yttr 1976/77 nu4y y

Yttrande 1976/77:nu4y

NU 1976/77: 4 y

Näringsutskottets yttrande
1976/77: 4 y

över propositionen 1976/77:150 med förslag till slutlig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. (kompletteringspropositionen)
jämte motioner

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 6 maj 1977 hemställt om yttrande
av näringsutskottet över propositionen 1976/77:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. jämte motionsyrkanden.

Näringsutskottet får anföra följande.

Besparingsåtgärder som beslutas av regeringen

Sveriges turistråd

I propositionen framhålls (bil. 2 s. 8) att Sveriges turistråd, som inrättades
år 1976, ännu befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Verksamheten kräver
därför inte resurser av den storlek som riksdagen har anvisat. Anslaget
kan enligt regeringens bedömning ställas till turistrådets disposition med
en reduktion av 2 milj. kr.

1 motionen 1976/77:1660 erinras om rådets hittillsvarande verksamhet
och om de problem som föreligger inom den svenska turistnäringen. Motionären
anför att rådet har planerat sin verksamhet så, att budgetåret
1977/78 och de närmast följande åren blir helt avgörande för organisationens
möjligheter att påverka nuvarande situation inom den svenska turismen.
Redan den anslagsram om 23 milj. kr. som turistrådet begärt för budgetåret
1977/78 har inneburit att rådet har måst företa betydande omprövningar
av fasta kostnader. En nedskärning av rådets budget skulle enligt motionären
få påtagligt negativa effekter av långsiktig karaktär. Motionären vill
att riksdagen skall göra ett uttalande av innebörd att turistrådets anslag
inte skall reduceras.

Utskottet har tidigare tillstyrkt ett reservationsanslag av 23 milj. kr. till
Sveriges turistråd för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77:100 bil. 14 s. 35,
NU 1976/77:44). 1 budgetpropositionen redovisas att turistrådet avser att
av innevarande års anslag reservera ca 4 milj. kr. till budgetåret 1977/78.
Med hänsyn härtill anser utskottet inte att riksdagen har skäl att rikta en
sådan begäran till regeringen som motionären föreslår.

1 Riksdagen 1976/77. 17 samt. Yltr. nr 4

NU 1976/77:4 y

2

Statens pris- och kartellnämnd och konsumentverket

I propositionen anförs (bil. 2 s. 8) att anslagen till statens pris- och kartellnämnd
(SPK) och konsumentverket enligt handelsministerns bedömning
kan minskas med 500 000 kr. vartdera. Detta skulle för SPK:s del kunna
ske genom bl. a. minskad projektverksamhet och för konsumentverkets del
genom bl. a. minskad produktion av informationsmaterial och ökad avgiftsfinansiering.

Beträffande förslaget om en reducering av SPK:s anslag påpekas i motionen
1976/77:1665 att av summan 500 000 kr. ett belopp av 424000 kr. gäller
ett projekt som har beställts av utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden.
Medel för projektet utgår från utbildningsdepartementets kommittéanslag.
En ändring av anslaget till SPK kommer inte att påverka projektverksamheten,
anför motionärerna. De säger sig utgå från att finansutskottet
gör erforderliga korrigeringar.

Motionärernas påpekande överensstämmer med sakläget. Enligt vad näringsutskottet
under hand har inhämtat från handelsdepartementet är avsikten
nu att SPK:s anslag i stället skall reduceras med 300 000 kr. Detta
kan ske bl. a. genom att den allmänna upplysningsverksamheten dras ner.
Utskottet konstaterar att syftet med motionen är tillgodosett. Den minskning
av SPK:s anslag som nu aviseras föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

I motionen 1976/77:1663 kritiseras den nedskärning av konsumentverkets
anslag som anmäls i propositionen. Motionären anser att denna minskning
helt bör avvisas.

Utskottet förutsätter att konsumentverket gören prioritering mellan olika
verksamheter för att undvika att sådan information som riktar sig till de
stora och resurssvaga konsumentgrupperna kommer att drabbas av anslagsminskningen.
Någon åtgärd med anledning av motionen anser sig utskottet
inte böra förorda.

Dispositionen av anslaget Kraftstationer m. m.

I propositionen (bil. 7) lämnar regeringen ett meddelande till riksdagen
om planeringen av kärnkraftblocket Forsmark 3. Regeringen föreslår i detta
sammanhang att riksdagen medger att det för budgetåret 1977/78 under
fjortonde huvudtiteln uppförda investeringsanslaget Kraftstationer m. m.
intill ett belopp av 163 milj. kr. får disponeras i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört.

Statsrådet erinrar om att regeringens arbete är inriktat på att riksdagen
under hösten 1978 skall föreläggas förslag om den framtida inriktningen
av energipolitiken, varvid bl. a. omfattningen av kärnkraftprogrammet kommer
att fastläggas. I avvaktan härpå avser statsrådet att inom kort föreslå
regeringen att statens vattenfallsverk får i uppdrag att dels ta upp förhand -

NU 1976/77:4 y

3

lingar med medintressenten i Forsmarks Kraftgrupp AB - Mellansvensk
Kraftgrupp AB - om en sådan ändring av planeringen för kärnkraftblocket
Forsmark 3 att handlingsfrihet föreligger att avbryta eller fullfölja projektet
efter ett energipolitiskt beslut av riksdagen hösten 1978, dels kartlägga konsekvenserna
i olika avseenden av en sådan ändring i planeringen.

På grundval av resultatet av dessa förhandlingar och övrigt material som
vattenfallsverket redovisar avser statsrådet att under hösten 1977 föreslå
regeringen att lägga fram de förslag till åtgärder som kan behövas för att
uppnå det angivna syftet och för att underlätta en omställning. Mot denna
bakgrund bör, anför statsrådet, de anslagsmedel som har beräknats i prop.
1976/77:100 bil. 17 för finansieringen av utbyggnaden av kärnkraftblocket
Forsmark 3 kunna disponeras även för täckande av kostnader för åtgärder
som bl. a. staten kan behöva vidta till följd av den ändrade planeringen
för nämnda block. Hur stort det totala behovet av medel blir under budgetåret
1977/78 kan bedömas först när resultatet av tidigare nämnda förhandlingar
och kartläggning föreligger.

I motionen 1976/77:1659 kritiseras dessa uttalanden och förslag. De förhandlingar
om en ändrad planering av Forsmark 3-projektet som aviseras
i propositionen torde innebära att aggregatet Forsmark 3 byggs vidare i
långsammare takt. Osäkerheten och oklarheten i regeringens energipolitik
kommer att medföra en rad negativa konsekvenser, säger motionärerna.
De pekar bl. a. på att en ryckighet i planeringen innebär risker för störningar
i energiförsörjningen. Vidare kommer kostnaderna för de kärnkraftblock
som byggs i långsammare takt än planerat att öka. Det finns risk för att
den tekniska kvaliteten hos de aggregat som fördröjs blir lidande. En ryckig
planering skapar också helt oacceptabla problem för sysselsättningen. Motionärerna
anser att ett bifall till regeringens förslag om ändrad disposition
av anslaget till Kraftstationer m. m. skulle innebära att riksdagen frånhänder
sig kontrollen över den fortsatta planeringen av kärnkraftblocket Forsmark
3. Om regeringen vill ändra på den planering som är en följd av riksdagens
energipolitiska beslut år 1975 bör regeringen underställa riksdagen konkreta
förslag med redovisning av dessas konsekvenser i olika hänseenden.

Motionärerna hemställer att riksdagen dels som sin mening skall ge regeringen
till känna vad som anförs i motionen, dels avslå regeringens förslag
om ändrad disposition av investeringsanslaget Kraftstationer m. m.

Utskottet har tidigare i år ställt sig bakom regeringens förslag rörande
energipolitikens långsiktiga utformning (NU 1976/77:23, 1976/77:24). Det
är enligt utskottets mening viktigt att statsmakterna bibehåller full handlingsfrihet
när det gäller om projektet Forsmark 3 skall avbrytas eller fullföljas
efter ett energipolitiskt beslut av riksdagen hösten 1978. Det framgår klart
av propositionen att riksdagen i det förslag som kommer att läggas fram
skall fl en redovisning av följderna av en ändrad planering. Utskottet tillstyrker
förslagen i propositionen och avstyrker motionen.

NU 1976/77:4 y

4

Vissa allmänna riktlinjer

AIternativ sysselsättningspolitik

I motionen 1976/77:1652 föreslås att riksdagen skall uttala sig för en
alternativ sysselsättningspolitik i enlighet med motionen och hos regeringen
hemställa om förslag i enlighet härmed. Som element i denna sysselsättningspolitik
anger motionärerna bl. a. följande. Allmänna pensionsfonden
bör användas för utbyggnad av statliga industrier under lönarbetarnas kontroll.
Stålindustrin och storvarven bör förstatligas.

I motionen 1976/77:1668 anges som önskvärda riktlinjer för den ekonomiska
politiken bl. a. följande. Arbetslösheten bekämpas genom nationalisering
av viktiga industribranscher, banker och försäkringsbolag. Nya
statliga industribranscher byggs upp med medel bl. a. ur allmänna pensionsfonden.
1 första hand bör järn- och stålbranschen nationaliseras och Stålverk
80 byggas enligt den ursprungliga planen.

Utskottet har i tidigare sammanhang avstyrkt förslag av den innebörd
som här angivits och hänvisar nu till ifrågavarande betänkanden,
beträffande användning av medel ur allmänna pensionsfonden: NU
1975/76:34,

beträffande förstatligande av stålindustrin: NU 1976/77:42,
beträffande förstatligande av storvarven: NU 1976/77:53,
beträffande förstatligande av affärsbankerna: NU 1975/76:37,
beträffande förstatligande av försäkringsbolagen: NU 1975:14,
beträffande Stålverk 80: NU 1976/77:21, 1976/77:42.

Energihushållning m. m.

Näringsutskottet tar även upp ett yrkande i motionen 1976/77:1662 vari
föreslås att riksdagen skall uttala att den ekonomiska politiken inför 1980-talet bl. a. bör inriktas på att genom beskattning, avgifter, bidrag och andra
stimulansåtgärder strängare hushålla med råvaror och energi. Motiveringen
till förslaget är mycket allmänt hållen. I den del som torde falla inom näringsutskottets
område pekar motionären på industrins energiförbrukning,
särskilt då förbrukningen av olja. Han anför att industrin bör hushålla bättre
med energi än vad som hittills varit fallet. De förändringar som måste ske
härvidlag bör dock genomföras successivt.

En rad åtgärder har vidtagits såväl av statsmakterna som av näringslivet
för att nedbringa energiförbrukningen inom industrin. Till olika energibesparande
åtgärder inom näringslivet har riksdagen för budgetåret 1977/78
anslagit 170 milj. kr. (prop. 1976/77:100 bil. 17, NU 1976/77:20). Utskottet
vill vidare erinra om att energikommissionen (I 1976:05) har i uppdrag att
bl. a. utarbeta förslag till åtgärder som medför en effektiv energianvändning.
Kommissionen skall undersöka de medel som står till buds för att påverka
energikonsumtionen. Till de väsentliga frågor som enligt direktiven bör be -

NU 1976/77:4 y

5

lysas hör inverkan av olika prisnivåer och olika prissystem. Andra sådana
frågor gäller effekterna och den principiella inriktningen av ekonomiskt stöd
till investeringar med förbättrad energihushållning som syfte. Ett sådant
uttalande som motionären föreslår ter sig mot denna bakgrund obehövligt.

Stockholm den 24 maj 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson
i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Blomkvist (s), fru Hambraeus
(c), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c). Högström (s), Pettersson
i Lund (s). Siegbahn (m), Jonsson i Husum (s), Holger Bergqvist i Göteborg
(fp) och Wästberg i Stockholm (fp).

Avvikande meningar

1. beträffande anslag lill konsumentverket av herr Blomkvist (s) och fru
Hansson (s) som anser att det stycke på s. 2 i yttrandet som börjar med
”Utskottet förutsätter” och slutar med "böra förorda” bort ha följande lydelse: Konsumentverkets

allmänna informationsverksamhet, som innefattar
upplysning i hushållsekonomiska frågor och prisfrågor, riktar sig till en bred
allmänhet. Inte minst med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen är
denna verksamhet väsentlig. Verket planerar även en omfattande kampanj
om bilekonomi, som bl. a. skall ta upp olika möjligheter för konsumenten
att få mindre kostnadskrävande bilreparationer. Vid en ökad avgiftsfinansiering
- så som förordas i propositionen - finns det risk för att verkets
information inte når ut till de konsumentgrupper som är mest i behov av
upplysning. Det vore enligt utskottets mening olyckligt om verkets möjligheter
att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning skulle urholkas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att konsumentverkets
anslag inte bör minskas.

2. beträffande dispositionen av anslaget Kraftstationer m. m. av herrar Svanberg,
Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson, herrar Högström,
Pettersson i Lund och Jonsson i Husum (alla s) som anser att det stycke
på s. 3 i yttrandet som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrker
motionen” bort ha följande lydelse:

De synpunkter på regeringens energipolitik som framförs i motionen innebär
att tidigare kritik fullföljs (mot. 1976/77:1335, NU 1976/77:23, NU
1976/77:24). Utskottet kan i allt instämma med motionärerna.

NU 1976/77:4 y

6

Regeringens energipolitik präglas av en oklar och osäker handläggning.
Denna innebär risk för ökade kostnader och för att störningar i energiförsörjningen
kan uppstå och negativt påverka industrins vilja att investera.
Innan ett nytt energipolitiskt beslut fattas år 1978 finns det ingen anledning
att frångå de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen lade fast år 1975.

GOTAB 55191 Stockholm 1977