yttr 1976/77 cu1y y

Yttrande 1976/77:cu1y

CU 1976/77: ly

Civilutskottets yttrande
1976/77:ly

över propositionen 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken
och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser kommundepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har beslutat inhämta yttrande från civilutskottet över
propositionen 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde
(bil. 8), jämte eventuella motioner.

I propositionen föreslås riksdagen såvitt nu är i fråga

1. godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av den kommunala
beredskapen som angetts i regeringsprotokollet,

2. antaga inom kommundepartementet upprättat förslag till lag om ändring
i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,

3. godkänna i regeringsprotokollet förordade riktlinjer för omorganisation
av länsstyrelsernas försvarsenheter,

4. att till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

1 detta sammanhang behandlas de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1976/77:

1485 av herr Aulin m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna att underhållsbesiktning av skyddsrum även fortsättningsvis
skall ske genom länsstyrelsernas försorg,

1486 av herr Oskarson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna att bidträdande försvarsdirektör också fortsättningsvis skall finnas
vid Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län.

Ett nytt system för skyddsrumsplanering, m. m.

Riksdagen beslöt årl975(prop. 1975:21, FöU 1975:17) om ett nytt system
för skyddsrumsbyggandet och dess finansiering.

Det nya systemet avses i sin helhet tillämpas fr. o. m. 1979-07-01. Dock
får regeringen för viss tätort eller annan plats bestämma att skyddsrumsplan
fr. o. m. 1976-10-01 skall upprättas och antas enligt de grunder om vilka
riksdagen beslöt år 1975 och som kan sammanfattas sålunda.

Skyddsrum skall liksom i tidigare system byggas i orter som bedöms
bli särskilt utsatta vid stridshandlingar m. m., s. k. skyddsrumsorter. Regeringen
fastställer vilka orter som skall vara skyddsrumsorter. Inom ramen

1 Riksdagen 1976/77. 19 samt. Yttr. nr 1

CU 1976/77: ly

2

för skyddsrumsplaneringen bör skyddsrum byggas i samband med nyproduktion
av bostäder och andra byggnader eller anläggningar. Skyddsrumsbyggandet
avses regleras genom att kommunen utarbetar en skyddsrumsplan
som bör samordnas med kommunens allmänna bebyggelseplanering och
övrig kommunal samhällsplanering. I propositionen angavs att formerna
för planeringen av skyddsrummen borde så långt möjligt samordnas inom
den kommunala planeringen. Skyddsrumsplanerna skall upprättas genom
kommunens försorg och tillkomma i nära kontakt med länsstyrelsen. En
sådan ordning bedömdes lämplig bl. a. med hänsyn till länsstyrelsernas tillgång
till civilförsvarsteknisk expertis. Vidare borde länsstyrelserna liksom
f. n. utöva tillsyn över byggandet och underhållet av skyddsrum samt fastställa
skyddsrumplanen i vissa delar. Med hänsyn till planens långsiktiga
karaktär borde den ändras endast när förhållandena väsentligt förändrades.

Kommunen har att se till att skyddsrum anordnas inom skyddsrumsorten.
Hur skyddsrummen skall utföras regleras genom generella bestämmelser.
Byggnadsnämnderna har i uppgift att vid byggnadslovsprövningen övervaka
att bestämmelserna följs. Det åligger länsstyrelserna att stickprovsvis kontrollera
att skyddsrummen hålls i föreskrivet skick.

Finansieringen av skyddsrumsbyggandei skall i princip alltjämt ligga på dem
som uppför anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna, dock skall
kostnaderna för skyddsrumsbehovet avseende bostäder ersättas av statsmedel.
En särskild skyddsrumsavgift tas ut av ägare till anläggningar och
byggnader - när det gäller annat än bostadsändamål - i samband med att
byggnadslov ges.

1975 års skyddsrumsutredning har i uppgift att lämna förslag till bestämmelser
för övergång till det ändrade skyddsrumssystemet. Utredningen har
i betänkandet Normalkostnad för skyddsrum (Ds Fö 1977:1) lämnat förslag
till ersättning för skyddsrum. Arbete pågår med att utarbeta bestämmelser
om produktion av skyddsrum.

I samband med riksdagsbehandlingen år 1975 inhämtade försvarsutskottet
yttrande från civilutskottet.

Beträffande skyddsrumsplaneringen anförde civilutskottet bl. a. att det
kommunala planeringsarbetet beträffande skyddsrummen hade en självklar
och nära anknytning till det fysiska planarbetet och att detta faktum aktualiserade
vikten av att skyddsrumsbedömningarna sker i nära samarbete
med byggnadsnämnden. Frågan om och i vilken omfattning beslut om
skyddsrumsbyggandet skall redovisas i anslutning till de fysiska planerna
borde enligt civilutskottet prövas ytterligare vid överväganden om nya planinstitut.
Civilutskottet fann det lämpligt att försvarsutskottet betonade att
erfarenheter från det fortsatta arbetet på området borde tillföras det inom
bostadsdepartementet pågående arbetet på en ny byggnads- och planlagstiftning.
Vad civilutskottet anfört accepterades av försvarsutskottet och
riksdagen.

1 civilförsvarslagen (1960:74)ges bestämmelserom anordnande av skydds -

CU 1976/77:ly

3

rum. Närmare bestämmelser om skyddsrum finns i civilförsvarskungörelsen
(1960:377). Slutligen har i förordningen (1976:650)om skyddsrumsplan givits
regler om skyddsrumsplaneringen. Civilförsvarsstyrelsen (CFS) har att meddela
närmare föreskrifter och anvisningar om skyddsrumsplanering. CFS
har bl. a. utgivit anvisningar för kontroll av enskilda normalskyddsrum.

Utskottet

Den kommunala beredskapsplanläggningen

Beträffande den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapsplanläggningen
förordas att lagen (1964:63) om kommunal beredskap görs
tillämplig även på landstingskommun. Detta innebär bl. a. att beredskapsplanläggning
skall ske beträffande alla landstingskommuner. 1 propositionen
(bil. 8, s. 12) anförs dock att underlag f. n. saknas för att pröva frågan om
en särskild reglering av beredskapsplanläggningen av hälso- och sjukvården.
För denna planläggning föreslås därför tills vidare gälla vad som föreskrivs
i krigssjukvårdslagen.

Utskottet har inte någon erinran mot att den kommunala beredskapslagen
görs tillämplig även på landstingskommun på sätt som i propositionen föreslagits.
Utskottet har således ingen erinran mot det förslag till lag om
ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap som bilagts propositionen.

I propositionen 1976/77:100 (bil. 18, s. 101) har regeringen föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till kostnader
för kommunal beredskap för budgetåret 1977/78 beräkna ett reservationsanslag
om 2 milj. kr. I propositionen 1976/77:74 (bil. 8, s. 22) föreslås riksdagen
anvisa ett reservationsanslag av 1,4 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget.

Försvarsenheternas arbetsuppgifter m. m.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet anfört (s. 31-32) om ansvars- och uppgiftsfördelningen i vad där
inte avser underhållsbesiktning av skyddsrum.

I den sistnämnda frågan anförs i regeringsprotokollet att föredraganden
räknar med att underhållsbesiktning av skyddsrum även fortsättningsvis
kommer att ske stickprovsvis genom civilförsvarsstyrelsens försorg. Några
särskilda resurser för länsstyrelserna har därför inte beräknats för detta ändamål.
Häremot har ställts förslaget i motionen 1976/77:1485 (m, c, fp)
att riksdagen ger regeringen till känna att underhållsbesiktning av skyddsrum
även fortsättningsvis skall ske genom länsstyrelsernas försorg.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) fick i maj 1975 i uppdrag att göra
en rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas försvarsenheter. I rap -

CU 1976/77: ly

4

porten Samhällsberedskap för kris och krig presenteras undersökningsresultatet.

FRI föreslog beträffande skyddsrum (s. 57-58) att tillsyn och besiktningar
i första hand borde koncentreras till produktionsstadiet, medan den fortlöpande
kontrollen av befintliga skyddsrum borde upphöra. FRI bedömde
att civilförsvarsstyrelsens stickprovsvisa kontroller var tillräckliga. Detta institutets
av föredraganden accepterade förslag kritiserades hårt av remissinstanserna.

Fastighetsägarens skyldighet att underhålla enskilt skyddsrum har lagts
fast i civilförsvarslagen. Frågan behandlades bl. a. vid 1975 års beslut om
ett nytt system för skyddsrumsplaneringar m. m. (prop. 1975:21, FöU
1975:17). 1969 års skyddsrumsutredning föreslog att kontrolluppgiften skulle
föras över från länsstyrelser till kommuner. Flertalet remissinstanser tillstyrkte
eller lämnade dessa förslag utan erinran. Dåvarande försvarsministern
ansåg dock att kontrollen över skyddsrummen också fortsättningsvis
bör utövas av länsstyrelserna och att den bör ske stickprovsvis med lämpliga
intervaller.

Ovan har sammanfattningsvis redogjorts för det nya planeringssystemet
för skyddsrum. I samband med riksdagsbehandlingen av förslaget år 1975
betonade civilutskottet i ett yttrande till försvarsutskottet att skyddsrumsplaneringen
hade en självklar anknytning till det fysiska planarbetet och
att det innebar att skyddsrumsbedömningarna borde ske i nära samarbete
med byggnadsnämnden. Omfattningen av och formerna för hur skyddsrumsbyggandet
skulle redovisas borde - framhöll civilutskottet - prövas
ytterligare vid överväganden om nya planinstitut. Bl. a. anförde civilutskottet
att erfarenheter från det fortsatta arbetet på området borde tillföras pågående
arbete på en ny byggnads- och planlagstiftning. Vad civilutskottet anfört
accepterades av försvarsutskottet. Inte heller riksdagen hade någon erinran
häremot.

Pågående arbete avseende ny byggnadslagstiftning kommer bl. a. att aktualisera
formerna för och ansvarsfördelningen mellan olika organ också
vad beträffar frågan om planeringen och byggandet av skyddsrummen. Som
ovan framgått råder också delade meningar om uppgiftsfördelningen mellan
länsstyrelserna och kommunerna i vad avser skyddsrumskontrollen. Enligt
civilutskottets bedömning kommer frågan att tillföras ytterligare synpunkter
när pågående utredningsarbete avslutas. I sammanhanget bör också nämnas
att byggadministrationsutredningen i betänkandet Bostadsverket (SOU
1976:26) behandlat frågan om uppgiftsfördelningen inom plan- och byggnadsväsende!.

Enligt civilutskottets mening bör i nuvarande läge förslaget i propositionen
beträffande underhållsbesiktning av skyddsrum godtas. Utskottet finner sig
alltså inte böra tillstyrka förslaget i motionen 1976/77:1485 (m, c, fp).

CU 1976/77: ly

5

Organisation av försvarsenheterna

Föredragande statsrådet förordar (s. 32-33) att länsstyrelsernas totalförsvarsuppgifter
liksom hittills hänförs till en försvarsenhet under ledning
av en försvarsdirektör. Enheten delas i tre alternativt fyra sakområden med
hänsyn till enhetens storlek. Som riktmärke har angetts att i län där enheten
består av högst 20 anställda bör ekonomiskt försvar och övrigt civilt totalförsvar
föras samman till ett sakområde - sålunda tre sakområden i dessa
län.

Det förordade innebär vidare att det förslag till inrättande av särskilda
tjänster som biträdande enhetschefer, som förts fram av några länsstyrelser,
inte accepterats. I motionen 1976/77:1486 (m) föreslås riksdagen ge regeringen
till känna att biträdande försvarsdirektör också fortsättningsvis skall
finnas vid länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och
Bohus län.

Gällanue personalförteckning för länsstyrelserna tar upp en extra ordinarie
tjänst som biträdande försvarsdirektör. Denna tjänst är placerad i Stockholms
län. Vid länsstyrelserna i de båda övriga storstadslänen finns tjänster för
samordningsuppgifter. Vad föredragande statsrådet förordat torde innebära
att inga tjänster som biträdande försvarsdirektör eller eljest med samordningsuppgifter
utan förening med chefskapet för ett sakområde kommer
att behållas.

Utskottet har för sin del inte funnit anledning att gå ifrån vad i propositionen
förordats och som i sin tur innebär ett vidareförande av FRI:s
förslag, mot vilket personalorganisationerna centralt i denna del inte riktat
någon erinran. En personalorganisation har uttryckligt hävdat att någon
befattning som biträdande försvarsdirektör inte bör finnas. Detta innebär
att utskottet inte heller förordar ett i motionen 1976/77:1486 (m) föreslaget
uttalande.

Resurskonsekvenser

FRI räknar med att försvarsenheternas resursbehov uttryckt i personår
uppgår till 688 om några rationaliseringar ej genomförs. Framlagda förslag
minskar resursbehovet på kort sikt till 630 personår. Genom ytterligare rationaliseringar
bedömer FRI det möjligt att på längre sikt minska behovet
till 608 personår, militärassistenternas insats i försvarsenheternas arbete har
då ej medräknats. Den nuvarande personalramen för försvarsenheterna innefattar
608 tjänster.

Vad i propositionen (bil. 8, s. 33-34) anförts om resurskonsekvenserna
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

CU 1976/77: ly

6

Övriga frågor

Ej heller har vad i propositionen (bil. 8) i övrigt anförts givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Stockholm den 31 mars 1977

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c).
Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), fröken Eliasson (c), herr Nisser (m),
fru Dahl (s), fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Persson i Karlstad (s),
Knutson (m), Håkansson i Trelleborg (s), Gustafsson i Borås (fp) och Nilsson
i Uddevalla (s).

GOTAB 53653 Slockholm 1977