yttr 1976/77 nu3y y
Yttrande 1976/77:nu3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
NU 1976/77: 3 y
Näringsutskottets yttrande
1976/77: 3 y
över propositionen 1976/77:129 med förslag till lag om kommunal
energiplanering, m. m. jämte motion
Till civilutskottet
Civilutskottet har genom beslut den 19 april 1977 hemställt om yttrande
av näringsutskottet över propositionen 1976/77: 129 med förslag
till lag om kommunal energiplanering jämte motioner.
Motionen 1976/77: 1563 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) avser ett
ämne sorn hör till näringsutskottets handläggning. Övriga motioner sorn
har föranletts av propositionen har utskottet inte funnit anledning att
gå in på.
Näringsutskottet får anföra följande.
Enligt de riktlinjer för energipolitiken som statsmakterna lade fast
år 1975 skall energiplaneringen bl. a. syfta till att dämpa ökningen av
energikonsumtionen. Näringsutskottet framhöll (NU 1975: 30 s. 24) att
detta kräver energiska åtgärder i besparingssyfte. Det förslag till lag
om kommunal energiplanering som — på grundval av en utredning av
kommittén för kommunal energiplanering — läggs fram i propositionen
1976/77: 129 är att se som ett instrument för besparingssträvandena.
I lagförslaget slås fast att kommunerna i sin planering skall främja
hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel.
Föredragande statsrådet framhåller att det är utomordentligt
viktigt att möjligheterna till rationellare energiförsörjning genom samordnade
lösningar tas till vara. Näringsutskottet, som i annat sammanhang
(NU 1976/77: 38) behandlar motionsyrkanden om en i lag reglerad
skyldighet för kommunerna och företag att samplanera energiförsörjningen,
ansluter sig till denna bedömning. Åtgärder för att åstadkomma
en utbyggnad av fjärrvärmenät, kraftvärmeverk och utnyttjande
av överskottsenergi bör stödjas. Kommunernas planeringsansvar skall
enligt propositionen vara till formen oreglerat. Detta finner utskottet väl
motiverat. Planeringen kan då lätt anpassas till ändringar i förutsättningarna.
Vidare underlättas att resultaten av det forsknings- och utvecklingsarbete
som nu pågår kan beaktas i den kommande kommunala
planeringen.
Utskottet finner att det planeringsansvar sorn åläggs kommunerna kan
öka möjligheterna att genomföra en rationell energipolitik i landet. Utskottet
ställer sig alltså positivt till den föreslagna lagstiftningen om
kommunal energiplanering.
I propositionen föreslås vidare en ändring i lagen (1902: 71) innefat
1
Riksdagen 1976177. 17 sami. Yttr. nr 3 y
NU 1976/77: 3 y
2
tande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen). Kommittén
har påpekat att eldistributör enligt nuvarande bestämmelser i ellagen
i princip är skyldig att inom det område för vilken han har koncession
tillhandahålla ström åt envar som har behov därav för normalt
förbrukningsändamål. Denna distributionsplikt anses omfatta också el
för husuppvärmning. Det har enligt kommittén förekommit fall då eldistributörer
har ansett sig skyldiga att leverera el för husuppvärmning
även inom områden med fjärrvärme. Detta kan medföra en orationell
utbyggnad av distributionsnäten för såväl el- som fjärrvärme. Den.
ändring i 2 § 4 mom. ellagen som föreslås i propositionen syftar till att
åstadkomma rationell användning av elenergi och till att motverka att
distributionsnäten för el- och fjärrvärme byggs ut parallellt. Ändringen
tar sikte på en situation då så sker och innebär att distributionsskyldighet
i vad gäller ström för uppvärmningsändamål inte föreligger ”inom
område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad”. I detta
uttryck ligger, framhåller föredragande statsrådet, att planerna på fjärrvärme
är konkreta och att fjärrvärme verkligen är ett realistiskt alternativ
till elvärme vid valet av uppvärmningsform.
Användningen av elvärme för bostadsuppvärmning har ökat kraftigt
under 1970-talet. Den svarar för ca 22 % av ökningen av elkonsumtionen.
Enligt en prognos som industriverket har lagt fram kommer förbrukningsökningen
fram till år 1985 att uppgå till ca 20 %. Den föreslagna
inskränkningen i distributionsskyldigheten tar inte sikte på att
begränsa elkonsumtionen. Den innebär dock att den kommunala energiplaneringen
underlättas och att kommunernas möjligheter att styra utvecklingen
i en riktning som är rimlig från resurs- och ändamålssynpunkt
ökas. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.
I motionen 1976/77: 1563 yrkas att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om vikten av att
kommunerna ges reella möjligheter att styra utvecklingen av energiplaneringen,
t. ex. genom rätt till förköp av eldistributionsföretag, statligt
stöd för fullföljandet av sådana köp samt samhällets ansvar för att
tillhandahålla råkraft till rimliga priser. Motionärerna uttalar att det, om
planering och kommunalt ansvar skall fungera på ett effektivt sätt, också
krävs att kommunen ges företräde till områdeskoncessioner för eldistributionen
inom aktuella områden.
Näringsutskottet behandlade förra året (NU 1975/76: 45) motionsyrkanden
om förtursrätt för kommunerna till eldistributionsanläggning.
Utskottet erinrade därvid om de riktlinjer för den fortsatta strukturomvandlingen
på eldistributionsområdet som hade lagts fram i budgetpropositionen
1975/76. Enligt dessa borde en viktig utgångspunkt för det
fortsatta rationaliseringsarbetet vara att de enskilda elkonsumenterna
tillförsäkras gynnsamma distributionsförhållanden. Utskottet underströk
att kommunerna i detta sammanhang i första hand blir företrädare för
NU 1976/77: 3 y
3
konsumenternas intressen. De ifrågavarande motionsyrkandena avstyrktes
av utskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet finner inte anledning
att nu frångå sin tidigare inställning. Vad beträffar synpunkten i
motionen att försörjningen med råkraft bör göras till en samhällets angelägenhet
vill utskottet erinra om att statens vattenfallsverk producerar
ca hälften av den råkraft som distribueras i Sverige. Ytterligare 10 %
av råkraften kommer från anläggningar vari kommuner har ett majoritetsintresse.
Redan till följd av ägarförhållandena har samhället alltså
ett avgörande inflytande över distributionen av och prissättningen på
råkraft. Ett sådant uttalande som föreslås i motionen 1976/77: 1563
finner utskottet inte skäl att förorda.
Stockholm den 5 maj 1977
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Blomkvist
(s), Andersson i Örebro (fp), Wååg (s), Petersson i Ronneby (c), Högström
(s), Siegbahn (m), Häll (s), Olsson i Järvsö (c) och Wästberg i
Stockholm (fp).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770057
, -W,,.- s :V.
/‘K; ■ i ::
i . :cj>; ' ■ • -
•v. .t
•*: Vi. i.- . •> '. /
.
. lii» ..(!
J
.
■ i '?!
;r' H -.k
’ rf :ii -
• i. . i: . - -i- .
.i '' ii. . * i. • - . , ... ; i .
• . - ....
: "" ■ : i;h ., i ! '■ .
,, .i., i; "* ii . . ;;s ... ., t
i' .i. ! . : . • . .i. ...
: .1 i : ■: ■' . . i~ .■ f.
* ii ** i" vi i'Vi ’ ! i/r »Tj
i >, ..oi; -o. ' . . .
-1. .... ,
.
■ ji:l: . ev: ... ., ■ .
' ' .Vi; 1 .
' rii-/
. .Vi ' ... .
• ... . ... ■... ■: ;H !,; -.
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.