yttr 1975/76 sou1y y
Yttrande 1975/76:sou1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
SoU 1975/76:1 y
Socialutskottets yttrande
1975/76:1
över viss del av motion som väckts med anledning av propositionen
1975/76: 88 om åtgärder inom skärgårdsområdena
Till jordbruksutskottet
Genom beslut den 3 februari 1976 har jordbruksutskottet berett socialutskottet
tillfälle att avge yttrande över propositionen 1975/76: 88
om åtgärder inom skärgårdsområdena jämte med anledning av propositionen
väckta motioner i de delar propositionen och/eller motionerna
berör utskottets ämnesområde.
De förslag som lagts fram i propositionen avser bl. a. vissa ekonomiska
stödåtgärder inom skärgårdsområdena. I motionen 1975/76: 1672
(yrkandet 4) av herr Hermansson m. fl. (vpk) tas upp en fråga som berör
utskottets ämnesområde, nämligen fråga om statliga bidrag till hälsooch
sjukvården för skärgårdsbefolkningen. Utskottet har beslutat att
avge yttrande över nämnda motion i denna del.
Utskottet
I motionen 1975/76: 1672 (yrkandet 4) hemställs att riksdagen skall
begära förslag om statliga bidrag för förbättring av hälso- och sjukvården
för skärgårdsbefolkningen så att denna bereds samma service som
andra medborgare. Motionärerna påpekar att tillgången på hälso- och
sjukvård ofta är dålig i skärgården.
Ansvaret för den allmänna hälsovården åvilar primärkommunerna
och ansvaret för hälsovården i övrigt och sjukvården åvilar landstingen.
Den av landstingen bedrivna hälso- och sjukvården befinner sig för
närvarande i ett utvecklingsskede som kännetecknas av en omfattande
utbyggnad av den öppna hälso- och sjukvården och en ökad inriktning
på förebyggande åtgärder. En utgångspunkt för reformarbetet utgör ett
av socialstyrelsen redovisat strukturprogram för hälso- och sjukvården
inför 80-talet. Den viktigaste grundsatsen i strukturprogrammet är utveckling
och utbyggnad av den decentraliserade distriktsvården. Avsikten
är att den övervägande delen av alla besök på läkarmottagning skall
ske inom distriktsvården. Inom ramen för det sjukvårdspolitiska reformarbetet
har vidare i december 1975 tillkallats en utredning med uppgift
att utarbeta förslag till en helt ny lagstiftning för hälso- och sjukvården.
Som en grundval för sitt arbete skall utredningen föra en målsättningsdiskussion
som skall ha som utgångspunkt att alla som bor i landet skall
ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor.
1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Yttr. nr 1
SoU 1975/76:1 y
2
Frågor rörande den av primärkommunerna bedrivna allmänna hälsovården
utreds för närvarande genom en år 1974 tillkallad utredning
(S 1974: 08) angående översyn av hälsovårdsstadgan (1958: 663). Denna
utredning skall bl. a. behandla frågor om organisationen av hälsovårdsarbetet.
Fram till den 1 juli 1967 utgick särskilda statsbidrag till anordnande
och drift av kliniker m. m. avseende olika vårdgrenar inom hälso- och
sjukvården. Dessa olika bidrag ersattes år 1967 av ett enhetligt bidrag,
för vilket medel anvisades under ett anslag till Bidrag till viss hälso- och
sjukvård. Detta bidrag avvecklades emellertid från och med år 1973
enligt en överenskommelse mellan representanter för socialdepartementet
och sjukvårdshuvudmännen, vilken redovisades i prop. 1972: 104.
Statsbidrag utgår numera i huvudsak endast för den av landstingen från
staten övertagna psykiatriska sjukvården.
Frågor om finansieringskällor — bl. a. statsbidrag — för såväl den
primärkommunala som den landstingskommunala verksamheten är för
närvarande föremål för utredning genom den år 1971 tillkallade kommunalekonomiska
utredningen (Fi 1971: 08).
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att befolkningen
inom skärgårdsområdena får lika god samhällsservice på hälso- och
sjukvårdsområdet som befolkningen i övriga delar av landet. Med hänsyn
till det ansvar som åvilar huvudmännen för hälso- och sjukvården
och till den ovan redovisade inriktningen av reformarbetet på området
är det emellertid enligt utskottets mening inte erforderligt med någon
riksdagens åtgärd med anledning av det här aktuella motionsyrkandet.
Utskottet avstyrker således motionen 1975/76: 1672 i vad avser yrkandet
4.
Stockholm den 17 februari 1976
På socialutskottets vägnar
RUNE GUSTAVSSON
Närvarande: herrar Gustavsson i Alvesta (c), Dahlberg (s)*, Larsson i
öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Johnsson i Blentarp
(s), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson
(c), fru Lagergren (s), herrar Alftin (s) och Hagberg i Borlänge (vpk)*.
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
SoU 1975/76: 1 y
3
Avvikande mening
av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser att den del av utskottets
yttrande som börjar på s. 1 med ”Ansvaret för” och slutar på s. 2 med
”yrkandet 4” bort ha följande lydelse:
Det bör inte längre vara så, att befolkningen i skärgårdsområdena
skall vara tvungen att nöja sig med en sämre samhällsservice på hälsooch
sjukvårdsområdet än den som kommer befolkningen i andra delar
av landet till del. En förbättring av samhällsservicen i fråga om hälsooch
sjukvård i skärgårdsområdena kräver emellertid avsevärda ekonomiska
satsningar. Även om ansvaret för den allmänna hälsovården
åvilar primärkommunerna och ansvaret för hälsovården i övrigt och
sjukvården åvilar landstingen bör staten träda in och bära en del av det
ekonomiska ansvaret. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975/76:
1672, såvitt däri föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära förslag
om statliga bidrag för förbättring av hälso- och sjukvården för
skärgårdsbefolkningen så att denna bereds samma service som andra
medborgare.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 19/6 7600SJ
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.