yttr 1975/76 cu2y y

Yttrande 1975/76:cu2y

CU 1975/76:2 y

Civilutskottets yttrande
1975/76: 2 y

över propositionen 1975/76: 88 om åtgärder inom skärgårdsområdena
jämte motioner

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har beslutat inhämta yttrande från civilutskottet
över propositionen 1975/76: 88 jämte motioner i de delar frågorna berör
civilutskottets ämnesområde.

Propositionens hemställan berör inte frågor som direkt ansluter till
civilutskottets område. Jordbruksministerns i propositionen återgivna
anförande till regeringsprotokollet omfattar bl. a. uttalanden om det i
propositionen använda skärgårdsbegreppet (s. 2 och 14) samt om boende-,
plan- och markfrågor (s. 30—31). Vidare aviseras (s. 31—32) ett
medgivande att överskrida fjortonde huvudtitelns förslagsanslag Länsstyrelserna.
Utskottet begränsar sitt yttrande till dessa ämnen.

I fråga om motionerna begränsar civilutskottet sitt yttrande till

dels frågor som berör skärgårdsbegreppet (mot. 1975/76: 501, 1628,

1645, 1648, 1651, 1730 och 1735),

dels förslagen i motionerna 1975/76:

186 av herr Norrby i Åkersberga (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen
beslutar (2) att uttala att riktlinjer bör redovisas för dispensärenden,
och (3) att hemställa om förslag till särskilda samordningstjänster
vid berörda länsstyrelser,

1645 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt däri hemställs att riksdagen
beslutar (6) att förenklat planförfarande även skall kunna gälla fritidsbebyggelse,

1651 av herr Dahlgren m. fl. (c) såvitt däri hemställs att riksdagen
beslutar (l.d) att skärgårdsplaneringen skall bygga på vaktslående kring
den bofasta befolkningens möjligheter till utövande av de areella näringarna.

Jordbruksutskottet har till behandling inom civilutskottet överlämnat
motionen 1975/76: 1645 (m), yrkandet 7.

Civilutskottet har i angivna frågor gjort följande bedömningar. Vad
först angår frågan om definitionen av begreppet skärgård i
här föreliggande sammanhang får civilutskottet anföra följande. I propositionen
(s. 2 och 14) anges att med skärgård avses ö eller öar som
har fast bosatt befolkning eller saknar fast landförbindelse. Sålunda
inkluderas också friliggande öar, dock inte Gotlands län. I flera motioner
framställs förslag som berör denna definition.

När det gäller boende-, plan- och markfrågor finns enligt utskottets
mening knappast behov av en definition av förordad typ. Det ligger i

1 Riksdagen 1975/76.19 sami. Yttr. nr 24

1975/76: 2 y

2

sakens natur att vid översiktliga bedömningar i plansammanhang bedömningsområdet
får avgränsas från fall till fall och att därvid de
naturliga sambanden ofta leder till att som en enhet behandlas ett kusteller
strandområde som innefattar såväl en fastlandsdel som öar eller
skärgårdar i traditionell mening. I dessa sammanhang finns inte heller
anledning att avgränsa öar utan fast befolkning. Exploaterings- respektive
skyddsintressena får här vägas i ett framåtsyftande tidsperspektiv.
Också inom andra planeringssektorer är motsvarande bedömningar tilllämpliga.
I den mån en konkret begränsning behövs för att ange tilllämpningsområdet
för vissa stödformer m.m. kan däremot en mer preciserad
definition få praktisk betydelse. Civilutskottet har inte ansett
sig böra anföra synpunkter i denna senare fråga.

Vad jordbruksministern i samråd med bostadsministern anfört om
boen de-, plan- och markfrågor anknyter till begreppet
skärgårdsområden, vilket utskottet uppfattat gälla i traditionell och i
planfrågor använd mening.

Det som i detta sammanhang anförts om bostadskrediter har inte
gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Vad gäller plan- och byggnadsärenden har utskottet ingen erinran mot
vad i propositionen anförts beträffande permanent bosättning.

Förslaget i motionen 1975/76:186 (fp) angående riktlinjer för dispensärenden
bör enligt utskottets mening inte leda till avsett uttalande. Det
är obestritt att brister i den översiktliga planeringen liksom ändringar i
byggnadslagstiftningen kan medföra svårigheter vid tillämpning i enskilda
fall. Kommunernas pågående arbete med den översiktliga planeringen
kommer emellertid att leda till att nästan samtliga kommuner
upprättar marköversikt eller kommunomfattande dispositionsplan efter
ett regionalt samråd. Därvid kommer den planmässiga bedömningen
att klarläggas. Motionärens syfte blir därmed i väsentliga delar tillgodosett.

I fråga om fritidsbebyggelse uttalar jordbruksministern att man bör
eftersträva att begränsa viss markanvändning för fritidsbebyggelse, nämligen
sådan som skulle ta i anspråk skyddsvärda områden eller medverkar
till oskälig markvärdestegring. De stigande markpriserna anges i
motionen 1975/76: 1651 (c) som ett av de största problemen i detta
sammanhang. Enighet torde också råda om vikten av att redan i den
översiktliga planeringen skilja ut såväl skyddsområden som rekreationsområden
och mark för jordbrukets och övriga näringars behov. Förslaget
i motionen 1975/76: 1645 (m), yrkandet 6, om ett förenklat planförfarande
för fritidsbyggande torde inte i första hand syfta till att
främja en viss planeringsmetodik utan snarast till att hindra att planläggningen
motverkar en av markägaren önskad exploatering för fritidsbyggande.
Förslaget motiveras med bl. a. önskemålet om en mindre
restriktiv och doktrinär byggnadspolitik. Utskottet avstyrker bestämt

1975/76: 2 y

3

bifall till ett yrkande sorn syftar till att minska kommunens möjligheter
till en översiktlig fysisk planering. Riktlinjerna för denna planering har
enligt betänkandet CU 1975/76: 1 lagts fast av riksdagen under enighet
på här aktuella punkter.

I propositionen (s. 31) refereras även vissa riktlinjer för den fysiska
riksplaneringen. Utskottet har här ingen erinran och hänvisar till sitt
tidigare betänkande CU 1975/76: 1, innefattande bl. a. en bedömning
av dessa riktlinjers tillämpning i det pågående planarbetet. I motionen
1975/76: 1651 (c), yrkandet 1 d, föreslås riksdagen besluta att skärgårdsplaneringen
skall bygga på vaktslående kring den bofasta befolkningens
möjligheter till utövande av de areella näringarna. Utskottet har tidigare
i betänkandet CU 1975/76: 1 (s. 25) behandlat ett närliggande
förslag i motionen 1975/76: 9 (c). Utskottet uppfattade då förslaget
inte som syftande till ändringar av de geografiska riktlinjerna för berörda
kustområden utan som avsett att betona vikten av den fasta skärgårdsbefolkningens
intressen. I anslutning därtill anfördes att detta i
väsentliga avseenden torde komma att kräva åtgärder också inom vissa
sektorer utanför civilutskottets ansvarsområde, därmed åsyftande åtgärder
av den typ som den nu föreliggande propositionen behandlar.
Riktlinjer till skydd för de areella näringarnas markbehov har lagts fast
i den fysiska riksplaneringen. Utskottet stannar också beträffande det
nu behandlade motionsyrkandet för att det i fråga om den fysiska planeringen
inte bör leda till några särskilda förslag från riksdagens sida.

I fråga om behovet av samordnade planeringsinsatser har utskottet
endast att ansluta sig till och stryka under bedömningen i propositionen.

Medel för att stödja en avsedd samordning av insatserna och för att
biträda skärgårdskommunerna i den samordnade planeringen avses
ställas till förfogande för innevarande budgetår genom överskridande
av det under kommundepartementets huvudtitel uppförda anslaget Länsstyrelserna.
Utskottet har ingen erinran mot detta. Medlen, som torde
komma att stå till regeringens disposition, får förutsättas kunna ställas
till förfogande utan andra begränsningar än de som ligger i angivet
ändamål. Utskottet förutsätter vidare att bedömningarna kan samordnas
med övriga avvägningar och dispositioner av medel från anslaget
såvitt avser planeringsändamål.

I detta sammanhang bör noteras att civilutskottet i ett senare sammanhang
kommer att behandla motionen 1975/76: 1953 (c), vari bl. a.
föreslås särskild medelsberäkning — 1 milj. kr. — för behandlat ändamål
även för nästa budgetår.

Slutligen föreslås i motionen 1975/76: 186 (fp) att riksdagen skall
begära förslag till särskilda samordningstjänster vid berörda länsstyrelser.
Förslaget har visst samband med frågorna om det särskilda stödets
administration och förslag i motioner om motsvarande funktioner vid
lantbruksnämnd och företagareförening — frågor som civilutskottet

1975/76: 2 y

4

inte tar upp. Utskottet anser sig emellertid även bortsett därifrån inte
kunna tillstyrka motionsförslaget med dess specifika innehåll. Genom
fastslåendet av länsstyrelsernas uppgift att samordna kommunala, landstingskommunala
och statliga insatser i denna del får motionärens syfte
anses vara i sak tillgodosett.

Stockholm den 10 februari 1976

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s),
Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp),
Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Häll (s), Olof Johansson i Stockholm
(c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s), Danell
(m) och Håkansson i Trelleborg (s).

Avvikande mening

av herrar Wennerfors (m) och Danell (m) som anser att det stycke i utskottets
yttrande som på s. 2 börjar ”1 fråga” och på s. 3 slutar ”aktuella
punkter” bort ha följande lydelse:

I propositionen (s. 30) anförs att förenklat planförfarande för åretruntbosättning
bör kunna utnyttjas i plan- och byggnadsärenden i skärgårdsområden.
Utskottet instämmer häri men anser liksom motionärerna
i motionen 1975/76: 1645 (m) att ett sådant förfarande även skall kunna
gälla fritidsbebyggelse. Härigenom skulle fördelar nås. Som framhålls
i motionen skulle skärgårdsbefolkningens möjligheter att i anslutning till
skärgårdsbyarna uppföra fritidshus öka. Ett förenklat planförfarande i
nu berört avseende borde alltså kunna tillåtas i områden där översiktliga
planer utarbetats. Utskottet finner alltså att motionsförslaget bör
tillstyrkas i denna del. Detta innebär även ökade möjligheter för den bofasta
befolkningen att bo kvar i skärgården genom att viss inkomstförstärkning
genom t. ex. uthyrning av fritidshus bör kunna ske, något som
delvis tas upp i motionen 1975/76: 1651 (c).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976