yttr 1975/76 föu3y y

Yttrande 1975/76:föu3y

Försvarsutskottets yttrande

FöU 1975/76:3y

1975/76:3y

över motionen 1975/76:2248 med anledning av propositionen
1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet harden 16 mars 1976 beslutat inhämta yttrande
från försvarsutskottet över motionen 1975/76:2248 av herr Romanus (fp).

Propositionen

I anslutning till förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen föreslås
i propositionen 1975/76:133 en ny lag om rätt till föräldraledighet
som anknyter till föräldraförsäkringens förmånssystem. Enligt lagförslaget
har arbetstagare som är förälder rätt till ledighet i samband med barns födelse
eller adoption under den tid då föräldrapenning utgår, dvs. f. n. under högst
sju månader i samband med barns födelse eller vid adoption av barn under
tio månaders ålder. Rätt till ledighet föreligger också för tillfällig vård av
barn. Även här gäller som en förutsättning för rätt till ledighet att föräldrapenning
utgår. Föräldrapenning föreslås utgå för tillfällig vård av barn
för föräldrarna sammanlagt i högst 12-18 dagar varje år, beroende på antalet
barn i familjen.

Motionen

Med hänvisning till propositionsförslagen hemställs i motionen
1975/76:2248 av herr Romanus (fp) att riksdagen beslutar att anstånd eller
tjänstledighet vid militärtjänst skall medges den som erhåller föräldrapenning,
enligt riktlinjerna i motionen.

Motionären anser det vara angeläget att föräldrarna utnyttjar möjligheten
att dela upp föräldraledigheten mellan sig. Militärtjänst bör inte få utgöra
hinder, om inte mycket starka skäl talar för detta. Anstånd eller tjänstledighet
bör därför enligt motionen normalt beviljas i samtliga fall då förälder har
rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse. Detta bör enligt
motionärens mening gälla både då fadern önskar utnyttja sin del av de
sju månaderna och då han vill vara ledig samtidigt med modern i anslutning
till förlossningen. Motionären förutsätter att det sker en prövning i det enskilda
fallet.

1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Yttr. nr 3

FöU1975/76:3y

2

Gällande bestämmelser m. m.

Anstånd med värnpliktstjänstgöring beviljas med stöd av föreskrifter i
kungörelsen om värnpliktigas tjänstgöring m. m. (1969:380). Enligt 22 § kan
anstånd med att börja tjänstgöring eller att fullgöra påbörjad tjänstgöring
beviljas värnpliktig som visar att tjänstgöringen skulle medföra avsevärt
avbräck i påbörjade studier eller vålla väsentlig olägenhet i hans arbete eller
bereda honom eller nära anhörig till honom väsentliga svårigheter.

Ansökan om anstånd med värnpliktsutbildning i samband med eget barns
födelse prövas individuellt och med hänsyn till medicinska, sociala och
ekonomiska förhållanden. När det inte är att vänta några komplikationer
vid förlossningen inriktas prövningen på vilka möjligheter som finns att
ordna en god vård för familjens övriga barn.

Önskemålet att fadern skall vara närvarande vid förlossningen avses i
första hand bli tillgodosett genom tjänstledighet. Sådan beviljas med stöd
av föreskrifter i tjänstereglementet för försvarsmakten (kap. 11 mom. 25)
och får inte utan viktiga skäl vägras för eget barns födelse. Ledighet i samband
med eget barns födelse för att sköta annat barn som är yngre än
tio år och som står under den värnpliktiges vård får beviljas under högst
tio dagar. I annat fall får ledighet i samband med eget barns födelse inte
utan synnerliga skäl omfatta mer än fem dagar (mom. 27).

Bestämmelserna i tjänstereglementet är föremål för en total översyn. Härvid
skall enligt direktiven för utredningen (Fö 1976:14) eftersträvas att så
långt möjligt anpassa föreskrifterna till motsvarande regler inom samhället
i övrigt. Särskild omsorg bör läggas ned på att få fram moderna föreskrifter
på sådana områden som har samband med privatlivet.

Utskottet

Som anförs i motionen har riksdagen under det nu pågående riksmötet
behandlat frågan om anstånd med värnpliktsutbildning vid eget barns födelse.
I betänkandet FöU 1975/76:6 anförde försvarsutskottet bl. a. följande:

Som motionärerna påpekar kan möjligheten till tjänstledighet i vissa fall
vara otillräcklig för att fadern med säkerhet skall kunna vara med vid förlossningen.
Enligt utskottets mening bör det därför under fredsförhållanden
vara huvudregel att anstånd beviljas den som har ett starkt önskemål att
få vara med vid eget barns födelse och som avses tjänstgöra på sådan plats
att han annars har små möjligheter att hinna i tid till förlossningen. Utskottet
anser det alltså vara motiverat med en generös prövning i de fall då nämnda
villkor är uppfyllda. En individuell bedömning krävs alltjämt och utskottet
är inte berett att förorda att riksdagen uttalar sig i enlighet med motionärernas
förslag. Motionen bör därför avslås.

Ansökan om anstånd med värnpliktstjänstgöring prövas i sista instans
av värnpliktsnämnden. Nämnden har under hösten 1975 inhämtat yttranden
från försvarsgrenscheferna angående deras principiella syn rörande anstånd

FöU 1975/76:3y

3

i samband med eget barns födelse och beträffande tillämpningen av bestämmelserna
om tjänstledighet i sådana fall. Vid sammanträde den 7 januari
1976 beslöt nämnden att vid sin prövning av hithörande ärenden bedöma
anståndsfrågan enligt de riktlinjer som försvarsutskottet har angett i FöU
1975/76:6.

Värnpliktsnämndens beslut om praxis i ärenden där eget barns födelse
åberopas som skäl för anstånd med repetitionsutbildning torde - som utskottet
anförde i betänkandet 1975/76:21 - bli vägledande för de myndigheter
som beslutar i lägre instans. Det är sannolikt att fler värnpliktiga
kommer att beviljas anstånd med tjänstgöring och därför inte behöver söka
ledighet från pågående tjänstgöring.

Försvarsutskottet erinrar om att värnpliktsutbildningen är en del av landets
säkerhetspolitik och därför inte kan jämställas med förvärvsarbete. Det
är emellertid naturligt att prövningen av behovet av anstånd och tjänstledighet
för värnpliktiga påverkas av att föräldrarna har ett gemensamt ansvar
för sina barn och av de regler för föräldraledighet som gäller för arbetstagare.
Särskilt när det gäller privatlivet måste den enskilde värnpliktiges
situation alltid beaktas (jfr FöU 1975:13 s. 17). Att så sker har betydelse
såväl för honom själv och hans familj som för utbildningsresultatet.

Värnpliktsutbildningens förutsättningar och den avsedda militärtjänstgöringens
längd har särskild betydelse i sammanhanget. Liksom motionären
anser utskottet att det behövs en individuell prövning även i fortsättningen.

Värnpliktig som kallas till repetitionsutbildning tillhör ett krigsorganiserat
förband och skall om möjligt övas tillsammans med övrig personal i förbandet.
En krigsförbandsövning är relativt kortvarig och täcker endast omkring
en månad av de sju månader efter födelsen under vilka föräldrarna
har rätt att välja vem av dem som skall vara ledig från sitt arbete med
föräldrapenning. Utskottet kan därför inte tillstyrka att man vid prövning
av behovet av anstånd med repetitionsutbildning tar särskild hänsyn till
den värnpliktiges rätt att vara ledig från sitt arbete enligt 3 § i den föreslagna
lagen om rätt till föräldraledighet. Beträffande grundutbildning (8-15 månader)
kan - beroende på hur tiden för grundutbildning sammanfaller med tiden
för rätt till föräldraledighet - finnas större anledning att ta sådan hänsyn.

När det därefter gäller rätten tili ledighet från arbete för tillfällig vård
av barn (lagförslaget 6 §)- aktualiserad genom motionen endast såvitt avser
vård av barn i samband med annat barns födelse - finns också anledning
att göra skillnad mellan grundutbildning och repetitionsutbildning. Vid repetitionsutbildning
är det - som förut nämnts - aktuellt med en ändring
av praxis i fråga om anstånd, närmast i syfte att ge större möjligheter för
den värnpliktige att vara närvarande vid förlossningen. Samma synsätt bör
enligt utskottets mening prägla bedömningen när ansökan primärt gäller
vården av familjens övriga barn. Vid grundutbildning blir det i detta fall

FöU 1975/76:3y

4

snarare fråga om tjänstledighet än om anstånd. Bestämmelserna för tjänstledighet
omfattas av det pågående utredningsarbetet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker försvarsutskottet bifall till motionen
1975/76:2248.

Stockholm den 23 mars 1976

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström
(s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp), Brännström (s), Gernandt (c), Hedberg
(s) och Konradsson (s).

GOTAB 51594 Stockholm 1976