yttr 1975 uu2y y
Yttrande 1975:uu2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Utrikesutskottets yttrande nr 2 UU 1975:2 y
Nr 2y
Utrikesutskottets yttrande över propositionen 1975:42 om Sveriges
anslutning till avtal om ett internationellt energiprogram m. m.
jämte motioner
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 10 april 1975 beslutat bereda utrikesutskottet
tillfälle att till näringsutskottet avge yttrande över propositionen 1975:42
om Sveriges anslutning till avtalet om ett internationellt energiprogram
m. m. samt över de i anslutning till propositionen väckta motionerna
1975:1976 och 1975:1977.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till
avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP). En redogörelse lämnas
för bakgrunden till energiprogrammets tillkomst och den närmare innebörden
av bestämmelserna i avtalet. Slutligen redovisas de åtgärder som
kan bli aktuella för Sveriges vidkommande. I anslutning härtill framläggs
förslag till oljekrislag.
I motionen 1975:1976 föreslås att riksdagen beslutar att avslå propositionen
1975:42 med förslag om godkännande av Sveriges anslutning till IEP m. m.
I motionen 1975:1977 hemställs att riksdagen beslutar
1. att uppdra åt regeringen att till IEA:s styrelse göra framställning om
en med ett år utsträckt tidsfrist för notifikation av IEP-avtalet,
2. att godkännande av Sveriges anslutning till avtalet om ett internationellt
energiprogram uppskjuts till den 1 maj 1976 eller den senare tidpunkt
då klarhet nåtts om den framtida IEA-politiken enligt vad som anförts i
motionen.
Utskottet
Som av propositionen framgår är Sverige för sin energiförsörjning i hög
grad beroende av omvärlden. Av vår energikonsumtion svarar oljan för
inemot tre fjärdedelar. Sveriges deltagande i det internationella energiprogrammet
IEP utgör ett led i vår strävan efter största möjliga oberoende
i fråga om försörjning med olja och oljeprodukter vid internationella kriser.
IEP-avtalets syfte är att främja en säker oljeförsörjning på rimliga och
rättvisa villkor, liksom ett på samarbete grundat förhållande till oljeproducent-
och andra oljekonsumentländer. De avtalsslutande länderna förklarar
sig önska spela en mer aktiv roll i förhållande till oljeindustrin och
1 Riksdagen 1975. 9 sami. Yttr. nr 2
UU 1975:2 y
2
är beslutna att vidta åtgärder för att möta oljeförsörjningskriser. I avtalet
uttrycks en beslutsamhet att minska beroendet av importerad olja bl. a.
genom utveckling av ett långsiktigt energisamarbete.
Avtalet innehåller bl. a. bestämmelser om ett system för krisåtgärder,
om ett informationssystem avseende den internationella oljemarknaden, om
ett långsiktigt samarbete i energifrågor samt om förhållandet till producentländer
och andra konsumentländer.
De mest omfattande och detaljerade bestämmelserna avser systemet för
krisåtgärder. Häri ingår rättigheter och förpliktelser i tre hänseenden, nämligen
försörjningsberedskap, konsumtionsbegränsning och oljetilldelning.
Försörjningsberedskapen innebär bl. a. att deltagande länder skall hålla
vissa beredskapsreserver som skall redovisas löpande till sekretariatet för
det internationella energiorganet, IEA. Den s. k. krigsreserven är undantagen,
och uppgifter om denna behöver alltså inte lämnas ut.
Konsumtionsbegränsningar, såsom ransoneringar, skall vidtas i en kris
i enlighet med avtalets regler. Dessa begränsningar skall ske enligt i varje
deltagarland i förväg uppgjorda planer.
Den viktigaste och mest komplicerade delen av systemet för krisåtgärder
är själva oljetilldelningen. Den utgår från att varje land har byggt upp sina
lager i enlighet med IEP och har förmåga att uppfylla den angivna begränsningen
av konsumtionen.
Oljetilldelningssystemet utlöses när tillförseln till ländergruppen eller till
ett eller flera anslutna länder undergått en viss minskning. Systemet utlöses
automatiskt, om inte en majoritet av de anslutna länderna beslutar annorlunda.
Innebörden av voteringsreglerna är att majoriteten härvidlag måste
bestå av minst 13 av de 17 medlemsländerna.
IEP omfattar vidare ett informationssystem. Detta består av en särskild
del, knuten till systemet för krisåtgärder, och en allmän del, närmast avsedd
att ge insyn i de internationella oljebolagens verksamhet.
De oljebolag som omfattas av informationssystemet är sådana som spelar
en betydande roll i den internationella oljeindustrin. Medlemsländerna skall
regelbundet insända uppgifter om bl. a. oljebolagens bolagsform, finansiella
struktur, gjorda kapitalinvesteringar, överenskomna villkor för tillgång till
större råoljekällor, rådande produktionsnivå och väntade förändringar i denna,
tilldelning av tillgänglig råolja till dotterbolag och andra kunder, lager,
kostnader för råolja och råoljeprodukter, priser (inkl. avräkningspriser till
dotterbolag) samt andra uppgifter som styrelsen enhälligt beslutat om.
Enligt avtalet skall vidare samarbete främjas med oljeproducentländer,
i första hand genom att få till stånd en dialog. Särskild hänsyn skall tas
till de icke oljeproducerande utvecklingsländernas intressen. De deltagande
länderna skall informera varandra om samarbete med producentländer och
man skall överlägga om sina förbindelser med dessa länder. En stabil internationell
oljehandel skall främjas liksom en säker oljeförsörjning på rimliga
och rättvisa villkor. Vidare skall möjligheten av samarbete med pro
-
UU 1975:2 y
3
ducentländerna på olika områden av ömsesidigt intresse -1, ex. beträffande
industrialisering och samhällsutveckling - studeras.
I motionerna 1976 och 1977 framförs olika argument av innebörd att
medlemskap i IEP skulle medföra bindningar som inte är förenliga med
neutralitetspolitiken.
Att internationella avtal på det ekonomiska området kan medföra begränsningar
av den nationella handlingsfriheten, som gör det svårare att
konsekvent fullfölja neutralitetspolitiken är obestridligt. Lösningen på detta
dilemma ligger emellertid inte däri att Sverige isolerar sig från omvärlden
och avstår från att medverka i mellanfolkliga samarbetsavtal. Vårt land
måste i stället verka för att dylika avtal får en sådan utformning och tilllämpning
att de överensstämmer med vår traditionella utrikespolitiska kurs.
Utskottet vill understryka att IEP-avtalet i sin nuvarande lydelse, som
framgår av propositionen, inte innehåller förpliktelser som är av den karaktären
att de står i strid med ett konsekvent fullföljande av neutralitetspolitiken.
Beslut om samarbete som går utöver de i avtalet inskrivna förpliktelserna
kräver enhällighet. Sverige kan således inte utan eget samtycke åläggas några
nya förpliktelser.
I propositionen framhålls att alla tvivel om medlemskapets förenlighet
med vår allmänna utrikespolitik måste undanröjas. Sverige har därför vid
anslutningen till programmet i likhet med Schweiz och Österrike gjort ett
neutralitetsförbehåll.
Ur neutralitetspolitisk synpunkt kan det, som framhålls i propositionen,
vara en fördel att.redan under normala förhållanden ingå ett avtal, som
är avsett att i ett krisläge trygga vår försörjning med en så väsentlig vara
som olja. Försök att nå uppgörelser om tryggad oljeförsörjning, som görs
först sedan ett krisläge inträtt, skulle kunna möta krav på svenska motprestationer
som kan vara betänkliga just ur neutralitetssynpunkt. Det system
för fördelning av olja i krissituationer som är en viktig del av programmet
träder i verkställighet automatiskt utan politiska beslut.
Motionärerna gör gällande att Sverige skulle kunna trygga sin oljeförsörjning
genom bl. a. bilaterala överenskommelser med de oljeproducerande
staterna.
Frågan om dylika avtal har också behandlats i propositionen 1975:42.
Departementschefen framhåller härvidlag följande:
I debatten har hävdats att Sverige skulle kunna säkra sin oljetillförsel
genom att träffa bilaterala avtal med oljeproducerande länder. Regeringen
har givetvis övervägt denna möjlighet i samband med frågan om en anslutning
till IEP.
Vad gäller OPEC-länderna torde bilaterala avtal tills vidare kunna avse
främst råolja. Då vår raffineringskapacitet, som jag redan påpekat, är be
-
UU 1975:2 y
4
gränsad, skulle sådana avtal inte utgöra en tillräcklig grund för vår oljeförsörjning
under de närmaste åren. Däremot är sådana avtal en intressant
möjlighet på längre sikt. Jag vill här peka på vad statsministern och chefen
för industridepartementet anfört tidigare i dag.
I övrigt är möjligheterna till långsiktiga överenskommelser i praktiken
begränsade till tillförsel från Sovjetunionen eller från Nordsjön.
Från Sovjetunionen importerar Sverige i dag betydande mängder oljeprodukter,
främst tunga eldningsoljor. Man kan dock konstatera att Sveriges
möjligheter att erhålla ökade leveranser från Sovjetunionen förefaller ringa.
Vidare saknas de närmaste åren möjligheter att få leveranser från Norge
vilka är av sådan storlek att det på ett påtagligt sätt påverkar vårt försörjningsläge.
Slutligen konstaterar jag, vad gäller bilaterala avtal, att de aldrig kan vara
den enda formen för vår oljetillförsel. Sverige skulle med enbart eller huvudsakligen
bilaterala avtal vara avsevärt mer sårbart än i dag, eftersom
eventuella politiska påtryckningar, med tanke på oljans särskilda betydelse
för det svenska samhället, skulle vara svåra att avvisa.
Utskottet, som ansluter sig till dessa synpunkter, vill framhålla att deltagande
i IEA ej hindrar regeringen från att ingå bilaterala överenskommelser
med oljeproducerande länder.
En viktig del av IEP-avtalet utgör det informationssystem som bl. a. skall
ge insyn i de internationella oljebolagens verksamhet. Härom framhåller
departementschefen bl. a. följande:
I riksdagen framfördes i samband med oljekrisen förra vintern frågan
om regeringen avser att inleda undersökning av de stora oljebolagens verksamhet.
Jag instämde då i att det är angeläget att få klarhet i oljebolagens
beteende och tillvägagångssätt men att formerna för en dylik undersökning
fick bedömas mot möjligheterna till internationellt samarbete i denna fråga.
Anledningen är att ett internationellt samarbete i fråga om informationsinsamlande,
såsom IEP-avtalet förutser, är den enda möjliga vägen att få
ökad insyn i oljemarknaden och oljebolagens verksamhet.
Utskottet vill instämma i bedömningen att det internationella samarbete
som inletts inom IEP är nödvändigt för att vederbörande regeringar skall
få bättre insyn i oljemarknaden och de multinationella oljebolagens verksamhet.
Utskottet utgår ifrån att Sverige med kraft verkar för att detta
samarbete utvecklas i enlighet med avtalet.
Motionärerna synes utgå från en ofullständig bild av avtalets innehåll.
Sverige har i olika internationella sammanhang uttalat intresse för att
energifrågorna skall bli föremål för globala diskussioner i samförstånd med
alla berörda parter. Av propositionen framgår att regeringen fäster stor vikt
vid det nära och förtroendefulla samarbete som propositionen förutsätter.
Utskottet räknar med att Sverige även framdeles aktivt verkar för att en
fruktbar dialog med dessa länder kan komma till stånd.
Utskottet noterar att regeringen beaktat möjligheten av fall, låt vara hypotetiska,
i vilka tillämpningen av IEP-avtalet, vid en tillspetsad internationell
situation, skulle kunna leda till påfrestningar för Sveriges utrikespolitik.
UU 1975:2 y
5
I propositionen anförs härom bl. a. följande:
Neutralitetsförbehållet är inte att betrakta som ett allmänt förbehåll om
utträde. Sverige kommer i likhet med de två andra neutrala länderna att
verka för sina synpunkter i första hand inom ramen för IEP-avtalet och
de organ som har upprättats för att tillämpa detsamma. Om en för neutralitetspolitiken
kritisk situation skulle uppkomma, är Sverige emellertid
redo att vidta de extraordinära åtgärder läget kan kräva, såsom att ställa
sig utanför avtalet. Jag skall inte här söka ange situationer som skulle kunna
föranleda Sverige att vidta sådana extraordinära åtgärder. Det väsentliga
för svensk del är att vi har anslutit oss till programmet med bibehållande
av nödvändig handlingsfrihet och att vi själva har förbehållit oss bedömningen
av de åtgärder som i ett visst läge krävs för att säkerställa vår neutralitetspolitik.
Om det i samband med avtalets tillämpning skulle uppstå för den svenska
utrikespolitiken viktiga avvägningsfrågor förutsätts att riksdagen som hittills
skall hållas underrättad därom, i första hand genom utrikesnämnden.
Mot den bakgrund som här angivits vill utrikesutskottet tillstyrka propositionens
förslag om anslutning till avtalet om ett internationellt energiprogram
(IEP) samt avstyrka motionerna 1976 och 1977.
Stockholm den 29 april 1975
På utrikesutskottets vägnar
CECILIA NETTELBRANDT
Närvarande: fru tredje vice talmannen Nettelbrandt (fp), herr förste vice
talmannen Bengtson i Jönköping (c), herrar Hernelius (m), Lange (s), fru
Lewén-Eliasson (s), herr Adamsson (s), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar
Palm (s), Göransson (s), Korpås (c), Ericson i Örebro (s), fru Frändås (s),
herrar Ångström (fp) och Wijkman (m).
-
GOT AB 75 9476 S Stockholm 1975
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.