkturutjämnande och regionalpolitisk faktor. Utskottet
instämmer i det synsättet. Liksom beträffande en del annat byggnadsarbete
bör det vara möjligt att åstadkomma de styrande effekterna genom att
medelstilldelningen varieras.

Enligt utskottets uppfattning bör det övervägas om inte energisparprogrammet
kan användas även för att utjämna de säsongmässiga variationerna i
byggnadsindustrin. En stor del av byggandet styrs säsongmässigt genom
byggplanering i form av formella tillstånd att påbörja arbete eller rekommendationer
om tidpunkter för igångsättning. När det gäller större byggnadsinvesteringar
av energisparande karaktär får man utgå från att dessa direkt
kommer att omfattas av byggplaneringen. Svårigheterna är emellertid de
medelstora och kanske framför allt de relativt små byggprojekten. Vart och
ett av dessa har naturligtvis obetydlig effekt på sysselsättningen, men
tillsammans kommer de sannolikt att representera en ganska avsevärd del av
investeringarna enligt energisparprogrammet.

Enligt utskottets uppfattning är det från arbetsmarknadssynpunkt
önskvärt att man söker finna former för säsongmässig styrning av de
medelstora och kanske även de mindre projekten. Styrningen måste
emellertid utformas på ett smidigt sätt så att inte byråkratiska hinder kommer
att inverka negativt på fastighetsägarnas benägenhet att göra energisparande
investeringar. Det synes lämpligt att regeringen i samverkan med berörda
myndigheter och parterna på arbetsmarknaden undersöker om det är möjligt
att utforma ett smidigt system som ger den önskvärda säsongstyrningen.

Utöver det anförda har utskottet inte funnit anledning till något uttalande i
anslutning till propositionen eller de med anledning av densamma väckta
motionerna.

Stockholm den 14 mars 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

AU 1977/78:5 y

3

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson (c),
Ingemund Bengtsson (s), Birger Nilsson (s), Allan Gustafsson (c), Erik
Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Arne Fransson (c), Elver
Jonsson (fp), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m), Sune Johansson
(s), Anna Wohlin-Andersson (c) och Lars Ulander (s).

GOT AB 57763 Stockholm 1978

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.