yttr 1976/77 sku4y y

Yttrande 1976/77:sku4y

SkU 1976/77: 4 y

Skatteutskottets yttrande
1976/77: 4 y

över propositionen 1976/77: 99 om stöd till vissa tidningar och tidskifter,
m. m. jämte motioner

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig
i rubricerade ärende. Skatteutskottet, som begränsar sitt yttrande till att
avse dels den i propositionen föreslagna ändringen i lagen om skatt på
annonser och reklam, dels frågan om stödet till organisationstidskrifter
och dess anknytning till mervärdeskattens undantagsregler, får i dessa
frågor anföra följande.

Det skattefria grundavdraget för annonser

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1972: 266) om skatt på annonser och reklam innebär att det skattefria
grundavdraget för annonsskatt höjs från 3 till 6 milj. kr. fr. o. m. 1977.

Vid införandet av annonsskatten hyste skatteutskottet viss tvekan inför
systemet med ett betydande skattefritt bottenbelopp. Utskottet befarade
att vissa tidningar, vars annonsomsättning inte översteg detta belopp
kunde bedriva en priskonkurrens med de tidningar som fick betala
in större delen av den debiterade skatten. För att förhindra sådana
•effekter införde riksdagen på utskottets förslag vissa särskilda regler för
redovisningen, som dock kunde avvecklas sedan farhågorna visat sig
ogrundade. Det finns inte anledning att nu anta att den föreslagna fördubblingen
av grundavdraget — som också måste ses mot bakgrund av
den penningvärdeförändring som ägt rum sedan avdraget infördes —
skulle få några konkurrenssnedvridande verkningar. Det kan självfallet
diskuteras om tidningsstöd skall lämnas genom skattelättnader. Följden
av den nu föreslagna åtgärden blir att även lönsamma dags- och veckotidningar
får bidrag med 180 000 resp. 300 000 kr. per år.

Med hänsyn till att principen om grundavdrag godtagits av riksdagen
■och då den innebär ett stöd som inte kräver några administrativa insatser
tillstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del.

Stödet till organisationstidskrifter

Stödet till organisationstidskrifter föreslås utgå dels till medlemsblad,
dels till tidskrifter som är organ för religiösa, politiska, miljövårdande,
idrottsliga och försvarsfrämjande organisationer samt för organisationer
som företräder handikappade eller arbetshindrade. Denna avgränsning,

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Yttr. nr 4

SkU 1976/77: 4 y

2

som väsentligen överensstämmer med grunderna för befrielse från mervärdeskatt
för här avsedda tidskrifter, svarar enligt budgetministerns
mening väl mot de presspolitiska utgångspunkterna för stödet. Enligt
tidskriftsutredningens mening skulle avgränsningen allmänt uppfattas,
som rimlig och rättvis.

Skatteutskottet vill med anledning av dessa uttalanden erinra om att
huvuddelen av de undantag från mervärdeskatt som här avses kom till
redan under den allmänna varuskattens tid och att de sedan fördes över
till mervärdeskatten utan någon omprövning. Det kan erinras om att
det framförts krav på skattebefrielse som inte blivit tillgodosedda, bl. a.
från fredsrörelsen. I en av de med anledning av propositionen väckta
motionerna yrkas också att en tidskrift som företräder sparfrämj ande
strävanden skall få stöd. Det bör i detta sammanhang också framhållasatt
vissa politiska debattidskrifter som utges av stiftelser inte ansetts,
uppfylla kraven på att företräda politiska organisationer och att de därför
vägrats skattebefrielse. Dessa tidskrifter skall enligt förslaget i propositionen
dock kunna komma i åtnjutande av stöd. Mervärdeskattens
regler är i detta sammanhang således inte helt invändningsfria, vilket
också betonats av riksskatteverket, som i sitt remissyttrande över tidskriftsutredningens
förslag begärt en översyn härav.

Vid bifall till propositionen kommer det att finnas organisationstidskrifter
som inte åtnjuter något stöd, en mindre grupp som inte är mervärdeskattebefriade
men väl får stöd och den dominerande gruppen
som får såväl stöd som skattebefrielse.

Stödet till organisationstidskrifterna kommer att bli av avgörande betydelse
för tidskrifternas fortsatta existens, medan skattebefrielsen kommer
att spela en mera sekundär roll. När skattebefrielsen tillkom var
syftet främst att undvika en för tidskrifterna kännbar pålaga som i det
läget inte kunde kompenseras genom några andra åtgärder. När stödet
nu införs finns det enligt skatteutskottets mening anledning att ställa
frågan om skattebefrielsen bör bibehållas och om den inte i stället bör
ersättas med ökat stöd. En sådan åtgärd skulle enligt utskottets mening
inte förorsaka statsverket några merkostnader men väl förenkla mervärdeskattesystemet,
som inte bör belastas av undantag, som tillkommit
av skäl som inte längre är aktuella. Skatteutskottet har i en mängd olika
sammanhang hävdat att stöd till behjärtansvärda ändamål bör ske genom
direkta bidrag och inte genom undantag från beskattningen. Sådana
undantag skapar gränsdragningsproblem och orättvisor och detta
gäller också tidskriftsområdet. När nu grunden för undantagen för organisationstidskrifter
förändras genom stödet bör möjligheterna att avveckla
skattebefrielsen undersökas. Frågan är primärt av skatteteknisk
karaktär och bör därför kunna överses av den pågående mervärdeskatteutredningen
som även med ledning av tidskriftsutredningens betänkande
bör kunna föreslå hur ett schabloniserat stöd motsvarande

SkU 1976/77: 4 y

3

skattebefrielsen skall kunna utformas. Därvid bör också prövas om inte
de ovan nämnda tidskrifterna — som ej är skattebefriade men som föreslås
få stöd — bör komma i åtnjutande av ett på samma grunder utökat
stöd. Man vinner genom en sådan åtgärd också den fördelen att man
får en totalbild av samhällets kostnader för tidskriftsstödet.

I enlighet med det anförda förordar skatteutskottet att konstitutionsutskottet
hemställer att mervärdeskatteutredningen (Fi 1971: 05) får i
uppdrag att pröva frågan om en avveckling av undantagen från mervärdeskatt
för organisationstidskrifter i enlighet med vad skatteutskottet
anfört i detta yttrande.

Avslutningsvis vill utskottet något beröra yrkandet i motionen 1976/
77: 1508, som går ut på att tidskriftsstöd skall kunna ges till publikation
som väsentligen framstår som organ för stiftelse med huvudsakligt syfte
att verka för de i mervärdeskattelagen angivna ändamål som grundar
skattebefrielse. Förutsättningen enligt mervärdeskattelagen är att sådana
tidskrifter är organ för en sammanslutning med nämnda huvudsakliga
syfte. Det gäller här ett parallellfall till de stiftelseutgivna politiska tidskrifter
som enligt vad nyss sagts inte fått skattebefrielse men som nu
föreslås få stöd. Med hänsyn härtill anser skatteutskottet att reglerna
i mervärdeskattelagen rent principiellt inte kan anses utgöra något hinder
för att pröva frågan om stöd i detta särskilda fall. Det kan tilläggas
att det förhandsbesked om skatteplikt för en tidskrift, utgiven av en
religiös stiftelse, som åberopas i motionen, ännu inte vunnit laga kraft
och att stiftelsen väntas överklaga beskedet. Skattefrågan är således inte
slutligt avgjord i detta fall.

Motionerna föranleder i övrigt inte några uttalanden av utskottet.

Stockholm den 12 april 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson
(s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Hörberg (fp), Carlstein (s),
Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herr Olsson
i Järvsö (c), fru Odelsparr (c), herr Lundgren (m), fru Rönnung* (s) och
herr Stensson (fp).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770046