yttr 1976/77 uu5y y

Yttrande 1976/77:uu5y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

UU 1976/77: 5 y

Utrikesutskottets yttrande
1976/77: 5 y

med anledning av prop. 1976/77:118 om utvidgning av den svenska
fiskezonen jämte motion

Till jordbruksutskottet

Genom beslut den 13 maj 1977 har jordbruksutskottet hemställt om
skyndsamt yttrande från utrikesutskottet över propositionen 1976/77:
118 om utvidgning av den svenska fiskezonen samt över den fristående
motionen 1976/77: 845 av herr Lundkvist m. fl. (s) om utvidgning av den
svenska fiskezonen i östersjön.

I propositionen har framlagts förslag till sådan lagstiftning som gör
det möjligt att flytta ut Sveriges fiskegräns längs alla kuster från tolv
nautiska mil ut till mittlinjen i förhållande till främmande stat eller
till annan överenskommen gränslinje. Enligt regeringens förslag skall
det ankomma på regeringen att avgöra när en utflyttning skall ske liksom
också vilka områden den skall omfatta.

I motionen, som väckts under den allmänna motionstiden och före
propositionens avlämnande, har föreslagits att riksdagen beslutar om en
utvidgning av den svenska fiskezonen i östersjön till s. k. mittlinje.

Såväl propositionen som motionen motiveras av omsorg om de svenska
fiskeintressena, som blivit lidande av motsvarande utvidgningsåtgärder
från andra staters sida i Nordsjön.

Enligt utskottets mening finns det från utrikespolitiska utgångspunkter
inte anledning invända mot en utvidgning av den svenska fiskezonen
till mittlinjen eller annan överenskommen gränslinje, oaktat FN:s tredje
havsrättskonferens som behandlar bl. a. denna principfråga ännu inte avslutats.
Enligt det konventionsutkast som förelåg vid konferensens fjärde
session våren 1976 och som även diskuterats vid den femte sessionen
hösten 1976 skall kuststater ha exklusiv rätt till fisket i en ekonomisk
zon om högst 200 nautiska mil från kusten. Mittlinjen i östersjön, Kattegatt
eller Skagerrak når ingenstans denna distans från kust- eller baslinjerna.
Utan att avvakta havsrättskonferensens slutresultat har Island,
EG-staterna, Norge, Canada och USA under senare tid inrättat ekonomiska
zoner eller fiskezoner upp till 200 nautiska mils bredd i Nordsjön
och Nordatlanten. På likartat sätt har Sovjetunionen beslutat utvidga
sin fiskej urisdiktion inom betydande delar av sina kustområden,
senast i Barents hav.

I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att det med anledning
av en motion från 1975/76 års riksmöte ansett sig oförhindrat att i
sitt betänkande UU 1976/77: 11 ge sitt förord för en skyndsam pröv -

1 Riksdagen 1976177. 9 sami. Yttr. nr 5

UU 1976/77: 5 y

2

ning av frågan om en utvidgning av Sveriges territorialhav från nuvarande
fyra till tolv nautiska mils bredd. Även frågan om territorialhavets
bredd står på dagordningen för den ännu oavslutade havsrättskonferensen,
där principen om ett tolv mils territorialhav emellertid vunnit
bred anslutning. Varken en utvidgning av territorialhavet till tolv sjömils
bredd eller av de ekonomiska zonerna upp till 200 sjömil kunde,
enligt utskottets mening, längre anses strida mot internationell rätt sedan
havsrätten de facto ändrats dels genom de principer som utvecklats vid
havsrättskonferensen, dels genom många kuststaters ensidigt företagna
eller planerade utvidgningar. Riksdagen biföll den 16 december 1976 utskottets
hemställan att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört i denna fråga.

Med tanke på de fiskezonsutvidgningar som redan vidtagits av andra
fiskenationer även i vårt närområde och sorn lett till betydande avbräck
för den svenska fiskerinäringen finner utskottet det både legitimt
och påkallat att Sverige — i den utsträckning som geografiska och andra
förhållanden medger — för egen del vidtar motsvarande åtgärder runt
sina kuster. Det i propositionen förutskickade tillvägagångssättet, dvs.
via en lagändring som ger regeringen fullmakt att efter förhandlingar
med berörda grannländer närmare fastställa vilka områden utvidgningen
skall omfatta samt tidpunkten härför, framstår som det naturliga.

Utskottet finner det angeläget att förhandlingsarbetet bedrivs med all
den kraft och skyndsamhet som omständigheterna medger. Skulle förhandlingarna
visa sig icke leda till önskat resultat, torde ett ensidigt beslut
om en utvidgad fiskezon få övervägas. Utskottet har uppmärksammat
att överläggningar i utvidgningsfrågan inletts med berörda stater.

Mot angivna bakgrund vill utrikesutskottet för sin del tillstyrka propositionens
förslag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske. Med
det anförda torde motionen 845 samtidigt få anses besvarad.

Stockholm den 25 maj 1977

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande: herr Hernelius (m), fru Lewén-Eliasson (s), herr förste vice
talmannen Bengtson (c), herr Adamsson (s), fru Nilsson i Kristianstad
(c), herrar Palm (s), Åberg (fp), Göransson (s), fruar Jonäng (c), Sundberg
(m), herrar Ericson i Örebro (s), Korpås (c), fru Sigurdsen (s), herrar
Wirmark (fp) och Lidbom (s).

UU 1976/77: 5 y

3

Avvikande mening

av fru Lewén-Eliasson, herrar Adamsson, Palm, Göransson, Ericson i
Örebro, fru Sigurdsen och herr Lidbom (samtliga s) som anför:

Vi har ingen erinran mot de föreslagna ändringarna i lagen om rätt
till fiske. Därmed är emellertid frågan inte uttömd. I överensstämmelse
med vad som föreslås i motionen 845 anser vi nämligen att riksdagen
bör hemställa hos regeringen att omedelbart föranstalta om en utflyttning
av fiskegränserna i östersjön. Så snabba resultat kan inte väntas av
de pågående förhandlingarna om fiskezoner med Danmark och Sovjetunionen
att en utflyttning utan stor skada för svenska fiskeintressen kan
anstå tills förhandlingarna slutförts. Om man vill undvika att förhandlingarna
kompliceras genom att vi nu går fram med ett ensidigt svenskt
beslut, är det ingenting som hindrar att de kontroversiella områdena
t. v. läggs ut som ”gråa” områden och att mittlinjen i övrigt får gälla
som fiskegräns.

NORSTEOTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770049

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.