yttr 1975/76 inu3y y

Yttrande 1975/76:inu3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

InU 1975/76:3 y

Inrikesutskottets yttrande
1975/76:3 y

i frågan om stöd till invandrartidningar

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 6 april i anslutning till handläggningen
av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen och motioner
begärt att inrikesutskottet skall yttra sig över motionen 1975/76:2300 av
herr Nordin m. fl. (c) jämte alternativ till skrivningar i den aktuella frågan.

I motionen 2300 yrkas att riksdagen skall besluta anvisa invandrarverket
ett tilläggsanslag om en miljon kronor utöver i budgetpropositionen föreslaget
belopp att användas till stöd åt i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter
på främmande språk.

Utskottet

Inrikesutskottets befattning med frågor om stöd till tidningar och tidskrifter
som ges ut av invandrarnas organisationer har sitt ursprung i ställningstagandet
förra året till prop. 1975:26 om riktlinjei för invandrar- och
minoritetspolitiken m. m. 1 det sammanhanget föreslog inrikesutskottet att
det inom ramen för anslaget Åtgärder för invandrare skulle anvisas 400 000
kr. såsom stöd i form av projektbidrag till tidningar och tidskrifter på främmande
språk som ges ut här i landet och riktar sig till invandrar- och minoritetsgrupper
i Sverige. Utskottets ställningstagande var enhälligt, men
i ett särskilt yttrande förklarade representanter för moderata samlingspartiet
och folkpartiet att invandrartidningar även borde kunna få bidrag enligt
presstödskungörelsen.

Innan inrikesutskottet tog ställning i ärendet inhämtades yttrande från
konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottet ansåg det inte ändamålsenligt
att ge stöd till invandrartidningar enligt presstödskungörelsen utan förordade
att tidningarnas stödbehov skulle tillgodoses inom ramen för samhällets
åtgärder på invandrarpolitikens område. Representanter för moderata samlingspartiet
och folkpartiet anförde i en avvikande mening att stöd borde
lämnas enligt presstödskungörelsen.

Riksdagen har även för nästa budgetår beviljat medel för stöd till invandrartidningar.
Beloppet har fastställts till 600 000 kr. I kammaren röstade
folkpartiet för en ytterligare anslagsuppräkning med 520 000 kr.

Konstitutionsutskottet har för inrikesutskottet redovisat tre olika alternativ
som övervägs när det gäller stödgivningen till invandrartidningar.

Alternativet I innebär att stöd skall utformas så, att det så långt möjligt
får samma effekter som det allmänna presstödet men att det bör övervägas

1 Riksdagen 1975/76. 18 samt. Yttr. nr 3

InU 1975/76:3 y

2

ytterligare vilken författningsmässig reglering stödet skall ha och vilken
ordning i övrigt som bör gälla för utdelning av stödet. Det bör bl. a. undersökas
möjligheten att anvisa medel till dessa tidningar över ett särskilt
anslag. Tanken är att förslag skall läggas fram och medel anvisas på tillläggsbudget
i så god tid att den nya ordningen kan tillämpas fr. o. m. nästa
kalenderår.

Alternativet 2 utgår från samma synsätt som alternativ 1. Enligt detta
alternativ bör emellertid ytterligare penningmedel ställas till förfogande redan
från den 1 juli i år genom höjning av det nuvarande anslaget som
handhas av invandrarverket.

Alternativet 3 innebär att invandrartidningarna innefattas under reglerna
för det allmänna presstödet.

Inrikesutskottet har inte något att erinra mot att man undersöker en samordning
av det allmänna presstödet och det speciella stöd till invandrartidningar,
som nu hanteras av invandrarverket. Om en ny ordning genomförs
redan under nästa budgetår får det återverkningar för anslaget Åtgärder
för invandrare. Denna konsekvens bör i så fall övervägas i sammanhanget.

När det gäller yrkandet i motionen av herr Nordin m. fl. (c) vill utskottet
anföra följande. Yrkandet tar sikte på ett anslag som enligt gällande fördelningsregler
skall prövas i inrikesutskottet. Detta anslag har riksdagen
så sent som den 31 mars i år på förslag av utskottet fastställt för det kommande
budgetåret. Riksdagen avslog då en motion om ökade medel till
invandrartidningar. När inrikesutskottet tog slutlig ställning i frågan var
propositionen 131 om statligt stöd till dagspressen framlagd. Det har alltså
funnits goda möjligheter - även mot bakgrund av förslagen i den nämnda
propositionen - att i samband med den ordinarie budgetbehandlingen för
dem som så ville framställa yrkanden och rösta för ytterligare medel till
stöd för invandrartidningar. Så skedde emellertid inte från centerpartiets
sida. I det sammanhanget bör också noteras att representanterna för centerpartiet
i såväl inrikes- som konstitutionsutskottet stod bakom fjolårets
beslut att presstöd till invandrartidningar skall utgå över invandrarverkets
anslag och ej genom det allmänna presstödet.

Enligt utskottets mening måste det resas allvarliga invändningar från såväl
principiella som praktiska utgångspunkter mot en behandlingsordning av
det slag motionärernas förslag innebär. Det skulle få betänkliga följder för
fastheten och konsekvensen i riksdagens budgetbehandling, om det allmänt
accepterades att redan fastställda anslag omprövades för att någon eller några
ledamöter underlåtit att ställa yrkande i det rätta sammanhanget. Följden
av motionen kan bli att riksdagen inom loppet av några veckor voterar
i samma fråga två gånger. Saken blir givetvis inte bättre av att yrkandet
om omprövning av anslaget behandlas i ett annat utskott än det som enligt
gällande regler har att göra anslagsprövningen. Det måste föreligga synnerligen
starka skäl för att man skall acceptera en sådan omprövning som

InU 1975/76:3 y

3

motionärerna tänker sig. Några sådana skäl har inte presterats, och motionen
bör därför avslås.

Stockholm den 8 april 1976

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund
(c). Nordgren (m), Stridsman (c). Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng
(c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson
i Säffle (c), Andréasson i Falkenberg (s). Ulander (s). Hallgren (vpk) och
Carlström (fp).

Avvikande meningar

1. av herrar Nilsson i Tvärålund (c). Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr
Gustafsson i Säffle (c), som anfört:

Vi ansluter oss till den uppfattning som redovisas i alternativ 2. Så snart
som möjligt bör ett särskilt stöd till invandrartidningar utgå efter regler
som ligger i linje med det allmänna presstödet. För att invandrartidningarna
under mellantiden tills det nya stödet genomförts inte skall vara sämre
ställda än annan press bör de medel som står till invandrarverkets förfogande
för det aktuella ändamålet ökas med 1 milj. kr., såsom föreslås i motionen
av herr Nordin m. fl. (c).

2. av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nordgren (m). Oskarson (m) och Carlström
(fp), som anfört:

Invandrartidningar bör i princip åtnjuta stöd enligt presstödskungörelsens
regler. Tidningar som uppfyller kraven för presstöd bör få detta oavsett
på vilket språk de utges. Att nyhetstidningar för språkliga minoriteter och
invandrare trycks på annat språk än svenska, som t. ex. Estniska Dagbladet
och Finn Sanomat, inte får presstöd är en upprörande diskriminering. Också
invandrarverket har understrukit det rimliga i att dessa tidningar ges möjlighet
till presstöd.

Vid sidan om det allmänna presstödet kan det finnas behov av att stödja
publikationer som ges ut av eller för invandrargrupper och språkliga minoritetsgrupper
och som inte uppfyller förutsättningarna för allmänt pressstöd.
Särskilt stöd bör därför kunna utgå över anslaget Åtgärder för invandrare.
Från folkpartiets sida har tidigare i år yrkats höjning av detta
anslag för att möjliggöra en ökad bidragsgivning.

GOTAB 51719 Stockholm 1976

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.