yttr 1976/77 ubu1y y

Yttrande 1976/77:ubu1y

UbU 1976/77:1 y

Utbildningsutskottets yttrande
1976/77: 1 y

över vissa delar av propositionen 1976/77: 80 om insatser för samerna
jämte motioner

Till kulturutskottet

Genom beslut den 22 mars 1977 har kulturutskottet anmodat utbildningsutskottet
att yttra sig med anledning av kapitel 5.12 i den till kulturutskottet
hänvisade propositionen 1976/77: 80 om insatser för samerna
samt motionerna 1976/77: 1445 yrkandet 1 och 1976/77: 1448
yrkandet 1.

Sedermera har utbildningsutskottet till kulturutskottet överlämnat
den under allmänna motionstiden vid riksmötet 1975/76 väckta motionen
1975/76: 1501 om undervisning i samiska m. m. Utbildningsutskottet
kommer i detta sammanhang att yttra sig även över denna motion.

Propositionen

I propositionen 1976/77: 80 om insatser för samerna har regeringen
(utbildningsdepartementet) såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för insatser för samisk utbildning som förordats
i kapitel 5.12 i propositionen.

Motionerna

1975/76: 1501 av herr Takman m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar om en utbildning av lärare med samiska som
modersmål för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan,

2. att riksdagen i tillämpliga författningar stadgar skyldighet för kommunerna
att inrätta förskoleavdelningar och klassavdelningar i grundskolans
första två klasser med samiskan som undervisningsspråk där det
finns ett elevunderlag för sådana,

3. att riksdagen beslutar att kommunernas kostnader för sådana avdelningar
helt ersättes med statsmedel,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller att den uppdrar åt institutionen
för samiska språk vid universitetet i Umeå att i samarbete med
Nordiska sameinstitutet, Same-Ätnam, Samernas folkhögskola samt samiska
institutioner och enskilda forskare och pedagoger i Norge och
Finland utarbeta läromedel för undervisning i samiska språk på alla
nivåer,

1 Riksdagen 1976/77.14 sami. Yttr. nr 1

UbU 1976/77; 1 y

2

1976/77: 1445 av herrar Lövenborg (—) och Hagel (—) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att sameskolstyrelsen
inom skolöverstyrelsen får i uppdrag att på några orter starta
en försöksverksamhet med samiskan som undervisningsspråk i förskolan
och de två första klasserna av grundskolan (yrkandet 1),

1976/77: 1448 av herr Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att sameskolstyrelsen
inom skolöverstyrelsen ges i uppdrag att tillse att samiskan blir undervisningsspråket
i sameskolorna under de tre första läsåren (yrkandet 1).

Utskottet

Under avsnittet om samiska utbildningsfrågor redovisar regeringen i
propositionen sina ställningstaganden såvitt gäller den fortsatta utvecklingen
av samhällets insatser för att tillgodose de samiska önskemålen
om bättre utbildningsmöjligheter.

En samisk utbildningsväg är med sameutredningens synsätt inte liktydigt
med ett från det svenska utbildningsväsendet i övrigt helt fristående
samiskt utbildningssystem. Den samiska utbildningsvägen kan
enligt utredningen sägas bestå av samiska inslag inom alla delar av utbildningssamhället.
Sameutredningen anser att de samiska utbildningsmöjligheterna
i många fall är relativt goda. På åtskilliga punkter krävs
dock, framhåller utredningen, förbättringar eller nya insatser för att man
skall kunna tala om en samisk utbildningsväg som motsvarar samernas
berättigade önskemål.

I likhet med sameutredningen anser föredragande statsrådet att man
i princip bör eftersträva inslag av det samiska språket och den samiska
kulturen på alla utbildningsstadier och i den omfattning som motsvarar
samernas berättigade önskemål. I de fall där de samiska frågorna inte
kan ges tillräcklig omfattning inom ramen för ett enhetligt skolsystem
bör man enligt propositionen kunna överväga särskilda lösningar för att
tillgodose de samiska behoven. Målet bör således, fortsätter föredragande
statsrådet, vara att kunna erbjuda samerna en utbildningsväg inom
den allmänna skolan med reella möjligheter för de samiska eleverna att
ta del av och utveckla det samiska språket och andra kulturinslag.

Utbildningsutskottet kan helt ansluta sig till denna målformulering
och har för sin del inget att erinra mot att den i propositionen aviserade
departementala arbetsgruppen för samefrågor får till uppgift bl. a. att i
samråd med i första hand skolöverstyrelsen och utredningen (U 1972:
06) om skolan, staten och kommunerna samt efter överläggningar med
samernas organisationer konkretisera och lägga fram förslag beträffande
den administrativa och pedagogiska ledningen av en samisk utbildningsväg.

Enligt bestämmelserna i nomadskolförordningen (1967: 216, omtryckt

UbU 1976/77:1 y

3

1971: 390, ändrad senast 1975:451) har samers barn rätt att fullgöra
skolplikt i nomadskolan i stället för i grundskolan. Benämningen sameskola
bör enligt propositionen i fortsättningen användas i stället för benämningen
nomadskola. Utbildningsutskottet har inget att erinra häremot.

Utskottet är vidare ense med föredragande statsrådet om att samerna,
så länge de själva önskar det, skall ha tillgång till två likvärdiga utbildningsalternativ
på det obligatoriska skolstadiet, nämligen statlig sameskola
och kommunal grundskola. Härav följer att frågan om nedläggning
av en sameskola måste prövas i nära samråd med samernas företrädare.
Såsom föredragande statsrådet framhåller bör det komma i
fråga att lägga ned en sameskola först när alla parter är överens om att
de samiska intressena bättre kan tillgodoses i kommunens grundskolor.
Utskottets anslutning till detta uttalande i propositionen har skett med
den förutsättningen att samernas företrädare kommer att vara öppna
för att man som alternativ till nedläggning av en sameskola prövar nya
organisatoriska lösningar på lokalplanet.

Enligt motionen 1976/77: 1448 är det nödvändigt att samebarnen får
sin första skolundervisning på sitt modersmål. I motionen framförs ett
yrkande (yrkandet 1) som syftar till att undervisningen i sameskolorna
redan fr. o. m. läsåret 1977/78 skall bedrivas på samiska i de tre första
årskurserna.

Undervisningen i samiska är obligatorisk i sameskolan, och de flesta
av skolans ämnen kan ges samisk inriktning. Såvitt utskottet kunnat
finna är det bl. a. på grund av bristen på lärare som har utbildats för
samisk undervisning inte möjligt att realisera motionärernas önskemål.
Som en följd härav och då någon ”sameskolstyrelse inom skolöverstyrelsen”
som motionärerna nämner inte finns avstyrker utbildningsutskottet
för sin del yrkandet 1 i motionen 1976/77: 1448.

Intresset för en starkare ställning i grundskolan för de samiska frågorna
avser inte bara samiska språket utan samernas språk och kultur
i vidare mening. I propositionen redovisas vissa av riksdagen under senare
år beslutade åtgärder som enligt föredragande statsrådets mening
kommer att ha stor betydelse för de samiska barnens undervisning och
möjlighet att utveckla sina kunskaper i det samiska språket och om den
samiska kulturen.

I motionen 1975/76: 1501 framförs förslag om skyldighet för kommunerna
att inrätta förskoleavdelningar och klassavdelningar i grundskolans
första två årskurser med samiskan som undervisningsspråk.
Kostnaderna för sådana avdelningar skall helt bestridas av statsmedel.
Motionärerna erinrar om att mycket få personer behärskar sitt andra
språk eller sina övriga språk med samma lätthet och med samma rikedom
på ord och nyanser som sitt hemspråk. Att börja med språk två
som undervisningsspråk är därför alltid svårare, och resultatet blir ofta

UbU 1976/77: 1 y

4

halvspråkighet i stället för tvåspråkighet. Det måste därför' enligt deras
mening finnas möjligheter för samebarnen i förskolan och under de
två första åren i grundskolan att få undervisningen med samiska som
undervisningsspråk. Försöksverksamhet på några orter med samiskan
som undervisningsspråk i förskolan och de två första årskurserna av
grundskolan föreslås i motionen 1976/77: 1445 (yrkandet 1).

Rätt till hemspråksträning och hemspråksundervisning har enligt
riksdagens beslut våren 1976 alla barn och ungdomar för vilka ett annat
språk än svenska utgör ett levande inslag i deras miljö. Syftet med
hemspråksträning och hemspråksundervisning är att vidmakthålla och
utveckla kunskaperna i det språk som barnet använder hemma. Innevarande
riksmöte har beslutat om statsbidrag till hemspråksundervisning
och fattat beslut avseende inrättande av särskilda tjänster som
hemspråkslärare. Som framhållits i propositionen ges härigenom förutsättningar
för ökade insatser inom skolan som stärker det samiska
språket och den samiska kulturen.

Utbildningsutskottet är för sin del inte berett förorda att riksdagen
fattar beslut om de ytterligare insatser som föreslås i yrkandena 2 och 3
i motionen 1975/76: 1501 samt i yrkandet 1 i motionen 1976/77: 1445.

Utbildningsutskottet ansluter sig till vad i propositionen anförs i fråga
om riktlinjer för en förbättrad och utökad samisk undervisning i kommunala
grundskolan och i gymnasieskolan.

Enligt sameutredningen hindras förverkligandet av en samisk utbildningsväg
i stor utsträckning av bristen på utbildade lärare. Utredningen
har pekat på behovet av tvåspråkiga förskollärare för de samiska förskolebarnens
språkträning. När det gäller klasslärarutbildningcn har
utredningen föreslagit bl. a. att skolöverstyrelsen skall få i uppdrag att
utforma förslag till särskild metodikutbildning i samiska samt att behöriga
sökande med samiska som modersmål skall antas i fri kvot till
utbildningen av klasslärare vid lärarhögskolan i Umeå. Ämneslärarutbildningen
för sameundervisningen har utredningen föreslagit skall
organiseras vid universitetet och lärarhögskolan i Umeå.

I motionen 1975/76: 1501 föreslås riksdagen besluta om utbildning
av lärare med samiska som modersmål för förskolan, grundskolan och
gymnasieskolan. Motionärerna framhåller att det inte enbart är ett
rättvisekrav att samerna får ungdomar ur den egna etniska minoriteten
utbildade till lärare utan att det också är en viktig arbetsmarknadsfråga.
Många sameungdomar, som nu inte kan få sysselsättning i hemorten,
skulle kunna få en framtid där som lärare påpekar motionärerna.

Hemspråksträningen i förskolan har stor betydelse för barnens personlighetsutveckling.
Det är därför enligt föredragande statsrådets mening
viktigt att vederbörande myndighet vid antagningen av elever till
förskollärarutbildning uppmärksammar sökande med samiska som modersmål.
Frågan om antagning av bl. a. sådana studerande övervägs

UbU 1976/77: 1 y

5

för närvarande inom regeringskansliet. Våren 1977 startar en särskild
utbildning av tvåspråkiga förskollärare på flera högskoleorter. Föredragande
statsrådet anser att behovet av sådan utbildning för sökande med
samiska som modersmål bör undersökas av universitets- och högskoleämbetet.

Utskottet är ense med föredragande statsrådet om att man bör söka
underlätta för behöriga sökande med samiska som modersmål att antas
till klasslärarutbildning. Utskottet finner det ändamålsenligt att samiska
blir tillvalskurs vid låg- och mellanstadielärarlinjerna vid högskolan i
Luleå och har alltså inte något att erinra mot vad som i propositionen
anförts i denna fråga. Utskottet kan också ansluta sig till vad som förordats
i fråga om fortbildningskurser i samiska som komplement till den
ordinarie ämneslärarutbildningen.

Genom de i propositionen såvitt gäller lärarutbildning redovisade åtgärderna
blir önskemålen i motionen 1975/76: 1501 om särskilda lärarutbildningsinsatser
för studerande med samiska som modersmål i varje
fall delvis tillgodosett. Utskottet anser att utfallet av dessa insatser bör
avvaktas innan ställning tas till frågan om genomförande av ytterligare
åtgärder. Utbildningsutskottet avstyrker därför för sin del yrkandet 1 i
motionen 1975/76: 1501.

Sameutredningen konstaterar att behovet av läromedel för den samiska
undervisningen är utomordentligt stort. Genom skolöverstyrelsens
forsknings- och utvecklingsarbete och med produktionsstöd från
statens institut för läromedelsinformation har situationen enligt propositionen
väsentligt förbättrats under de senaste åren. I årets budgetproposition
har föredragande statsrådet vid sin anmälan av frågan om Stöd
för produktion av läromedel (prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 239) framhållit
att arbetet med läromedel i samiska bör ges ökade resurser. Riksdagen
har i enlighet med regeringens förslag beslutat att till Stöd för
produktion av läromedel för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag
av totalt 2 463 000 kr. (UbU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 134).

Med hänsyn till det anförda och då även i den nu ifrågavarande propositionen
framhålls angelägenheten av att läromedel för det samiska
undervisningsområdet utvecklas anser utskottet det inte erforderligt att
riksdagen gör något uttalande om uppdrag att utarbeta läromedel för
undervisning i samiska språk. Utskottet avstyrker sålunda för sin del
motionen 1975/76: 1501 yrkandet 4.

I likhet med sameutredningen och remissinstanserna understryker föredragande
statsrådet den betydelse som Samernas folkhögskola i Jokkmokk
har som samiskt kulturcentrum och huvudinstitution för den samiska
vuxenutbildningen. Förslag om ett nytt statsbidragssystem för
folkhögskolorna har lagts fram i propositionen 1976/77: 55. Utskottet
kommer senare att avlämna betänkande med anledning av denna proposition.
Därvid kommer utskottet bl. a. att tillstyrka att medel anvisas för

UbU 1976/77:1 y

6

kostnaderna för en konsulenttjänst vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk.

Genom inrättandet av en professur i samiska vid universitetet i Umeå
den 1 juli 1975 har en fast grund lagts för högskoleutbildning och forskning
i samiska. I propositionen 1976/77:59 om utbildning och forskning
inom högskolan m. m. har regeringen föreslagit att medel skall anvisas
för en ordinarie tjänst som universitetslektor i samiska vid universitetet
i Umeå. I sitt betänkande UbU 1976/77: 20 tillstyrker utskottet
förslaget och har nu inte funnit anledning till erinran mot vad i propositionen
1976/77: 80 anförts om högskoleutbildning och forskning i samiska
ämnen.

Utbildningsutskottets ställningstaganden innebär sammanfattningsvis
att utskottet för sin del med avstyrkan av motionen 1975/76: 1501 samt
yrkandena 1 i motionerna 1976/77: 1445 och 1976/77: 1448 tillstyrker i
propositionen 1976/77: 80 förordade riktlinjer för insatser för samisk
utbildning.

Stockholm den 20 april 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund (s), fröken
Hörlén (fp), herrar Gustafsson i Barkarby (s), Karlsson i Mariefred
(c), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Strindberg (m), Sundgren (s), fröken
Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag (fp) och Bengtsson
i Hamneda (c).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054