yttr 1975/76 inu1y y

Yttrande 1975/76:inu1y

InU 1975/76: 1 y

Inrikesutskottets yttrande
1975/76: 1 y

med anledning av proposition och motioner om nedsättning av den
allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

Till skatteutskottet

Genom beslut den 11 november 1975 har skatteutskottet med överlämnande
av propositionen 1975/76:16 och motionerna 1975:714, 1975:1039,
yrkandet L, 1975/76:28 och 1975/76:46-50 beslutat inhämta yttrande av
inrikesutskottet i fråga om nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften
inom det inre stödområdet.

Bakgrund

Gällande regler

Arbetsgivare och egna företagare är skyldiga erlägga allmän arbetsgivaravgift.
Avgiften beräknas för arbetsgivare på grundval av utgivna löner och
för egenföretagare (egenavgift) på grund av taxerad inkomst överstigande
visst belopp, 18 000 kr. från den 1 januari 1976. Avgiften, f. n. 4 %, utgår
oberoende av var verksamheten bedrivs i riket. Den avser alla arbetsgivare,
privata som offentliga.

Det inre stödområdet finns definierat i kungörelsen (1970:180) om statligt
regionalpolitisk stöd. Området täcker i huvudsak Norrlands inland, de västra
delarna av Kopparbergs län och norra Värmland. Den exakta utsträckningen
framgår av bifogade karta.

Utredningar

Företagsskatteberedningen fick genom tilläggsdirektiv i mars 1975 i uppdrag
att utreda en differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften. Något
förslag har ännu inte lagts fram.

Utredningen om regionalpolitiska styrmedel behandlar i sitt betänkande
Samverkan för regional utveckling (SOU 1974:82 s. 448-450) skatte- och
avgiftslättnader som ett regionalpolitisk styrmedel. Utredningen lade inte
fram några förslag på skatte- eller avgiftsområdet utan föreslog ett system
med tillståndsprövning vid nyetablering eller utbyggnad av företag. Utredningens
betänkande jämte remissyttranden övervägs f. n. i regeringens kansli.

I anslutning till en motion om en parlamentarisk utredning om regionalpolitiken
föreslog inrikesutskottet i betänkandet 1975:7 att frågan om
en övergripande utredning på detta område borde tas upp efter årsskiftet

1 Riksdagen 1975/76. IS sami. Ynr. nr I

2

1975-1976 och att utredningsuppdraget lämpligen borde anförtros åt sysselsättningsutredningen.
Behovet och inriktningen av tilläggsdirektiv fick
bedömas mot bakgrund av det material som vid årsskiftet beräknades föreligga
inom denna utredning och genom bearbetningen av länsplanering
1974.

Beslut av riksdagen

1 maj 1975 beslöt riksdagen - efter lottning i kammaren - att sänka uttagsprocenten
för den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet
från 4% till 2% fr. o. m. den 1 januari 1976. Riksdagen begärde
vidare att regeringen till riksmötet 1975/76 skulle lägga fram förslag till
erforderliga författningsändringar (rskr 1975:236).

Till grund för riksdagens beslut låg finansutskottets betänkande 1975:25.

1 betänkandet erinrade utskottet om att regional balans är ett av målen
för vår samhällsutveckling och anförde att den relativa arbetslösheten i
skogslänen ligger väsentligt högre än i övriga delar av landet. Utskottet
ansåg det därför angeläget att pröva olika former för stimulans av sysselsättningen
inom detta område. Detta kunde enligt utskottet väntas bli särskilt
aktuellt under vintern 1975-1976. Utskottet anförde vidare att om
konjunkturutvecklingen skulle bli sämre än väntat borde statsmakterna hösten
1975 ta ställning till frågan att helt avskaffa arbetsgivaravgiften i det
inre stödområdet. 1 ett sådant sammanhang kunde enligt utskottet aktualiseras
en sänkning till 2 % i det allmänna stödområdet.

Propositionen

I den från skatteutskottet remitterade propositionen 1975/76:16 föreslås
en särskild lag om sänkning av avgiftsuttaget från 4 % till 2 %. Sänkningen
föreslås omfatta såväl arbetsgivaravgift för anställda som egenavgifter. Förslaget
omfattar inte löner som utges av staten, landstingskommun eller
primärkommun. Det lägre avgiftsuttaget föreslås med hänvisning till vad
finansutskottet anfört och till företagsskatteberedningens arbete bli tidsbegränsat
och gälla endast år 1976.

Motionerna

1975:714 av herr Winberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen måtte ge
regeringen till känna

1. att löneskatten snarast skall avvecklas i det inre stödområdet,

2. att skattelättnader av det slag som tillämpas i Finland införs i enlighet
med vad i motionen anförts,

3. att fördelaktigare avskrivningsregler vid beskattning av fastighet införs
i Norrlandslänen.

InU 1975/76:1 y

3

1975:1039, yrkandet L, av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning
till motiveringen i motion 1975:1020 - begärs att riksdagen beslutar om
borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet
från den 1 juli 1975.

1975/76:28 av herr Sellgren (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att sänkningen
av arbetsgivaravgiften även skall gälla de till det inre stödområdet
angränsande områdena.

1975/76:46 av herr Fagerlund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår
propositionen 1975/76:16.

1975/76:47 av herr Helén m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att den allmänna arbetsgivaravgiften sänks till två procent för alla arbetsgivare
i det inre stödområdet fr. o. m. den 1 januari 1976,

2. att denna sänkning gäller tills vidare,

3. att i övrigt anta propositionen 1975/76:16.

1975/76:48 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar 1.

att i första hand anta följande såsom motionärernas förslag betecknade

Regeringens förslag
Förslag till

Lag (1975:000) om tillfällig nedsättning
av den allmänna arbetsgivaravgiften
inom det inre stödområdet

Härigenom föreskrives följande.

1 § Utan hinder av vad som föreskrives
i 2 § första stycket första meningen
lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift
för år 1976 utgå med två
procent för lön eller naturaförmån till
arbetstagare, vilken under nämnda år
utfört sitt arbete huvudsakligen inom
det inre stödområdet. Vad nu har sagts
gäller dock icke lön eller naturaförmån
som har utgivits av staten eller kommun.

2§ Utan hinder av vad som föreskrives
i 4 § första stycket andra meningen
lagen (1968:419) om allmän

Motionärernas förslag
Förslag till

Lag (1975:000) om nedsättning av
den allmänna arbetsgivaravgiften

Härigenom föreskrives följande.

1 § Utan hinder av vad som föreskrives
i 2 § första stycket första meningen
lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift
utgå med två procent för
lön eller naturaförmån som till arbetstagare
utgivits av kommun eller landstingskommun.

2§ Utan hinder av vad som föreskrives
i 4 ij första stycket andra meningen
lagen (1968:419) om allmän

1* Riksdagen 1975/76. 18 samt. Yttr. nr I

InU 1975/76:1 y

4

Regeringens förslag

arbetsgivaravgift skall, såvitt gäller
verksamhet som bedrivits inom det inre
stödområdet, allmän arbetsgivaravgift,
som beräknas med ledning av taxeringen
till statlig inkomstskatt år
1977, utgå med två procent av den
avgiftspliktiga inkomsten.

3 § Med det inre stödområdet avses
i denna lag områdets omfattning enligt
kungörelsen (1970:180) om statligt
regionalpolitisk! stöd enligt dess
lydelse enligt kungörelsen (1973:869)
om ändring i kungörelsen om statligt
regionalpolitisk! stöd.

Motionärernas förslag

arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift,
såvitt gäller lön eller naturaförmån
som utgivits av kommun eller
landstingskommun, utgå med två procent
av den avgiftspliktiga inkomsten.

3 § Paragrafen utgår.

Denna lag Svensk författningssamling.

2. att /' andra hand - därest yrkandet under I icke skulle vinna riksdagens
bifall - anta följande såsom motionärernas förslag betecknade

Förslag till

Lag(1975:000) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften
inom det inre stödområdet

Regeringens förslag
Härigenom föreskrives följande.

1 § Utan hinder av vad som föreskrives
i 2 § första stycket första meningen
lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift
för år 1976 utgå med två
procent för lön eller naturaförmån
till arbetstagare, vilken under nämnda
år utfört sitt arbete huvudsakligen
inom det inre stödområdet. Vad nu
har sagts gäller dock icke lön eller naturaförmån
som har utgivits av staten
eller kommun.

2 § Utan hinder

3 § Med det —

Denna lag —

Motionärernas förslag

Härigenom föreskrives följande.

1 § Utan hinder av vad som föreskrives
i 2 § första stycket första meningen
lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift
för år 1976 utgå med två
procent för lön eller naturaförmån
som till arbetstagare utgivits av kommun
eller landstingskommun inom del
inre stödområdet.

-- avgiftspliktiga inkomsten,
regionalpolitisk stöd.

Svensk författningssamling.

InU 1975/76:1 y

5

1975/76:49 av herr Nordgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens förslag till lag om tillfällig nedsättning av den allmänna
arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet antar följande

Förslag till

Lag (1975:000) om nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom
det inre stödområdet

Härigenom föreskrives följande.

1 § Utan hinder av vad som föreskrives i 2 § första stycket första meningen
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall allmän arbetsgivaravgift
utgå med två procent för lön eller naturaförmån till arbetstagare, vilken
utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet.

2 § Utan hinder av vad som föreskrives i 4 § första stycket andra meningen
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall, såvitt gäller verksamhet
som bedrives inom det inre stödområdet, allmän arbetsgivaravgift, som beräknas
med ledning av taxeringen till statlig inkomstskatt, utgå med två
procent av den avgiftspliktiga inkomsten.

3 § Med det inre stödområdet avses i denna lag områdets omfattning enligt
kungörelsen (1971:180) om statligt regionalpolitisk! stöd enligt dess lydelse
enligt kungörelsen (1973:869) om ändring i kungörelsen om statligt regionalpolitisk!
stöd.

4 § Nedsättningen av den allmänna arbetsgivaravgiften i enlighet med
1-3 §§ i denna lag gäller fr. o. m. den 1 januari 1976 och tills vidare.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1975/76:50 av herr Åsling m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1975/76:16 beslutar

1. att nedsättningen av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre
stödområdet skall omfatta alla slag av verksamhet, inkl. sådan som bedrivs
av stat och kommun,

2. att nedsättningen inte skall tidsbegränsas utan gälla tills vidare.

Utskottet

Utskottet har granskat den remitterade propositionen och motionerna från
arbetsmarknads- och regionalpolitiska utgångspunkter.

InU 1975/76:1 y

6

De regionalpolitiska problemen har visat sig vara svårbemästrade i de
inre delarna av skogslänen. Särskilda stödåtgärder har därför satts in i dessa
delar av landet som i stödhänseende avgränsats under benämningen det
inre stödområdet. I detta område ges lokaliseringsstöd efter generösare regler
än för riket i övrigt och en särskild stödform, sysselsättningsstöd, som utgår
till företag som utökar arbetsstyrkan, är i sin generella utformning förbehållen
företag i det inre stödområdet. Glesbygdsstöd i olika former är därtill i
princip inriktat på det inre stödområdet.

Trots de insatser som gjorts finns fortfarande betydande svårigheter att
uppnå de regionalpolitiska målen för skogslänens inre delar. Tillgången på
arbete är sämre än i övriga delar av landet till följd av problem med att
utveckla näringslivet. Servicen till människorna är på många håll svår att
upprätthålla på grund av vikande befolkningsunderlag. Enligt utskottets uppfattning
finns det goda skäl att stödja den ekonomiska utvecklingen i inre
stödområdet med ytterligare insatser från samhällets sida.

De hittills i Sverige använda regionalpolitiska medlen har i övervägande
omfattning varit av selektiv natur och det finns anledning pröva om inte
den förda politiken bör kompletteras med mera generellt verkande medel.
Propositionens förslag är ett steg i den riktningen och från den utgångspunkten
hälsar utskottet förslaget med tillfredsställelse. En annan sida av
förslaget som utskottet är positivt inställt till är dess inriktning på arbetskraften.
Stöd som syftar till att sänka arbetskraftskostnaden har en direkt
sysselsättningsfrämjande effekt och det gör förslaget värdefullt både som
arbetsmarknads- och regionalpolitisk! instrument. Den föreslagna sänkningen
av avgiften från 4 % till 2 % får i nuläget anses väl avvägd.

Mot bakgrund av den positiva inställning som utskottet redovisat till

metoden att sänka den allmänna arbetsgivaravgiften i regionalpolitiska problemområden
ställer sig utskottet frågande till propositionens förslag att
utesluta offentlig verksamhet från sänkningen och begränsa giltighetstiden
till ett år. Något stöd för dessa begränsningar finns heller inte i riksdagsbeslutet
från i våras. Att ge lagstiftningen en så kort giltighetstid som ett
år ter sig från olika synpunkter mindre välbetänkt. Regionalpolitik bör ha
en långsiktig inriktning. För att en sänkt arbetsgivaravgift skall få en sysselsättningsfrämjande
effekt bör den bestå ett antal år framåt så att arbetsgivare
kan kalkylera med den lägre arbetskraftskostnad som förslaget innebär.
Om avsikten med förslaget är att ge företagen en tillfällig hjälp i

förhoppning att de skall ta in fler anställda torde det vara förfelat. Med
hänsyn bl. a. till lagstiftningen om anställningstrygghet måste arbetsgivare
bedöma sitt personalbehov i ett längre perspektiv. En tillfällig avgiftslättnad
under ett år torde därför ha en mycket begränsad effekt på benägenheten
att anställa fler medarbetare. Utskottet har den bestämda uppfattningen
att lagen inte bör göras tidsbegränsad utan gälla tills vidare. Mot bakgrund
av gjorda erfarenheter och i avvaktan på resultatet av de tidigare nämnda
utredningarna inom skattepolitiken och regionalpolitiken får sedan bedöm -

InU 1975/76:1 y

7

ningar göras om de skattepolitiska instrumentens ytterligare användning
för att främja de regionalpolitiska målen.

Som tidigare sagts kan utskottet inte heller biträda förslaget att stat och
kommun skall undantas från avgiftslättnaden. En betydande del av den
framtida expansionen av arbetsmarknaden kommer att ligga på den offentliga
sektorn. Om man undantar denna del av arbetsmarknaden från den
stimulans förslaget kan beräknas innebära når man alltså inte den fulla
effekten av en avgiftssänkning. Med hänsyn till de särskilda svårigheter
som de glesbygdskommuner och landsting det här gäller brottas med kan
det knappast heller hävdas att en nedsättning av arbetsgivaravgiften skulle
väsentligt rubba förutsättningarna för skatteutjämningsbidragen. Vad som
anförs i propositionen på denna punkt bör därför inte tillmätas avgörande
vikt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet avslagsyrkandet i motionen
1975/76:46 av herr Fagerlund m. fl. (s) och tillstyrker propositionen
med de ändringar som begärts i motionerna 1975/76:47 av herr Helén m. fl.
(fp), 1975/76:49 av herr Nordgren m. (1. (m) och 1975/76:50 av herr Åsling
m. fl. (c). Ändringsförslagen innebär att avgiftsnedsättningen skall gälla tills
vidare och omfatta även offentlig verksamhet. Härigenom har utskottet
också partiellt biträtt de i januari i år väckta motionerna 1975:714 av herr
Winberg m. fl. (m) och 1975:1039 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller
yrkandena att den allmänna arbetsgivaravgiften skall avskaffas i det inre
stödområdet. Ställningstagandet innebär vidare att utskottet biträder andrahandsyrkandet
i motionen 1975/76:48 av herr Hermansson m. fl. (vpk) så
till vida att sänkningen bör omfatta landstingskommunal och kommunal
verksamhet. Däremot ansluter sig utskottet inte till resten av detta yrkande
som innebär att avgiftssänkningen begränsas till ett år och inte omfattar
privata arbetsgivare. I förstahandsyrkandet i samma motion begärs att kommuner
och landsting i hela landet men inte andra arbetsgivare skall befrias
från avgiften tills vidare. Detta yrkande har mera samband med kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun än med de arbetsmarknadsmässiga
och regionalpolitiska syften som låg till grund för riksdagens beslut i våras
och därmed för propositionen. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte
ha anledning att gå närmare in på motionsyrkandet, som alltså avstyrks.

Utskottet tar härefter upp motionen 1975/76:28 av herr Sellgren (fp). Motionären
yrkar att avgiftsnedsättningen skall gälla även för områden som
gränsar till det inre stödområdet. Motionären tar upp ett för utskottet välkänt
tröskel problem som är förbundet med gränsdragningar av det slag som inre
stödområdet representerar. Utskottet har tidigare medverkat till att mildra
tröskeleffekterna av det regionalpolitiska stödet genom direktiv om en generös
tillämpning av stödbestämmelserna i gränsområdet och genom att
införa möjlighet till sysselsättningsstöd efter särskilt beslut till företag belägna
strax utanför gränsen.

Det är inte praktiskt genomförbart att ha en så obestämd gränsdragning

InU 1975/76:1 y

8

som motionärens förslag innebär. I stället får man söka komma till rätta
med de påtalade tröskeleffekterna på annat sätt. Vid ställningstagandena
till regionalpolitikens framtida inriktning bör övervägas att ytterligare liberalisera
reglerna för lokaliseringsstöd i området strax utanför gränsen till
inre stödområdet och på Gotland - detta för att kompensera en del av de
tröskeleffekter som uppstår genom propositionens förslag. Bl. a. bör prövas
om man inte kan avskaffa villkoret att annat regionalpolitisk! stöd samtidigt
skall beviljas för att ett företag skall kunna få sysselsättningsstöd. Med hänvisning
till det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Inte heller bör yrkandena 2 och 3 i motionen 1975:714 av herr Winberg
m. fl. (m) föranleda någon åtgärd. Motionärerna vill att skattepolitiska instrument
av olika slag skall användas som regionalpolitiska medel. Bl. a.
hänvisas till förhållandena i Finland. Utskottet förutsätter att frågor av detta
slag aktualiseras i samband med det ovan redovisade utredningsarbetet.

Stockholm den 20 november 1975

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s), Nordgren (m),
Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng
(c), fru Ludvigssom (s), herrar Oskarson (m), Lorentzon (vpk), Jonsson i
Mora (fp), fru Berglund (s), herr Olsson i Asarum (s), fröken Pehrsson (c)
och herr Rämgård (c).

Avvikande meningar

1. Avslag på propositionen

av herr Fagerlund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s),
fru Ludvigsson (s), fru Berglund (s) och herr Olsson i Asarum (s) som anser
att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet har bedömt propositionen och motionerna från regionalpolitiska
och arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter. Mot denna bakgrund instämmer
utskottet i de synpunkter som anförs i motionen 1975/76:46 av herr
Fagerlund m. fl. (s). Det kan inte vara lämpligt att utan närmare utredning
introducera ett nytt medel inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken. F. n.
pågår en omfattande utvärdering av länsplanering 1974 i vilken från lokalt
och regionalt håll förs fram många förslag med syfte att effektivisera regionalpolitiken.
Dessutom övervägs i regeringens kansli på grundval av förslag
från utredningen om regionalpolitiska styrmedel någon form av kontroll
eller påverkan från samhällets sida över företagens etableringar. Företagsskatteberedningen
har fått i uppgift att pröva frågan om sänkning av den

InU 1975/76:1 y

9

allmänna arbetsgivaravgiften i det inre stödområdet. Därtill har riksdagen
så sent som i maj månad begärt att regeringen inom den närmaste tiden
skall ta upp frågan om en övergripande regionalpolitisk utredning.

Att i detta läge brådstörtat infora en ny generell stödform måste kräva
särskilda skäl. Några sådana skäl föreligger emellertid inte. Den regionala
balansen har på senare år förbättrats och sysselsättningen i det inre stödområdet
kan ytterligare stimuleras med gängse arbetsmarknads- och regionalpolitiska
medel.

Utskottet vill inte bestrida att ytterligare insatser i inre stödområdet kan
vara berättigade i framtiden. Vilken form sådana insatser skall ha bör emellertid
noggrant prövas och åtgärder av olika slag bör vägas mot varandra.
Det är mycket som talar för att det är möjligt att få ut större effekt med
andra metoder och till lägre kostnader än propositionens förslag innebär.
Redan detta bör mana till försiktighet så att det inte införs ett dyrbart ekonomiskt-politiskt
medel med osäkra verkningar.

Den i propositionen föreslagna skattelättnaden kan beräknas till ca 75
milj. kr. per år och en utökning av det slag som förordas i motionerna
1975/76:47, 49 och 50 ökar kostnaden till över 100 milj. kr. per år. Vill
man i framtiden stödja anställningen av ny arbetskraft kan ett sådant belopp
användas på ett effektivare sätt, t. ex. genom förstärkning av sysselsättningsstödet
genom en väsentlig höjning av beloppen och/eller förlängning
av det antal år stödet skall utgå. En sådan åtgärd skulle på ett helt annat
sätt än sänkning av arbetsgivaravgiften stimulera såväl lokaliseringen av
nya företag till inre stödområdet som viljan i befintliga företag i detta område
att anställa ny personal.

1 anslutning till motionen 1975/76:28 av herr Sellgren (fp) vill utskottet
dessutom betona att ett genomförande av propositionens förslag får besvärande
tröskeleffekter gentemot områden som ligger utanför gränsen till
det inre stödområdet. Metoden att styra samhällets regionalpolitiska stöd
genom särskilda stödområden har båda för- och nackdelar. Riksdagen har
fått göra ömtåliga avvägningar mellan olika områden och konstruera "gråa
zoner” för att undvika alltför stora tröskeleffekter. Om propositionens förslag
genomförs förändras i ett slag en av förutsättningarna för balansen mellan
olika stödzoner. Man kan därför inte utesluta att åtgärden kommer att aktualisera
hela problematiken med de nuvarande stödområdena.

Med hänvisning till det anförda avstyrks propositionen och de med anledning
av denna väckta motionerna med ändringsförslag. Detsamma gäller
de under förra riksmötet väckta motionerna. I den mån de innehåller förslag
om skattepolitiska medels användning inom regionalpolitiken förutsätter
utskottet att förslagen kommer att aktualiseras i anslutning till den redovisade
utredningsverksamheten.

InU 1975/76:1 y

10

2. Avgiftssänkning i hela landet men endast för kommuner och landsting

av herr Lorentzon (vpk) som anser att utskottets yttrande bort ha följande
lydelse:

En sänkning av arbetsgivaravgiften för företag i inre stödområdet är oacceptabel
av flera skäl, bl. a. fördel ni ngspol it iska. Att påstå att åtgärden skulle
vara regionalpolitisk! eller arbetsmarknadspolitisk! förmånlig bygger på ett
felaktigt synsätt. De hittills använda regionalpolitiska medlen med direkta
subventioner till kapitalägarna har visat sig ineffektiva och det finns inte
anledning att gå vidare på den vägen. Vänsterpartiet kommunisterna har
i andra sammanhang angivit de mål och metoder som samhället bör fastställa
för en regionalpolitik i folkflertalets intresse. Utskottet hänvisar härtill och
avstyrker sålunda förslaget om sänkning av arbetsgivaravgiften för anställda
hos enskilda företag. Däremot är utskottet välvilligt inställt till förslaget
att sänka avgiften för kommuner och landsting. I princip bör nämligen
avgiften helt avskaffas för dessa offentliga arbetsgivare.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att skatteutskottet biträder
förstahandsyrkandet i motionen 1975/76:48 av herr Hermansson m. fl.
(vpk) att arbetsgivaravgiften sänks till 2 % för kommuner och landsting
i hela landet och i andra hand att sänkningen i vart fall omfattar kommunal
och landstingskommunal verksamhet i inre stödområdet.

Med den inställning som ovan redovisats saknas anledning att gå in på
övriga motionsyrkanden. Dessa avstyrks sålunda i den mån de inte innefattas
i ovanstående resonemang.

InU 1975/76:1 y

gräns (or del allmänna stödområdet -

— • gräns lor det inre stödområdet

gränsområden beträffande vilka
särskild hänsyn skall tas vid
prövning av rcgionalpoliliskl
stöd (grå zonen)

GOTAB 75 10350S Stockholm 1975