yttr 1975/76 cu3y y

Yttrande 1975/76:cu3y

CU 1975/76: 3 y

Civilutskottets yttrande
1975/76:3 y

över propositionen 1975/76: 100, bil. 9, såvitt avser nytt system för
folkbokföring och beskattning m. m. jämte motioner

Till skatteutskottet

Propositionen och motionerna m. m.

Skatteutskottet har beslutat inhämta yttrande från civilutskottet över
propositionen 1975/76: 100, bil. 9, s. 101—110 samt motionerna 1975/
76: 952, 965, 969, 976, 1024, 1048 och 1051.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad som där anförts beträffande
regionala datoranläggningar. Vidare bereds riksdagen tillfälle
att ta del av vad som anförts om ett centralt personregister.

Finansministern anför att det är väsentligt för omorganisationen av
skatteadministrationen och utformningen av de nya rutinerna på området
att antalet regionala datorer bestäms under innevarande riksmöte.
Föredraganden förutsätter att de nya datoranläggningarna skall användas
främst inom folkbokförings- och beskattningsområdena men att de
skall kunna användas för andra ändamål i den mån tillräcklig överkapacitet
finns.

I motionerna hemställs om utökning av antalet s. k. datorlän utöver
vad finansministern föreslagit.

Tidigare riksdagsbehandling, m. m.

1975 års riksdags beslut

Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975: 57,'SkU 32) om ett nytt ADBsystem
för folkbokföring och beskattning. Riksdagen godkände förslaget
i propositionen. Detta innebar en systemstruktur med blandad regional
och central registerföring med regional registerföring avseende fastighetsredovisning
och folkbokföring, regional och central registerföring
av juridiska personer som driver rörelse eller annan verksamhet samt
fysiska personer som driver rörelse eller har någon anställd. Slutligen
sker central registerföring av arbetsregister för beskattningen med terminalåtkomst
för skattemyndigheterna och med färdigställt skatteregister
i regionerna.

Skatteutskottet, som behandlade frågan år 1975, inhämtade yttrande
i ärendet från civilutskottet (CU 1975: 3 y). Civilutskottet begränsade

1 Riksdagen 1975176.19 sami. Yttr. nr 3

CU 1975/76: 3 y

2

sitt yttrande till frågor om framtida samordning mellan ett ADB-system
för folkbokföring och beskattning och vissa andra verksamheter inom
eller med anknytning till civilutskottets beredningsområde. Mot bakgrund
härav omfattade yttrandet för det första frågan, om begränsning
av bedömningarna till folkbokföringens och beskattningens databehov
kunde ha negativ inverkan på vissa andra system, för det andra frågan,
om riktlinjerna för utvecklingen av ett system för folkbokföring och beskattning
borde prövas först sedan samhällsplaneringens behov ytterligare
utretts, samt för det tredje frågan, om ett framtida utrymme för
regional datorkraft för samhällsplaneringens behov kunde komma att
låsas. Från de ovannämnda aspekterna fann utskottet inte skäl framställa
någon avgörande invändning mot förslaget i propositionen. Emellertid
betonade utskottet att utredningsarbetet om samhällsplaneringens
behov av data bör fullföljas så att resultatet kan beaktas vid kommande
ställningstagande till folkbokföringens framtida utformning och till ett
system för fastighetsregistreringen m. m. och att detta datakrav måste
anses lika väsentligt som beskattningsadministrationens.

Skatteutskottet instämde med civilutskottet i att samhällsplaneringens
behov av data borde kunna tillgodoses genom utnyttjande av
överkapaciteten inom länsanläggningama. Vidare instämde skatteutskottet
i bedömningen att utredningsarbetet om samhällsplaneringens databehov
borde fullföljas så att resultat därav kunde beaktas vid det kommande
ställningstagandet till bl. a. folkbokföringens framtida utformning.
Riksdagen följde skatteutskottet.

1976 års förslag

Förslaget i årets budgetproposition (prop. 1975/76: 100, bil. 9, s. 101—
110) som behandlar de regionala datoranläggningarnas kapacitet och antal
grundas på en av riksskatteverket och statskontoret gemensamt gjord
utredning Regionala ADB-anläggningar på länsstyrelserna för folkbokföring
och beskattning m. m. (RS/AFB-utredningen). Utredningen har
remissbehandlats. I utredningen har bl. a. studerats alternativ med olika
datorregioner och datorer med olika kapacitetsnivåer. Utredningen har
gjort vissa kostnadsberäkningar avseende ett s. k. magnetbandsorienterat
system med i huvudsak samma utrustning som i nuvarande länsdatorer.
Undersökningar har även gjorts för att jämföra ett s. k. skivminnesorienterat
system med ett magnetbandsorienterat. Därvid har bedömts ett
alternativ i vilket tre magnetbandsstationer utgått och skivminneskapaciteten
ökats för att rymma folkbokföringsregister. I förhållande till
magnetbandsalternativet uppgår merkostnaden per år vid 18 regioner
med generell dator till 2,2 milj. kr. Med tanke på merkostnadens storlek
och inriktningen mot primärt behov för folkbokföring och beskattning
behandlas inte det skivminnesorienterade alternativet vidare i rapporten.

CU 1975/76: 3 y

3

Samhällsplaneringens behov av datorkraft

I en bilaga till utredningen har beredningsgruppen för ADB-frågor
inom länsstyrelserna (ADB-beredningsgruppen) lämnat synpunkter på
underlag för dimensionering och placering av de regionala anläggningarna.
Gruppen framhåller vikten av att samordningskraven beaktas på ett
tidigt stadium så att systemet för folkbokföring och beskattning kan användas
för att tillgodose även samhällsplaneringens behov av data — ett
behov som enligt gruppen främst kan hänföras till den regionalpolitiska
respektive den fysiska planeringens behov av ADB-stöd. För att anläggningarna
p. g. a. bristande modernitet inte skall behöva bytas ut alltför
snart anser gruppen att dessa bör baseras på hög ADB-teknisk standard.
Dessutom kan det visa sig nödvändigt att utrusta olika enheter vid länsstyrelserna
med bildskärmar med skrivare som kan hämta uppgifter för
planeringsändamål. De nya anläggningarna bör medge multibearbetningar
vilket i samband med terminal skulle ge planeringsavdelningarna
bättre möjligheter än f. n. att ta fram ADB-producerat underlag för planeringen.
Detta innebär bl. a. att möjligheter kommer att finnas att genomföra
programändring och testverksamhet.

Vid remissbehandlingen av RS/AFB-utredningen anförde bl. a. vissa
länsstyrelser att beslut om antalet regionala datorer bör fattas omgående,
medan bl. a. statskontoret, ADB-beredningsgruppen och länsstyrelsernas
organisationsnämnd anser att ställning till frågan om antalet datorer bör
anstå, bl. a. därför att man i slutet av år 1976 kommer att få en slutrapport
från ADB-beredningsgruppen i vilken den regionala samhällsplaneringens
behov av ADB-resurser kommer att behandlas. Dock anför
gruppen att, om avgörande av antalet datorer måste fattas under
hösten 1975 och om valet står mellan ett större antal datorer och ett
mindre antal bättre utrustade datorer, det senare alternativet är att föredra.
Samtliga länsstyrelser, länsstyrelsernas organisationsnämnd samt
Föreningen Sveriges länsdatachefer anser att länsanläggningarna redan
från början bör utrustas med skivminne med direktminnesteknik. Som
skäl för detta anförs samhällsplaneringens krav på att få påverka det nya
ADB-systemet för folkbokföring och beskattning. Från vissa remissinstanser
anges dessutom även som skäl kravet på direktåtkomst via terminal
till data ur det nya ADB-systemet.

Fastighetsdatakommittén (FADAK) tillkallades i mars 1974 för att
pröva frågan om ett system för fastighetsregistreringen m. m. I yttrande
till finansdepartementet i november 1974 om ADB inom folkbokföring
och beskattning anförde FADAK att det mot bakgrund av tidigare utredningsarbete
beträffande ADB inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet
inte torde finnas några uppenbara fördelar att vinna
på en långt gående teknisk samordning mellan ett nytt ADB-system för
folkbokföring och beskattning å ena sidan samt ett ADB-system för
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet å den andra. Däremot

CU 1975/76: 3 y

4

menade utredningen att information mellan de båda systemen borde
kunna utväxlas direkt utan manuella insatser och att en gemensam s. k.
identifikationsnyckel därför behövdes.

Datainspektionen och statistiska centralbyrån (SCB) ställer sig tveksamma
till att samhällsplaneringens krav skall vara dimensionerande för
länsanläggningarna.

I sammanhanget bör erinras om SCB:s utredningsförslag om samordning
och samarbete inom regionalstatistiken (SSRS). Förslaget syftar
till att nå samverkan i statistikfrågor mellan SCB och samhällsplanerande
organ inom länen och kommunerna och undvika dubbelarbete vid
statistikframställningen. Ett rationellt system för statistikproduktion bör
enligt SCB liksom hittills bygga på att statistiken framställs vid centralbyrån
men att det ibland kan vara lämpligare att producera statistiken i
närmare anslutning till de planerande organen. Produktionen bör samordnas
och hänsyn tas till de totala samhällsekonomiska konsekvenserna
för statistikframställningen.

Finansministern ansluter sig (prop. 1975/76: 100, bil. 9, s. 34—35) i
huvudsak till SCB:s ovan refererade förslag. Vidare beräknas i budgetpropositionen
medel för ett regionalstatistiskt kansli. Beträffande den
regionalstatistiska databasen har SCB fått i uppdrag att efter samråd
med ADB-beredningsgruppen före 1976-10-01 redovisa pågående utvecklingsarbete.

Utskottet

Nu liksom vid behandlingen år 1975 av ett nytt ADB-system inom
folkbokförings- och beskattningsområdet (CU 1975: 3 y) begränsar civilutskottet
sitt yttrande till frågorna om den framtida samordningen mellan
detta system och vissa andra verksamheter inom eller med anknytning
till utskottets beredningsområde. Denna begränsning innebär bl. a.
att utskottet inte tar ställning till antalet datorer och kapaciteten
hos dem i vidare mån än som rör frågorna om samhällsplaneringens behov
av datorkraft på regional nivå samt frågan om huruvida andra system
inverkar på det systemförslag som förs fram i propositionen.

Innan utskottet går in på denna bedömning vill utskottet erinra om
skatteutskottets — av riksdagen godkända — uttalande om att överkapaciteten
inom länsdatoranläggningarna borde kunna utnyttjas för
att tillgodose samhällsplaneringens behov av datorkraft. I sammanhanget
vill civilutskottet erinra om det förbättrade beslutsunderlag som kommer
att finnas när ADB-beredningsgruppens slutliga förslag i slutet av
år 1976 föreligger. Därvid blir det bl. a. möjligt att i ett vidare sammanhang
väga in de frågor som statistiska centralbyrån behandlat och som
bl. a. behandlar samordningen och samarbetet inom regionalstatistiken
samt frågan om en regionalstatistisk databas.

CU 1975/76: 3 y

5

Trots att pågående utredningsarbete ännu inte avslutats anser utskottet
att utnyttjande av ADB inom andra områden bör kunna utvecklas
huvudsakligen fristående från folkbokföringens och beskattningens
behov av datorkraft. Utskottet har förutsatt att ett ADB-system huvudsakligen
för folkbokföring och beskattning kommer att — om så skulle
visa sig lämpligt — erbjuda möjligheter att genom viss teknisk komplettering
av systemet tillgodose samhällsplaneringens speciella behov.

Utskottet finner mot bakgrund av det ovan anförda inte skäl motsätta
sig att beslutet om antalet regionala datorer fattas under innevarande
riksmöte.

Yrkandena i motionerna behandlar huvudsakligen folkbokföringens
och beskattningens behov av datorkraft och inte primärt de frågor utskottet
ovan behandlat varför utskottet inte finner anledning ta ställning
till de enskilda motionerna.

Slutligen vill utskottet erinra om sitt uttalande förra året om att samhällsplaneringens
databehov — sett ur ett vidare perspektiv — måste
anses vara lika väsentligt som beskattningsadministrationens.

Vad i propositionen anförts om ett centralt personregister har inte
givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Stockholm den 17 februari 1976

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors
(m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka
(fp), Jadestig (s), Adolfsson (m), Claeson (vpk), fru Landberg (s),
fru Ingvar-Svensson (c), herrar Håkansson i Trelleborg (s), Andersson i
Gamleby (s) och fru Andersson i Hjärtum (c).

Särskilt yttrande

av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anför:

Vid prövningen av ett ADB-system för bl. a. samhällsplaneringens
behov måste integritetsfrågan tillmätas stor vikt. Denna uppfattning kom
till uttryck i ett särskilt yttrande när civilutskottet förra året (CU 1975:
3 y) behandlade frågan om ett nytt ADB-system för folkbokföring och
beskattning. Det finns skäl att erinra om denna uppfattning i detta sammanhang,
även om civilutskottet begränsat sitt yttrande till samhällsplaneringens
behov av datorkraft.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760059