yttr 1977/78 au2y y
Yttrande 1977/78:au2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
AU 1977/78:2 y
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1977/78:2 y
över bilaga 2 till propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på tekoområdet jämte motioner
Till försvarsutskottet
Försvarsutskottet har beslutat inhämta yttrande från arbetsmarknadsutskottet
över den till propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på tekoområdet fogade bilagan 2 jämte motioner.
I den nämnda bilagan föreslås att riksdagen till Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag på 3 000 000 kr. Medlen är avsedda att utgöra ett
engångsbidrag för temporärt fortsatt drift av spinneri- och väveriverksamheten
vid Rydboholms AB i enlighet med avtal som träffats mellan staten och
de svenska bomullsföretagen. Innehållet i denna del av avtalet har berörts i
följande motioner: 1977/78:47, yrkandet 8, av Olof Palme m. fl. (s), 1977/
78:28, yrkandena 1 och 2, av Arne Persson m. fl. (c, m, fp), 1977/78:32 av
Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s).
Försvarsutskottet har även av näringsutskottet begärt yttrande över
propositionen.
Propositionen
Av propositionen framgår att den svenska bomullsindustrin omfattar fem
företag, Almedahls AB, Kungsfors fabriker AB, Gustaf Werner AB, Rydboholms
AB och AB Sjuntorp.
Trots omfattande investeringar som har gjorts under senare år och medfört
hög teknisk standard inom svensk bomullsindustri föreligger lönsamhetsproblem
för spinnerier och väverier. Utvecklingen har lett till att kapaciteten
för spinning av bomullsgarn enligt propositionen har nått en från försörjningssynpunkt
kritisk gräns, och det bedöms mot den bakgrunden väsentligt
att säkra återstående maskinkapacitet. Avsikten med det tidigare nämnda
avtalet med bomullsföretagen är att vidmakthålla produktionskapaciteten på
detta område en tid framåt genom en kombination av löpande produktion och
kapacitet i ”malpåse”.
Avtalet är treårigt och har slutits under förbehåll av riksdagens godkännande.
Det medför en strukturomvandling av bomullsföretagen på den
grundtextila sidan. Spinneriverksamheten vid AB Sjuntorp upphör, och
företagets spinneriutrustning överlåts till Kungsfors fabriker AB. Rydboholms
AB upphör den 1 januari 1979 med både garn- och vävtillverkning.
Viss del av företagets maskinutrustning övertas den 1 januari 1978 av Gustaf
1 Riksdagen 1977/78. 18 sami. Yttr. nr 2
AU 1977/78:2 y
2
Werner AB som under år 1978 hyr ut den till Rydboholm. Förhandlingar
inleds om ett fullständigt samgående mellan Almedahl och Kungsfors
fabriker.
Enligt avtalet garanterar de nämnda företagen att produktion och produktionskapacitet
upprätthålls under avtalsperioden i en omfattning som anges i
propositionen (s. 73). Härför skall företagen uppbära statligt stöd. Rydboholms
AB skall få ett bidrag om 3 milj. kr., och företaget utfäster sig i gengäld
att under perioden den 1 juli 1977-31 december 1978 behålla den personal
som är anställd i företagets spinneri och väveri. Denna grupp anställda
utgjorde i september i år sammanlagt 112 personer (prop. s. 38).
Det angivna bidraget om 3 milj. kr. är avsett att bekostas från anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder. Finansieringsfrågorna i övrigt faller
utanför utskottets ämnesområde.
Motionerna
Den socialdemokratiska partimotionen 47 anlägger en kritisk syn på
propositionens uppläggning och där förordade riktlinjer för försörjningsberedskapen.
När det gäller det aktuella avtalet förklarar motionärerna att de
inte har haft möjlighet att bedöma dess företagsekonomiska innebörd. De vill
på grund härav endast framhålla nödvändigheten av en samordnad planering
och en omstrukturering under socialt acceptabla former även för bomullsföretagen.
Inte minst i nuvarande konjunkturläge kan omställningen av den
berörda personalen behöva ta längre tid än avtalet stipulerar. Ett ytterligare
skäl för försiktighet är enligt motionärerna att det i propositionen uppgivna
antalet anställda i bomullsspinnerierna torde vara för högt. Det kan innebära,
fortsätter de, att gränsen för upprätthållande av en rimlig försörjningsberedskap
överskrids, om man går så snabbt fram med omstruktureringen som
propositionen förordar.
Avslutningsvis framförs i motionen krav på tillsyn och redovisning så att
”inte företagen utnyttjar avtalet på ett för dem fördelaktigt sätt”.
Förnyad prövning av möjligheterna att bevara spinneri- och vävnadsproduktionen
vid Rydboholms AB begärs i motionerna 28 av Arne Persson m. fl.
(c, m, fp) och 32 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s). Motionärerna
finnér det oacceptabelt att lägga ned ett modernt spinneri och väveri. Vidare
anförs arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl. Om en nedbantning av
tillverkningen måste ske, sägs det i motionen 28, bör den fördelas proportionellt
på de befintliga företagen. I motionen 32 invänds, liksom i den
socialdemokratiska partimotionen, att antalet anställda vid bomullsspinnerierna
är för högt angivet i propositionen. I propositionen (s. 75) anges antalet
till ca 800. Rätta siffran, hävdar Rune Carlstein och Gördis Hörnlund,är i runt
tal 500. Lägger man ned spinnerierna vid Rydboholm och Sjuntorp kommer
ca 400 personer att vara verksamma på de svenska bomullsspinnerierna. Av
beredskapsskäl bör därför nuvarande sysselsättning bevaras.
AU 1977/78:2 y
3
Om yrkandet om förnyad prövning av möjligheterna att bevara Rydboholms
spinneri och väveri inte bifalles, yrkas i motionerna 28 och 32 på en
förlängning av avtalsperioden till den 1 januari 1981 för att ge bättre
möjligheter åt de anställda att finna nya sysselsättningar.
Utskottet
Med iakttagande av den avgränsning av ämnesområdet som följer av
försvarsutskottets beslut om inhämtande av yttrande får arbetsmarknadsutskottet
anföra följande.
Det föreliggande avtalet med bomullsföretagen syftar till att inom en
ekonomiskt godtagbar ram säkra en från försörjningsberedskapssynpunkt
nödvändig maskinkapacitet för spinning av bomullsgarn inom landet. Det
ingår som ett led i avtalet att Rydboholms spinneri och väveri läggs ned. Det
skulle väsentligt rubba förutsättningarna för det ingångna avtalet att på nytt
aktualisera möjligheten till fortsatt produktion vid dessa enheter inom
företaget. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förstahandsyrkandena i
motionerna 28 och 32. Dessa yrkanden innebär i sak att avtalet rivs upp.
Utskottet har å andra sidan förståelse för den oro för avtalets sysselsättningsmässiga
konsekvenser som kommer till uttryck i de båda nämnda
motionerna och som också ligger bakom de synpunkter på avtalet som
kommer fram i den socialdemokratiska partimotionen. Rydboholm ligger i
Borås kommun. Denna kommun liksom den omgivande Sjuhäradsbygden
har drabbats särskilt hårt av den allmänna nedgång inom tekobranschen som
har pågått under längre tid och som väntas fortsätta. Tillkomsten av nya
arbetstillfällen inom andra industrigrenar och utbyggnaden av offentlig
service har inte på långt när kompenserat de arbetstillfällen som har gått
förlorade i tekoföretagen i Boråsregionen. Arbetslösheten bland arbetstagare
inom tekobranschen är ovanligt hög. De anställda som berörs av nedläggningen
av Rydboholms spinneri och väveri skulle vid en omedelbar
friställning komma att möta en kärv arbetsmarknad.
Mot den bakgrund som här har tecknats noterar utskottet som tillfredsställande
att avtalet inrymmer en klausul enligt vilken Rydboholms AB har
åtagit sig att mot erhållande av det tidigare nämnda engångsbidraget inte
avskeda personal i spinneri- och vävnadsanläggningarna under perioden 1
juli 1977-31 december 1978.1 likhet med vad som anförs i den socialdemokratiska
partimotionen vill dock utskottet lämna öppet om den angivna tiden
kommer att visa sig tillräcklig för att genomföra en omställning av personalen
på ett rimligt sätt. Avgörande härvidlag är bedömningen av den kommande
utvecklingen och vilka alternativa sysselsättningsmöjligheter som står till
buds. Med hänsyn till den besvärliga arbetsmarknadssituationen i Boråsregionen
bör regeringen enligt utskottets uppfattning pröva möjligheterna att
förlänga avtalet med Rydboholms AB.
I detta sammanhang vill utskottet påpeka att de socialdemokratiska
AU 1977/78:2 y
4
motionärerna har rätt när de framhåller att den i propositionen (s. 75) angivna
siffran 800 för det totala antalet sysselsatta vid de svenska bomullsspinnerierna
är för hög. Det rätta talet torde vara ca 500.
I partimotionen från socialdemokraterna framställs krav på insyn och
kostnadsredovisning för att förhindra att ”företagen utnyttjar avtalet på ett
för dem fördelaktigt sätt”. Det framgår inte av motionen om dessa krav även
omfattar det föreslagna sysselsättningsbidraget till Rydboholms AB. I
klarläggande syfte vill utskottet därför på nytt framhålla att det här gäller ett
engångsbidrag för ett klart fixerat åtagande från företagets sida, nämligen att
under en i avtalet bestämd tid behålla viss personalstyrka. Det innebär att den
bidragsutbetalande myndigheten givetvis har att förvissa sig om att företaget
fullgör sin del av avtalet. Om så sker skall bidraget i enlighet med avtalet
betalas ut.
De här redovisade ställningstagandena innebär att utskottet för sin del inte
har någon erinran mot att regeringen bemyndigas att träffa avtal med de
svenska bomullsföretagen i enlighet med vad som förordas i propositionen.
Ställningstagandet innebär samtidigt att utskottet i här aktuellt avseende i
huvudsak biträder tankegångarna i den socialdemokratiska partimritionen
47, vilket skulle kunna göra det möjligt att förlänga avvecklingstiden vid
Rydboholms AB. Därmed får också andrahandsyrkandena i motionerna 28
och 32 anses vara besvarade. Utskottet föreslår att vad som anförts med
anledning av motionerna i aktuella delar bringas till regeringens
kännedom.
Av det anförda följer slutligen att utskottet tillstyrker det i bilaga 2 till
propositionen framlagda förslaget om att till fullföljande av avtalet ett belopp
om 3 milj. kr. får tas i anspråk från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder
och att ett motsvarande belopp anvisas på tilläggsbudget I under samma
rubrik.
Stockholm den 29 november 1977
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN
Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Torsten Stridsman (c),
Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Filip
Fridolfsson (m), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Pär Granstedt (c),
Frida Berglund (s), Anna-Greta Leijon (s), Sten Svensson (m), Sune
Johansson (s) och Lars Ulander (s).
GOTAB 57072 Stockholm 1977
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.