yttr 1976/77 nu1y y

Yttrande 1976/77:nu1y

NU 1976/77: 1 y

Näringsutskottets yttrande
1976/77:1y

över propositionen 1976/77:85 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på skoområdet jämte motion

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har genom beslut den 8 mars 1977 hemställt om yttrande
av näringsutskottet över propositionen 1976/77:85 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på skoområdet och över den motion, 1976/77:1446 av
herr Brännström m. fl. (s), som sedermera har väckts med anledning av
propositionen. Näringsutskottet får anföra följande.

Ett av yrkandena i motionen, rörande prissättningsmetoderna inom textildetaljhandeln,
har överlämnats till näringsutskottet för behandling. Det
ansluter till vad föredragande statsrådet anför på s. 53 f. i propositionen.
Utskottet vill här nämna att avsikten är att detta motionsyrkande tillsammans
med ett tidigare, likartat motionsyrkande skall tas upp i samband
med propositionen 1976/77:105 om åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna.
Utskottet går därför inte in på prissättningsfrågan i detta sammanhang.

Utgångspunkten för propositionen är att det är nödvändigt från försörjningsberedskapssynpunkt
att en viss löpande produktion av läderskor -minst 2 milj. par men om möjligt 2,5 milj. par - upprätthålls i fredstid.
Näringsutskottet går inte närmare in på de överväganden i fråga om försörjningsuthållighet,
försörjningsstandard, utrikeshandel etc. som denna bedömning
är baserad på men finnér slutsatsen realistisk.

Såsom redovisas i propositionen finns av försörjningsberedskapsmässiga
skäl redan nu flera slags stöd till skoindustrin. En grundtanke i propositionen
är att ytterligare åtgärder bör vidtas i syfte att skoindustrin skall få en lämpligare
struktur. Bl. a. skall en sammanläggning till större enheter främjas.
För ändamålet föreslås ränte- och amorteringsfria skostrukturlån, som successivt
avskrivs. Under det erforderliga förhandlings- och struktureringsskedet,
då en särskild delegation skall leda och samordna effektiviseringen
av skoindustrin, skall försörjningsberedskapslån kunna utgå. Sådana kan
ges redan nu, men de utformas enligt propositionens förslag på ett sätt
som är fördelaktigare för företagen. Även i en fortsättningsfas skall staten
på grundval av offerter från företag kunna köpa en beredskapstjänst som
innebär att viss löpande produktion och upprätthållande av viss produktionskapacitet
fullgörs. Ytterligare medel för investeringar inom skoindustrin
och en utvidgad ram för statlig kreditgaranti för samma ändamål skall också
ställas till förfogande.

Några särskilda frågor rörande de föreslagna åtgärderna diskuteras i det

1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Yllr. nr 1

NU 1976/77: 1 y

2

följande, när utskottet tar upp de synpunkter på propositionen som framförs
i motionen. I övrigt, alltså vad gäller huvuddragen i åtgärdsprogrammet,
ansluter sig utskottet till vad som föreslås i propositionen. Utskottet vill
betona att de angivna åtgärderna visserligen ligger i linje med näringspolitiska
insatser som görs också för andra branscher men får en sammanlagd omfattning
som kan motiveras endast av kravet på försörjningsberedskap. I
det sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att - som föredragande
statsrådet uttalar - servicebehovet i ett krisläge noga beaktas i
den fortsatta planeringen.

I sin framställning om de föreslagna åtgärderna för en omstrukturering
av skoindustrin varnar föredragande statsrådet för en överdriven tilltro till
sammanslagningarnas positiva effekter. Han vill inte utesluta att försörjningsberedskapen
också kan stödja sig på vissa företag som inte deltar i
en sammanläggning. En omstrukturering bör praktiskt växa fram på frivillighetens
grund, säger han och betonar att den bör ske i samarbete med
berörda företags fackliga organisationer. I det sammanhanget deklarerar
statsrådet också att han inte kan se att några väsentliga fördelar skulle stå
att vinna med att staten gick in som företagare på detta område. Statens
roll bör i stället, anser han, vara att stimulera till en önskvärd omstrukturering
och effektivitetshöjning.

Härvidlag hävdar motionärerna en annan mening. De kräver ett betydligt
mera aktivt engagemang från samhällets sida och anför att man inte ”av
doktrinära skäl” kan utesluta ett samhälleligt ägarengagemang. Ett sådant
bör, menar de, aktualiseras i all den utsträckning som behövs för att upprätta
de s. k. hörnstensföretag på vilka försörjningsberedskapen skall bygga. De
rekommenderar stor hänsyn till regional- och sysselsättningspolitiska förhållanden
vid bedömningen av vilka företag som skall ingå i denna grupp.

Utskottet finnér föredragande statsrådets nyss refererade uttalanden välgrundade
och lämpade som riktlinjer för det fortsatta arbetet på en strukturomvandling
inom skoindustrin. Vad han säger om ett statligt ägarengagemang
uppfattar utskottet inte som ett doktrinärt ställningstagande utan
som en praktisk konklusion i det aktuella fallet. Snarare kan motionärernas
ståndpunkt i denna fråga betecknas som doktrinär. Utskottet anser att erforderlig
statlig styrning och kontroll av branschen kan åstadkommas utan
att staten regelmässigt tar på sig någon ägarfunktion. Att regional- och sysselsättningspolitiska
förhållanden skall beaktas vid omstruktureringen finner
utskottet vara självklart och ingalunda motsagt i propositionen.

De stödformer som föreslås bör, säger motionärerna, bara om synnerliga
skäl talar för det utgå till andra företag än de som finns med i omstruktureringsprocessen.
Som ett sådant skäl anges att det rör sig om stöd till
produktion som är absolut nödvändig för försörjningsberedskapen. Med hänsyn
till denna reservation har utskottet svårt att finna någon avgörande
skillnad mellan propositionens och motionens linje i den frågan. En avsevärd

NU 1976/77: 1 y

3

flexibilitet torde få tillåtas vid den praktiska tillämpningen av stödprogrammet.

Eftersom förvärv av skoföretag eller delar av sådana till så mycket som
75 % skall kunna finansieras med skostrukturlån bör samhället genom styrelserepresentation
erhålla direkt insyn i de foretag som får sådana lån, menar
motionärerna.

Utskottet anser det liksom motionärerna både riktigt och viktigt att samhället
får insyn i dessa företag. Detta kan emellertid åstadkommas även
på andra - säkerligen ofta effektivare - sätt än genom styrelserepresentation.
Något generellt krav på sådan finns det därför inte anledning att ställa upp.

Föredragande statsrådet aviserar att han, om riksdagen godkänner de åtgärder
som föreslås i propositionen, kommer att förorda att regeringen upphäver
det allmänna importskydd som skoindustrin nu får genom globalkontingentering.
Motionärerna hävdar att det är betydelsefullt att omstruktureringen
underlättas av ett visst importskydd under genomförandefasen.

Att besluta i fråga om importrestriktionerna tillhör regeringens kompetensområde.
Mot bakgrund av erfarenheterna av den nu tillämpade importregleringen
finnér utskottet inte skäl att invända mot den ändring som
handelsministern har i sikte.

Stockholm den 12 april 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Sjönell (c). Bengtsson i Landskrona (s),
Börjesson i Glömminge (c), Blomkvist (s), Andersson i Örebro (fp). Wååg
(s), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c), Ångström (fp), fru Oskarsson
(c), herrar Siegbahn (m), Jonsson i Husum (s), fru Radesjö (s) och
herr Svensson i Skara (m).

Avvikande mening

av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, fru Hansson,
herr Jonsson i Husum och fru Radesjö (alla s) som anser att yttrandet fr. o. m.
det stycke som börjar med "Utskottet finnér” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att staten måste gripa in mera
aktivt i omstruktureringen än vad föredragande statsrådet tycks räkna med.
Som anförs i motionen talar en rad skäl för att staten bör ha ett väsentligt
ägarinflytande i branschen. Utan att staten tar på sig huvudansvaret torde
det vara vanskligt att få effektivt fungerande hörnstensföretag. Utskottet

NU 1976/77: 1 y

4

vill understryka vad motionärerna säger om vikten av att det i detta sammanhang
tas stor hänsyn till regional- och sysselsättningspolitiska förhållanden.

De stödformer (= utskottet) menar motionärerna.

Utskottet ansluter sig till motionärerna, som enligt dess mening ger uttryck
för ett självklart krav när det gäller företag som i så hög grad baserar sin
existens och verksamhet på omfattande ekonomiska insatser från statens
sida.

Föredragande statsrådet (= utskottet) under genomförandefasen.

Motionärernas synpunkt är enligt utskottets mening angelägen. Riksdagen
bör därför ge till känna som sin mening att det tills vidare bör få anstå
med ett upphävande av de nu gällande importrestriktionerna.

GOTAB 53769 Stockholm 1977