yttr 1975/76 tu2y y

Yttrande 1975/76:tu2y

TU 1975/76: 2 y

Trafikutskottets yttrande
1975/76: 2 y

över propositionen 1975/76: 88 om åtgärder inom skärgårdsområdena
jämte motioner

Till jordbruksutskottet

Genom beslut den 20 januari 1976 har jordbruksutskottet hemställt
att trafikutskottet avger yttrande över propositionen 1975/76: 88 om
åtgärder inom skärgårdsområdena jämte motioner såvitt avser trafikutskottets
ämnesområde.

Propositionen

I propositionen 1975/76: 88 har regeringen (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), godkänna
de grunder för stöd till båttrafik i skärgårdarna som i propositionen
förordats.

Motionerna

I motionen 1975/76: 501 av herr Sellgren (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att det statliga stödet till båttrafik skall utgå även till
ö-områden som saknar bofast befolkning under förutsättning att trafiken
är intagen i den lokala trafikförsörjningsplanen.

I motionen 1975/76: 1628 av herrar Andersson i Gamleby och Rosqvist
(båda s) hemställs att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om undantag för avgränsningen av skärgårdsområdena när särskilda
skäl föreligger.

I motionen 1975/76: 1645 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 1, 4 och 5), att riksdagen beslutar

1. att vid definition av skärgårdsområden innefatta de delar av fastlandet
där kustförsamlingarna av tradition och med hänsyn till regional
utveckling är att hänföra till skärgård samt att färjeförbindelse ej skall
räknas som fast landförbindelse,

4. att hos regeringen anhålla att frågan om särskilt anskaffningslån
för mindre isbrytartonnage och båtar för kompletterande skärgårdstrafik
skall utredas,

5. att uttala att lots- och fyrväsendet skall vara organiserat även
med hänsyn till dess betydelse för sysselsättningen i skärgården.

I motionen 1975/76: 1648 av herr Dahlgren m. fl. (c, s, m, fp) hemställs
att riksdagen beslutar dels definiera begreppet skärgårdsområde
så att detta innefattar öar med eller utan fastlands- eller färjeförbin 1

Riksdagen 1975/76.15 sami. Yttr. nr 2

TU 1975/76: 2 y

2

delse samt det kustnära fastlandet, dels hos regeringen begära att länsstyrelsen
i samråd med berörda kommuner och länsstyrelser får i uppdrag
att fastställa omfattningen av det kustnära fastlandet.

I motionen 1975/76: 1651 av herr Dahlgren m. fl. (c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 a, 1 e—g, 2 f och 2 j),

1. att riksdagen beslutar

a) att med skärgård skall avses ö eller öar som har fast bosatt befolkning
med eller utan fast landförbindelse, dock inte Gotlands län
och Öland, samt det kustnära fastlandet,

e) att statligt stöd på 35 procent för skärgårdstrafik skall utgå till den
i kommunal trafikförsörjningsplan upptagna trafiken,

f) att det statliga stödet till båttrafik skall utgå med 50 procent av
kostnaderna om trafiken utförs som kompletteringstrafik,

g) att i beräkningen av den årskostnad för skärgårdstrafiken som
berättigar till statligt bidrag skall ingå kapitaltjänstkostnader för båtar
och bryggor, om inte bidrag till dessa utgått i annan ordning,

2. att riksdagen hos regeringen begär

f) förslag till 1976/77 års riksdag om särskilt fraktstöd för skärgårdarna
på 50 procent av kostnaderna,

j) förslag angående statligt övertagande av enskilda färjeleder i skärgårdarna.

I motionen 1975/76: 1695 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp)
föreslås, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till transportstöd i skärgårdarna.

I motionen 1975/76: 1714 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m,
fp) hemställs att riksdagen beslutar att extra investeringar i material och
övriga kostnader för drift av skärgårdstrafik på grund av is- och andra
klimatförhållanden skall vara berättigade till statsbidrag.

I motionen 1975/76: 1730 av fru Söder m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandet 6), att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära förslag om särskilt stöd till fraktfärjor i skärgårdstrafik i enlighet
med vad som anförs i motionen.

I motionen 1975/76: 1735 av herr Wictorsson m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar att bemyndiga
regeringen att besluta om undantag för avgränsningen av skärgårdsområdena
när särskilda skäl föreligger.

TU 1975/76: 2 y

3

Utskottet

I propositionen erinras om att 1973 års riksdag (TU 1973: 15, rskr
1973: 282) fann det angeläget att den principiellt viktiga frågan om upprätthållande
av trafikförbindelserna mellan öar eller ö-områden och fastlandet
samt kostnadstäckningen härför finge en snar och tillfredsställande
lösning. Vidare konstaterade 1974 års riksdag att det statliga
stödet till busstrafiken inte omfattar de speciella förhållanden som råder
i skärgårdarna genom att båttrafiken faller utanför bidragssystemet.
Det borde kunna övervägas att införa stöd till denna enligt principer
liknande dem som gäller för busstrafiken. Riksdagen begärde därför
hos Kungl. Maj:t utredning och förslag i dessa frågor (TU 1974: 9,
rskr 1974: lil).

Det kan, enligt vad föredragande departementschefen nu anför, finnas
skäl som talar för att staten lämnar ekonomiskt stöd till båttrafiken
i skärgårdarna i större utsträckning än vad som hittills varit fallet. Som
utgångspunkt för utformningen av ett sådant vidgat stöd anses förut
nämnda bidragssystem avseende lokal landsbygdstrafik kunna tjäna.

Ett grundkrav i vad gäller stöd till båttrafiken i skärgårdarna anses böra
vara att trafiken — liksom i vad gäller den lokala landsbygdstrafiken
— grundas på en genomtänkt planering och ingår i en av kommunen
antagen lokal trafikförsörjningsplan. Trafiken skall till sin huvudsakliga
inriktning tillgodose den bofasta öbefolkningens behov. Mot denna
bakgrund bör bidrag kunna utgå till sådana båtleder (linjer), på vilka
trafik bedrivs regelbundet under hela året (hela seglationsperioden) och
på vilka trafikuppläggningen anpassats till öbefolkningens behov. Utskottet
ansluter sig till departementschefens uppfattning i dessa delar.

Begreppet skärgård definieras i propositionen som ö eller öar som har
fast bosatt befolkning men saknar fast landförbindelse. Således inkluderas
häri också friliggande öar, dock inte Gotlands län. Statligt trafikbidrag
anses dock böra utgå endast för trafik till och från öar som
har bofast befolkning men som saknar fast landförbindelse eller allmän
färjeled.

Med anledning av nämnda förslag yrkas i motionerna 1628 och 1735
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om undantag för avgränsningen
av skärgårdsområdena när särskilda skäl föreligger. I motionen
1645 yrkas att riksdagen beslutar att vid definition av skärgårdsområden
häri innefatta de delar av fastlandet där kustförsamlingama
av tradition och med hänsyn till regional utveckling är att hänföra till
skärgård samt att färjeförbindelse ej skall räknas som fast landförbindelse.
I motionen 1648 yrkas att riksdagen beslutar dels definiera be -

TU 1975/76: 2 y

4

greppet skärgårdsområde så att detta innefattar öar med eller utan fast
land- eller färjeförbindelse samt det kustnära fastlandet, dels hos regeringen
begära att länsstyrelsen i samråd med berörda kommuner får i
uppdrag att fastställa omfattningen av det kustnära fastlandet. I motionen
1651 yrkas att riksdagen beslutar att med skärgård skall avses ö eller
öar som har fast bosatt befolkning med eller utan fast landförbindelse
— dock inte Gotlands län och Öland — samt det kustnära fastlandet.

Utskottet har vid sin prövning av nu berörda frågor om avgränsningen
av skärgårdsområdet funnit sig i vad avser trafiksektorn kunna godta
departementschefens förslag. Från de synpunkter trafikutskottet har att
företräda bör motionerna i här berörda delar sålunda inte föranleda någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 501 att det statliga stödet till
båttrafik skall utgå även till ö-områden som saknar bofast befolkning
under förutsättning att trafiken är intagen i den lokala trafikförsörjningsplanen.
Utskottet utgår nämligen från att under nämnda förutsättning
stöd — om ock i begränsad omfattning — skall kunna utgå jämväl
för trafik som utsträcks att omfatta enstaka områden utan bofast befolkning.

Det statliga bidraget föreslås utgå med 35 procent av årskostnaderna,
beräknade på det sätt som i propositionen närmare anges. Detta innebär
i princip att kostnaderna för vad som kan betecknas som en rimlig
trafikinsats för den bofasta öbefolkningen i de flesta fall kommer att
delas lika mellan trafikanterna, staten och primärkommun/landstingskommun.
Därmed kan man enligt departementschefen säga att bidraget
i stort har byggts upp på liknande sätt som bidraget till lokal landsbygdstrafik,
där enligt huvudregeln — efter avdrag av vad som täcks
genom trafikintäkter — återstående underskott med lika delar faller på
stat och kommun.

Bidrag med samma procentsats föreslås utgå till sådan kompletterande
trafik som efter förhandsbeställning utförs till och från öar som
saknar reguljär båttrafik.

Med anledning härav yrkas i motionen 1651 att statligt stöd om
35 procent skall utgå till hela den i kommunal trafikförsörjningsplan
upptagna trafiken, att stödet skall utgå med 50 procent av kostnaderna
om trafiken utförs som kompletteringstrafik och att i beräkningen av
årskostnaden för bidragsberättigad trafik skall ingå kapitaltjänstkostnader
för båtar och bryggor om inte bidrag till dessa utgått i annan ordning.

Utskottet vill för sin del erinra om att stödet enligt de föreslagna
bidragsreglerna skall utgå till den trafik som svarar mot fyra dagliga
dubbelturer, medan i fråga om bussbidraget stöd utgår endast till två
dubbelturer per dag. Med beaktande bl. a. av den avsevärt större täck -

TU 1975/76: 2 y

5

ningsgrad i fråga om trafikens omfattning som härigenom uppnås och
då utskottet ser det nu införda stödet för det kommande året närmast
som en försöksverksamhet har utskottet funnit sig nu kunna godta departementschefens
förslag även i dessa delar. Inte minst beträffande
kompletteringstrafiken vill utskottet f. ö. erinra om den möjlighet till
höjt bidrag som föreslås införd om synnerliga skäl därtill föreligger.

Vad beträffar motionärernas yrkande rörande kapitaltjänstkostnader
för båtar vill utskottet framhålla att sådana kostnader förutsatts ingå i
det bidragsberättigade kostnadsunderlaget. Bryggor i anslutning till väg
räknas i regel som väganordning och byggs och underhålls följaktligen
i samma ordning som vägen. Möjlighet torde f. ö. i viss utsträckning
föreligga att i andra fall få arbeten av här ifrågavarande slag utförda
med anlitande av medel för sysselsättningsskapande åtgärder.

Under hänvisning jämväl till anförda förhållanden avstyrks motionen
i nu berörda delar.

I motionen 1714 begärs ett uttalande från riksdagens sida att extra
investeringar i material och övriga kostnader för drift av skärgårdstrafik
på grund av is- och andra klimatförhållanden skall vara berättigade
till statsbidrag och även innefattas i de synnerliga skäl som motiverar
extra bidrag. Då utskottet utgår från att i överensstämmelse med
bidragsbestämmelsernas innebörd iå skall vara fallet, synes någon särskild
åtgärd härför från riksdagens sida ej erforderlig.

Av bl. a. samma skäl finner utskottet anledning ej heller föreligga
att riksdagen, såsom i motionen 1645 yrkats, hos regeringen begär att
frågan om särskilt anskaffningslån för mindre isbrytartonnage och båtar
för kompletterande skärgårdstrafik skall utredas.

I motionen 1651 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
angående statligt övertagande av enskilda färjeleder i skärgårdarna.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande finner utskottet
värt beaktande. Fall synes sålunda föreligga där den i enskild
regi bedrivna färjetrafiken närmast synes böra hänföras till allmän
färjetrafik. Speciellt gäller detta när en betydande genomgångstrafik
under större eller mindre del av året förekommer och vederbörande
färjehållare har att — med eller utan kommunalt eller landstingskommunalt
stöd — ombesörja trafiken. Samma synes vara förhållandet där
färja till någon del ansluter till allmän väg. Ytterligare skäl synes i enskilda
fall kunna anföras till stöd för ett förstatligande. Enligt utskottets
uppfattning bör det därför uppdras åt vägverket att i förekommande
fall snarast pröva eller göra en förnyad prövning av frågan huruvida
viss färjetrafik skall vara av statlig eller eventuellt statsbidragsberättigad
karaktär samt vidta i anledning härav erforderliga åtgärder. Vad
utskottet härom anfört bör enligt dess uppfattning av riksdagen ges
regeringen till känna.

TU 1975/76: 2 y

6

Med hjälp av det föreslagna bidraget till båttrafik kan man enligt
departementschefen genom en lämplig anpassning mellan person- och
godstaxoma på båtledema även bidra till en acceptabel lösning på den
fråga som väckts om ett särskilt stöd till godstrafiken, i första hand
med hänsyn till de krav småindustrier och affärer ställer. En sådan
taxeanpassning anses självfallet gälla också jordbrukets transporter,
bl. a. i fråga om mjölktransporter. Med hänsyn till att persontaxan i
skärgårdstrafiken redan är relativt låg anses ett ökat statligt stöd till
skärgårdstrafiken enligt propositionens förslag till en del kunna utnyttjas
till att reducera godstaxan.

Med anledning härav yrkas i motionen 1651 att riksdagen hos regeringen
begär förslag till 1976/77 års riksmöte om särskilt fraktstöd för
skärgårdarna på 50 procent av kostnaderna. I motionen 1695 yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till transportstöd. I motionen
1730 föreslås att riksdagen skall begära särskilt stöd till fraktfärjor
i skärgårdstrafik i enlighet med vad som anförts i motionen.

Även vad i nu förevarande motioner anförts till stöd för motionärernas
yrkanden finner utskottet vara beaktansvärt. Utskottet vill därför
föreslå att regeringen överväger härmed sammanhängande spörsmål
samt om möjligt i nästkommande års budgetproposition redovisar resultatet
härav.

Vad utskottet i denna fråga anfört bör enligt dess uppfattning av riksdagen
ges regeringen till känna.

I motionen 1645 har yrkats att riksdagen beslutar uttala att lots- och
fyrväsendet skall vara organiserat även med hänsyn till dess betydelse
för sysselsättningen i skärgården.

Redan i samband med behandlingen vid 1970 års riksdag av nya
riktlinjer för lots- och fyrväsendets organisation (prop. 1970: 119, SU
1970: 143, rskr 1970: 347) framhölls att vid prövningen av kommande
organisationsförändringar måste beaktas att i lots- och fyrväsendets
arbetsuppgifter förutom lotsning ingår underhåll av fyrar, utsättning,
intagning och underhåll m. m. av bojar och prickar etc. Lots- och fyrväsendet
ingår också tillsammans med en rad andra organ i den statliga
sjöräddningsverksamheten och havsövervakningen. Nämnda förhållanden
nödvändiggjorde enligt utskottets uppfattning att organisationsfrågorna
inte bedöms enbart ur företagsekonomiska synpunkter -—■ begränsade
till sjöfartsverkets arbetsområde — utan från allmänt samhällsekonomiska
och lokaliseringspolitiska grunder och berörande även övrig
verksamhet avseende kust- och havsövervakningen m. m.

Det sålunda anförda äger alltjämt giltighet. Under hänvisning härtill
finner utskottet motionärernas yrkande i denna del inte påkalla någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

TU 1975/76: 2 y

7

Statens kostnad för det nya bidragssystemet för båttrafik beräknas
till ca 3 milj. kr. per år. Härtill kommer ca 3,5 milj. kr. för stöd till
Waxholmsbolagets trafik.

Det nya bidraget skall enligt förslaget administreras av bussbidragsnämnden,
på vilken skall ankomma att utfärda närmare anvisningar för
ansökningsförfarandet. De nya bestämmelserna avses gälla fr. o. m.
budgetåret 1976/77.

I fråga om medelsanvisningen avser enligt propositionen regeringen
framdeles skola återkomma härtill.

Vad av departementschefen i övrigt anförts beträffande förslagen
under trafiksektorn har inte gett utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.

Stockholm den 17 februari 1976

På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lindahl i Lidingö (s), Hjorth (s), Hugosson (s), Håkansson i
Rönneberga (c), Clarkson (m), östrand (s), Stjernström (c), Magnusson
i Kristinehamn (vpk), Johansson i Hållsta (c), Johansson i Vrångebäck
(m), Lindahl i Hamburgsund (fp) och Lekberg (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLN 1976 740055