yttr 1976/77 ubu2y y

Yttrande 1976/77:ubu2y

Utbildningsutskottets yttrande

UbU 1976/77: 2 y

1976/77: 2 y

över vissa delar av propositionen 1976/77:150 med förslag till
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m.
(kompletteringsproposition) jämte motioner

Till finansutskottet

I propositionen 1976/77: 150 har regeringen förelagt riksdagen förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m.
Finansutskottet har genom beslut den 6 maj 1977

dels berett utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande över de delar
av bilaga 2, avsnittet 2 Besparingsåtgärder rörande statsbudgeten m. m.,
som hänför sig till utbildningsutskottets beredningsområde samt eventuella
motionsyrkanden i anslutning härtill,

dels hemställt om utbildningsutskottets yttrande i vad avser bilaga 5,
punkterna 1—3, jämte eventuella motionsyrkanden i anslutning härtill.

Motionerna

1976/77: 1642 av herr Norrby m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att den planerade idrottshallen vid gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm uppförs enligt tidigare uppgjorda planer
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1976/77: 1648 av herr Alsén m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att idrottshallsbygget vid gymnastik- och idrottshögskolan i
Stockholm skall genomföras i enlighet med tidigare fattat beslut samt
att erforderliga medel för ändamålet anvisas under utbildningsdepartementets
huvudtitel, anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde,

1976/77: 1649 av herr Nilsson i Norrköping (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om de icke-laborativa institutionerna vid universitetet i
Linköping,

1976/77: 1651 av fru Gradin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå regeringens förslag att senarelägga den planerade om- och nybyggnaden
inom Frescatiområdet för universitetet i Stockholm,

1976/77: 1653 av herr Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att till Bidrag till byggnadsarbeten inom skol 1

Riksdagen 1976/77.14 sami. Yttr. nr 2

UbU 1976/77: 2 y

2

väsendet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
222 000 000 kr.,

1976/77: 1669 av fröken Hörlén m. fl. (fp, c, m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att den planerade idrottshallen vid gymnastik-
och idrottshögskolan i Stockholm bör prioriteras i förhållande
till andra byggnadsobjekt.

Utskottet

Med anledning av propositionen 1976/77: 150 i nu ifrågavarande
delar och motionerna 1976/77: 1642, 1976/77: 1648, 1976/77: 1649,
1976/77: 1651, 1976/77: 1653 och 1976/77: 1669 vill utskottet anföra
följande.

I propositionen 1976/77: 79 om anslag för budgetåret 1977/78 till
byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
har i investeringsplanen för utbildning och forskning tagits upp
bl. a. om- och tillbyggnad av restaurang m. m. inom Frescatiområdet,
nybyggnad av idrottshall m. m. för gymnastiklärarutbildning i Stockholm,
nybyggnad för icke-laborativa institutioner vid universitetet i
Linköping samt om- och tillbyggnad av kemibyggnad vid Chalmers tekniska
högskola i Göteborg.

Sedermera har regeringen i propositionen 1976/77: 150 med förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. anmält
att byggstarten för fyra nämnda objekt kommer att senareläggas.
Någon ändring i fråga om medelsanvisningen under byggnadsanslaget
föreslås emellertid inte. Effekten för budgetåret 1977/78 beräknas dock
till sammanlagt 30 milj. kr. för fyra nämnda projekt.

Vad först beträffar universitetet i Stockholm fick byggnadsstyrelsen
i juni månad 1976 i uppdrag att fortsätta projekteringen av ombyggnad
av den nuvarande restaurangen Lantis och nybyggnad av det s. k. Allhuset
med lokaler för bokhandel, kårservice, kafé och godscentral.
Byggnadsobjektet omfattar sammanlagt ca 5 000 m2 rumsarea och har
kostnadsberäknats till 26,7 milj. kr. (prisläget den 1 april 1976). I propositionen
1976/77: 79 har byggstarten angivits till februari månad 1978.

I motionen 1976/77: 1651 har framförts yrkande av innebörd att
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att ombyggnaden
och nybyggnaden inom Frescatiområdet bör fullföljas enligt den i propositionen
1976/77: 79 förutsatta tidplanen. En senareläggning skulle
enligt motionärernas mening innebära allvarliga problem för universitetets
verksamhet, för miljön i Frescati samt för universitetets anställda
och studerande. I motionen påpekas att ifrågavarande byggnadsprojekt
av samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna
för universitet och högskolor sedan ett antal år bedömts vara det mest
angelägna av samtliga aktuella byggen inom universitets- och högskolesektorn.

UbU 1976/77: 2 y

3

Utskottet är ense med motionärerna om att ifrågavarande byggnadsobjekt
inom Frescatiområdet bör genomföras så snart som möjligt.
Sorn framgår av vad utskottet nyss anfört har objektet länge varit aktuellt,
och med tanke på såväl de studerande som de anställda är det
angeläget att det snart kan förverkligas. Med hänsyn till det ekonomiska
läget vill utskottet emellertid inte motsätta sig att objektet senareläggs.
Utskottet utgår från att regeringen följer ärendet med uppmärksamhet
och utan något riksdagens särskilda uttalande föranstaltar om byggstart
så snart det ur olika synvinklar är lämpligt och möjligt. Med det anförda
avstyrker utbildningsutskottet för sin del motionen 1976/77: 1651.

På grundval av år 1974 och år 1976 meddelade uppdrag har byggnadsstyrelsen
i januari månad år 1977 för regeringen redovisat systemhandlingar
för nybyggnad av idrottshall m. m. vid gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm (GIH). Nybyggnaden omfattar ca 2 000
m2 rumsarea. I samband med nybyggnaden planeras en ombyggnad för
omklädningsrum m. m. i anslutande byggnad. I propositionen 1976/77:
79 anges kostnaderna till 9,1 milj. kr. (prisläget den 1 april 1976) och
byggstarten till november månad 1977.

Den i propositionen 1976/77: 150 redovisade senareläggningen av
idrottshallen vid GIH kommenteras i motionerna 1976/77: 1642 och
1976/77: 1648. Båda motionerna utmynnar i yrkanden om att den i
propositionen 1976/77:79 förutsatta byggnadsplanen skall fullföljas.
Byggnadsobjektet behandlas också i motionen 1976/77: 1669, i vilken
påpekas att det måste vara möjligt att genomföra de i och för sig motiverade
besparingsåtgärderna på annat sätt än genom senareläggning av
idrottshallen. I motionerna framhålls att lokaler och undervisningsmateriel
måste fylla rimliga krav om utbildningen av gymnastiklärare och
idrottslärare skall vara meningsfull. I motionerna redovisas anmärkningar
mot det nuvarande provisoriet — ett plasttält — och motionärerna
är ense om att idrottshallen inte rimligen kan senareläggas.

För att utbildningen vid GIH skall kunna bedrivas på ett fullgott sätt
fordras tillgång till en idrottshall. Högskolan har enligt utskottets bedömning
under en redan alltför lång tid varit nödsakad att acceptera ett
provisorium. Idrottshallen vid GIH bör enligt utskottets mening prioriteras
i förhållande till övriga tre ifrågavarande byggnadsprojekt inom
högskoleområdet så att byggstart om möjligt kan ske enligt den i propositionen
1976/77: 79 redovisade tidplanen. Utbildningsutskottet anser
att riksdagen med anledning av motionerna 1976/77: 1642, 1976/77:
1648 och 1976/77: 1669 som sin mening bör ge denna uppfattning till
känna för regeringen.

För universitetets i Linköping räkning skall på Vallaområdet ske nybyggnad
för icke-laborativa institutioner samt bibliotek. Byggnadsstyrelsen
har i december 1976 redovisat systemhandlingar för nybyggnaden,
som enligt dessa omfattar 6 870 m2 rumsarea. Byggnadsstyrelsen

UbU 1976/77: 2 y

4

har beräknat kostnaderna för nybyggnaden till 22,9 milj. kr. (prisläget
den 1 april 1976) och för tillhörande försörjningsåtgärder till 1,8 milj.
kr. I propositionen 1976/77: 79 har byggstarten angivits till augusti
månad 1977.

Enligt motionen 1976/77: 1649 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att byggstarten för nybyggnaden i Linköping bör ske
som planerat. Motionären påpekar att ett uppskov innebär en förlängning
av dåliga arbetsmiljöförhållanden för delar av högskoleverksamheten
i Linköping. Vidare framhålls i motionen att moderna undervisningsmetoder
endast delvis kan tillämpas i de förhyrda lokaler som
skall ersättas genom nybyggnaden.

Utbildningsutskottet inser att det är angeläget att nybyggnaden i Linköping
uppförs men är för sin del inte berett tillstyrka bifall till motionsyrkandet.

Vad slutligen beträffar om- och tillbyggnad av kemibyggnad vid
Chalmers tekniska högskola i Göteborg har byggnadsstyrelsen i januari
månad 1977 redovisat systemhandlingar för objektet. Kostnaderna har
beräknats till 6,3 milj. kr., varav 900 000 kr. avser fastighetsunderhåll.
I investeringsplanen för utbildning och forskning har förts upp en kostnadsram
av 5,4 milj. kr. I propositionen 1976/77: 79 har byggstarten
angetts till juni månad 1977.

Vad som i propositionen 1976/77: 150 anförts i fråga om senareläggning
av detta byggnadsobjekt har inte gett utbildningsutskottet anledning
till särskilt uttalande.

Med anledning av propositionen 1973: 77 angående skolväsendets organisation
i glesbygd m. m. har riksdagen beslutat att en alternativ organisationsmodell
av gymnasieskolan för ett elevunderlag om ca 300 16-åringar skall utprövas, s. k. särskild samordnad gymnasieskola (UbU
1973: 29, rskr 1973: 243). Organisationsmodellen skall enligt ett tidigare
regeringsbeslut utvärderas år 1979. Av propositionen 1976/77: 150 (bilaga
2 s. 12) framgår att skolöverstyrelsen fått i uppdrag att komma in
med förslag om allmän övergång till s. k. särskild samordnad gymnasieskola
i de gymnasieregioner som har mindre än 500 16-åringar. Utbildningsutskottet
förutsätter att den komplettering av försökstimplanen som
skall ske blir av sådan art att nuvarande utbildningsmöjligheter i berörda
gymnasieregioner inte försämras. Förslag till kompletterad timplan
samt om vilka gymnasieregioner som skall komma i fråga bör enligt
utbildningsutskottets uppfattning redovisas för riksdagen innan beslut
i ärendet fattas. Riksdagen bör som sin mening ge denna uppfattning
till känna för regeringen.

Under anslagsrubriken D 32. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. föreslås dels att investeringsramen för skolbyggnader
skall sänkas med 60 milj. kr. från i budgetpropositionen angivet belopp
om 660 milj. kr., dels att till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolvä -

UbU 1976/77: 2 y

5

sendet m. m. för budgetåret 1977/78 skall anvisas ett förslagsanslag av
222 000 000 kr. Investeringsramen avses alltså bli bestämd till 600 milj.
kr. för nästa budgetår. '

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare under våren (prop. 1976/
77: 100 bil. 12 s. 340—346, UbU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 159) dels
beslutat om ett förslagsanslag av 232 milj. kr. för budgetåret 1977/78 till
Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., dels bemyndigat
regeringen att anpassa den i budgetpropositionen föreslagna investeringsramen
om 660 milj. kr. till det av skolöverstyrelsen redovisade behovet,
dvs. 750 milj. kr.

I motionen 1976/77: 1653 yrkas avslag på propositionen 1976/77: 150
i vad den gäller anslag till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. Motionärerna önskar att riksdagens tidigare beslut i ärendet
skall stå fast.

Utskottet, som är medvetet om behovet av ytterligare skolbyggande
de närmaste åren, delar föredragande statsrådets uppfattning att vissa
byggnadsinvesteringar inom skolväsendet bör kunna senareläggas. Förslaget
i propositionen får ses som ett led i ett allmänt åtstramningsprogram.
Med hänvisning till det statsfinansiella läget anser utskottet att
motionen 1976/77: 1653 inte bör bifallas.

Under anslagsrubriken F 5. Bidrag till kommunal vuxenutbildning
m. m. föreslås dels att kommuner som varaktigt har kommunal vuxenutbildning
om lägst 25 poäng skall vara skyldiga att senast den 1 juli
1978 inrätta en eller flera särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning,
dels att i sådan kommun senast vid nämnda tidpunkt all
kommunal vuxenutbildning skall hänföras till sådan särskild enhet. Enligt
vad utskottet erfarit är avsikten med förslaget bl. a. att elever i viss
kurs inom kommunal vuxenutbildning så långt detta är möjligt skall
föras till en och samma utbildningsenhet inom kommunen så att antalet
parallellkurser med lågt deltagarantal begränsas.

Utbildningsutskottet har inte något att erinra mot förslaget om skyldighet
för kommun att inrätta särskild skolenhet för kommunal vuxenutbildning.
Denna skyldighet bör — på grund av poängsystemets intervaller
i vad gäller kommunal vuxenutbildning — inträda när den kommunala
vuxenutbildningen i kommunen beräknas uppgå till lägst 25,5
poäng. Enligt utskottets mening bör dispens från denna skyldighet kunna
medges om kommunen kan åberopa särskilda skäl härför, t. ex. att
avsedda besparingseffekter ej uppnås.

Enligt förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning
får kommun anordna vuxenutbildning i form av kurser och
i vissa fall som studiecirklar. Den senare anordningen kan tillämpas när
det är fråga om sådan utbildningsverksamhet på det hemtekniska området
som har samma karaktär som studiecirkel och när verksamheten
i fråga inte tillgodoses av studieförbunden. Enligt kompletteringspropo -

UbU 1976/77: 2 y

6

sitionen finns det numera inte behov av att anordna utbildning inom
kommunal vuxenutbildning enligt de statsbidragsbestämmelser som gäller
för studiecirkel. Denna möjlighet föreslås därför upphöra genom
ändring i vuxenutbildningsförordningen.

Folkbildningsutredningen har i uppdrag att föreslå regler för gränsdragning
mellan kommunal vuxenutbildning och studieförbund och att
utreda om annan organisation än studieförbund skall kunna få statsbidrag
för studiecirkel. Även om det i en sådan situation hade varit naturligt
att avvakta utredningsförslaget, vill utskottet inte motsätta sig
att vuxenutbildningsförordningen tillfälligtvis ändras på sätt som förordats.
Slutlig ställning till frågan om kommun i vissa fall skall kunna
svara för studiecirkel bör emellertid tas vid behandlingen av folkbildningsutredningens
förslag.

Under anslagsrubriken F 6. Bidrag till studiecirkelverksamhet föreslås
att 16 § i förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet skall upphävas. Enligt denna utgår statsbidrag
även för studiecirklar som anordnas av annan än lokalavdelning
eller annat lokalt organ av studieförbund. Som skäl för ändringen anförs
bl. a. att skolöverstyrelsens personalresurser inte är anpassade för
handläggning av denna typ av ärenden. Utskottet har intet att erinra
mot att paragrafen i fråga nu upphävs men vill tillägga att frågan om
s. k. fristående studiecirklar bör kunna prövas på nytt om det vid beredningen
av folkbildningsutredningens förslag visar sig föreligga behov
av att i vissa fall anordna sådana cirklar.

Stockholm den 24 maj 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), fröken Hörlén
(fp), herrar Gustafsson i Barkarby (s), Karlsson i Mariefred (c), fru
Hjelm-Wallén (s), herrar Strindberg (m), Sundgren (s), fröken Rogestam
(c), herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag (fp), Bengtsson i
Hamneda (c) och fru Stålberg (s).

Avvikande meningar

1. beträffande senareläggning av om- och tillbyggnad av restaurang
m. m. inom Frescatiområdet av herr Gustafsson i Barkarby (s) som anser
att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Utskottet är”
och slutar ”motionen 1976/77: 1651” bort ha följande lydelse:

Skälet till att samarhetsnämnden för lokal- och utrustningsprogram -

UbU 1976/77: 2 y

7

kommittéerna för universitet och högskolor ända sedan budgetåret
1972/73 placerat om- och nybyggnaden vid Frescati som nummer ett
är givetvis de synnerligen dåliga lokalförhållandena på universitetsområdet,
bl. a. i vad avser lokaler för matservering. Här, på en arbetsplats
för 10 000—12 000 personer, för övrigt en av de större i hela Stockholm,
finns endast matserveringsplats för maximalt 1 500 personer.
Därtill kommer att dessa platser inryms i ett provisorium med en ytterst
dålig miljö för såväl restaurangpersonal som gäster. Att nu skjuta upp
restaurangbygget innebär att provisoriet måste repareras till kostnader
som väsentligt överstiger normala underhållskostnader. Detta kan knappast
vara samhällsekonomiskt försvarbart.

Förutom restaurangen skulle i den planerade byggnationen i Frescati
inrymmas lokaler för bank, post, godsmottagning, bokhandel och information.

Mot bakgrund av det nu anförda anser utskottet att riksdagen med
anledning av motionen 1976/77: 1651 som sin mening bör ge regeringen
till känna att om- och nybyggnaden inom Frescatiområdet bör fullföljas
enligt tidplanen i propositionen 1976/77: 79.

2. beträffande förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Gustafsson i Barkarby,
fru Hjelm-Wallén, herrar Sundgren, Hagberg i Örebro och fru
Stålberg (samtliga s) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 5
som börjar ”Utskottet, som” och slutar ”bör bifallas” bort ha följande
lydelse:

Mot bakgrund av riksdagens enhälliga beslut och uttalande är det
anmärkningsvärt att regeringen nu föreslår att investeringsramen skall
sänkas från 660 till 600 milj. kr. och att anslaget skall reduceras med
10 milj. kr. En minskning av investeringsramen kommer att få mycket
allvarliga konsekvenser. Med stöd av vad utbildningsutskottet (UbU
1976/77: 18) tidigare har anfört och med hänvisning till riksdagens enhälliga
beslut anser utbildningsutskottet att riksdagen bör bifalla motionen
1976/77: 1653 och alltså avslå regeringens förslag om en minskning
av dels investeringsramen, dels anslaget för budgetåret 1977/78.
Vid bifall härtill bör den av riksdagen tidigare beslutade medelsanvisningen
inte ändras och tidigare bemyndigande till regeringen att anpassa
investeringsramen till det av skolöverstyrelsen redovisade behovet,
750 milj. kr., ligga fast.

Särskilt yttrande

beträffande fristående studiecirklar (bil. 5, punkt F 6) av herr Karlsson
i Mariefred (c):

De möjligheter som finns att minska den administrativa bördan vid

UbU 1976/77: 2 y

8

statsbidragsgivning bör givetvis också iakttagas när det gäller studiecirkelverksamhet.
Huruvida detta kan ske genom att t. v. indraga den
nuvarande möjligheten till statsbidrag till s. k. fria studiecirklar och helt
kanalisera verksamheten genom studieförbunden synes mig dock något
oklart. Frågan måste också ses mot bakgrunden av profileringen hos
studieförbunden och folkbildningsutredningens uppdrag att pröva om
i fortsättningen bidrag för studiecirkelverksamhet skall kunna utgå
även till annan organisation än studieförbunden. Jag erinrar om att
under årens lopp olika synpunkter gjort sig gällande i denna fråga.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054