yttr 1975 sou1y y

Yttrande 1975:sou1y

Socialutskottets yttrande nr 1

SoU 1975:1 y

Nr 1 y

Socialutskottets yttrande över vissa motioner sorn väckts med anledning
av propositionen 1975:100 (kompletteringspropositionen),
m. m.

Till finansutskottet

Genom beslut den 15 maj 1975 har finansutskottet berett socialutskottet
tillfälle att avge yttrande över följande motioner, som väckts med anledning
av propositionen 1975:100 (kompletteringspropositionen), nämligen motionen
1975:2153 yrkande 2 och motionen 1975:2154 yrkandena 1, 7 a, 9 och
11. Yrkandena avser frågor om tidpunkten för ikraftträdande av den beslutade
höjningen av de allmänna barnbidragen, utbyggnaden av barnomsorgen
och en ytterligare arbetstidsförkortning.

Utskottet har den 16 maj 1975 beslutat att - under förutsättning av finansutskottets
samtycke - överflytta den med anledning av propositionen
1975:92 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. väckta motionen
1975:2109, såvitt avser yrkandet 10, till finansutskottet. Yrkandet, som avser
tidpunkten för barnbidragshöjningen, har samma innehåll som yrkandet
1 i motionen 1975:2154. Utskottets yttrande till finansutskottet omfattar
därför även motionen 1975:2109 i nämnda del. Även i motionerna 1975:2152
och 1975:2153 tas frågan om tidpunkten för barnbidragshöjningen upp. I
dessa båda motioner framställs dock inte något formellt yrkande i nämnda
hänseende. Motionärerna förutsätter emellertid att frågan likväl kommer
att prövas av finansutskottet.

Slutligen bör här nämnas att frågan om utbyggnaden av barnomsorgen
diskuteras i motiveringen till ett yrkande om allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken i motionen 1975:2152.

Utskottet

I. Frågan om tidpunkten Jör höjningen av de allmänna barnbidragen

I sitt av riksdagen den 12 mars i år godkända betänkande FiU 1975:1
med anledning av den i propositionen 1975:1 föreslagna finansplanen jämte
motioner uttalade sig finansutskottet för en höjning fr. o. m den 1 januari
1°76 av det allmänna barnbidraget med 300 kr. till 1 800 kr. per barn och
år. Finansutskottet hänvisade i betänkandet till att i den överenskommelse
som den 4 mars träffats mellan socialdemokraterna och mittenpartierna det
ingick en höjning av det allmänna barnbidraget med 300 kr. fr. o. m. den

Riksdagen 1975. 12 samt. Yttr. nr I

SoU 1975:1 y

2

1 januari 1976. Detta kunde beräknas medföra ett köpkraftstillskott för barnfamiljerna
på ca 275 milj. kr. under första halvåret 1976. Finansutskottet
framhöll vidare - i samband med att utskottet ställde sig bakom tanken
på en konjunkturpolitisk beredskapsplan - att en tidigareläggning av barnbidragshöjningen
grundad på konjunkturpolitiska skäl kan bli påkallad och
att utskottet skulle ta ställning härtill senast i samband med behandlingen
av kompletteringspropositionen.

I sitt likaledes av riksdagen godkända betänkande SoU 1975:5 (p. 3) anslöt
sig socialutskottet till bedömningen att barnfamiljerna inom en nära framtid
bör få ett köpkraftstillskott med 300 kr. per barn och år samt framlade
förslag till erforderlig ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.
Den av riksdagen sålunda antagna lagen skall i här aktuell del träda i kraft
den 1 januari 1976 (SFS 1975:153).

I motionen 1975:2109 (yrkandet 10) av herr Hermansson m. fl. (vpk) och
motionen 1975:2154 (yrkandet 11), likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk),
framställs yrkanden som syftar till att de allmänna barnbidragen skall höjas
redan den 1 juli i år. 1 motionerna 1975:2152 av herr Fälldin m. fl. (c) och
1975:2153 av herr Helén m. fl. (fp) förordas i motionsskälen att finansutskottet
- vid den av utskottet förutskickade prövningen av frågan om en
tidigareläggning av barnbidragshöjningen - skall föreslå att höjningen sker
den 1 oktober i år.

Enligt socialutskottets mening har under den tid av omkring en månad
som förflutit sedan riksdagen fattade beslut om att barnbidragen skulle höjas
vid nästa årsskifte inte någon omständighet inträffat som utgör skäl att
ur familjepolitisk synpunkt tidigarelägga ikraftträdandet av bestämmelserna
om höjda barnbidrag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena i vad
de syftar till att höjningen av de allmänna barnbidragen skall ske redan
den 1 juli eller den 1 oktober i år.

2. Frågan om utbyggnad av barnomsorgen

Frågan om utbyggnaden av barnomsorgen - främst såvitt avser daghem
och fritidshem - har för kort tid sedan ingående diskuterats av riksdagen,
nämligen i samband med behandlingen av socialhuvudtiteln den 9 april.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1975:5 (p. 8) framhöll utskottet
bl. a. att det är av största vikt att daghemsbyggandet hålles på fortsatt
hög nivå. Utskottet tillstyrkte förslag i budgetpropositionen dels om att
anordningsbidraget till daghem och fritidshem höjs från 6 000 kr. till 7 500
kr. per plats fr. o. m. den 1 januari i år, dels om att driftbidraget till daghem
från den 1 juli i år höjs med 1 000 kr. till 7 500 kr. per plats och år och
till fritidshem med 500 kr. till 3 750 kr. per plats och år. Utskottets ställningstagande
till frågan om driftbidragets storlek var enhälligt. Såvitt avsåg
anordningsbidraget reserverade sig företrädaren för vänsterpartiet kommunisterna
i utskottet till förmån för motionsyrkanden om en avsevärt kraf -

SoU 1975:1 y

3

tigare höjning än det av utskottet förordade eller till 12 000 kr. per plats
och år

1 nämnda betänkande anförde utskottet bl. a. följande.

Enligt 10 S förskolelagen skal! i varje kommun finnas en av kommunfullmäktige
antagen plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas
behovet av förskolor - dvs. daghem och deltidsgrupper - familjedaghem
och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen samt i
vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall
avse en period av minst fem år. Den redovisade bestämmelsen bygger på
tanken att införandet av en allmän förskola - varom bestämmelser finns
i lagen - inte får medföra att utbyggnaden av förskoleverksamhet för övriga
åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eftersätts.
Det har inte ansetts möjligt att genom lagbestämmelser kräva att kommunerna
skall tillgodose hela behovet av barntillsynen i daghem.

Utskottet har flera gånger framhållit att det krav på upprättande av planer
för utbyggnaden av förskoleverksamheten som uppställs i lagen bör vara
ägnat att åstadkomma kraftfulla insatser på området. Utskottet har också
uttalat att centrala bestämmelser om viss ambitionsnivå inte bör uppställas,
utan kommunernas planer bör redovisas till socialstyrelsen och där sammanställas
så att det blir möjligt att fortlöpande få en samlad överblick
av utbyggnadsnivån.

Vad utskottet sålunda tidigare uttalat äger fortfarande giltighet. Tilläggas
bör följande. Lagen träder i kraft vid kommande halvårsskifte. Det bör
bli en angelägen uppgift för regeringen att, sedan samtliga kommuner fastställt
sina utbyggnadsplaner för den första femårsperioden, på grundval av
socialstyrelsens material eller eljest tillgänglig information utvärdera effekterna
av det plankrav som uppställts i lagen och av den höjning av statsbidragen
som utskottet ovan tillstyrkt. Om det därvid visar sig påkallat,
bör övervägas huruvida särskilda åtgärder är nödvändiga för att få till stånd
en kraftigare utbyggnad av barnomsorgen.

Såvitt avser frågan om utbyggnaden av kommunernas fritidsverksamhet
vill utskottet nämna att i barnstugeutredningens betänkande (SOU 1974:42)
Barns fritid förordas att varje kommun skall bli skyldig att utarbeta en
plan för verksamheten, vilken plan, i likhet med förskoleplanen, bör bli
föremål för en samlad politisk bedömning i kommunfullmäktige. Betänkandet
är efter remissbehandling beroende på regeringens prövning. Utskottet
har för några månader sedan understrukit angelägenheten av att
förslag rörande fritidshems- och annan fritidsverksamhet snarast möjligt
föreläggs riksdagen.

Med den sålunda redovisade motiveringen avstyrkte utskottet motionsyrkanden,
som i huvudsak syftade till att barnomsorgsplaner skulle utarbetas
som gav full behovstäckning eller till att statliga normer för utbyggnaden
skulle fastställas. Vidare avstyrkte utskottet - under hänvisning till kommunalekonomiska
utredningens arbete - ett flertal motionsyrkanden, som
syftade till att nya statsbidragsregler på barnomsorgsområdet skulle föreläggas
riksdagen. Av dessa yrkanden avsåg två ett statligt övertagande av
personalkostnaderna vid barnstugorna. I här aktuell del - upprättande av
barnomsorgsplaner m. m. och översyn m. m. av statsbidragsreglerna - avgavs
bl. a. en gemensam reservation av företrädarna för folkpartiet och vänsterpartiet
kommunisterna samt av en av företrädarna i utskottet för cen1
* Riksdagen / 9 75. 12 sami. Yttr. nr I

SoU 1975:1 y

4

terpartiet.

I kompletteringspropositionen framhåller finansministern i ett avsnitt rörande
sysselsättningspolitiken (s. 20) bl. a. att utbyggnaden av barnomsorgen
inte kan betraktas som en konjunkturpolitisk fråga utan framfor allt måste
ses i ett mera långsiktigt sammanhang med hänsyn till såväl behoven som
tillgängliga resurser. Regeringen har mot denna bakgrund för avsikt att inom
kort ta upp frågan om på vilket sätt och inom vilken tidsperiod föreliggande
behov av platser för barnomsorg kan tillgodoses.

Ytterligare anförs i propositionen att barnomsorgen är och även fortsättningsvis
måste vara en kommunal uppgift. Det är därför regeringens avsikt
att med Kommunförbundet ta upp frågan om en planmässig utbyggnad
av barnomsorgen och finansieringen av denna verksamhet. Det är regeringens
avsikt att redovisa dessa frågor i budgetpropositionen 1976.

I motionen 1975:2153 av herr Helén m. fl. (fp) anförs att det är mycket
angeläget att överläggningarna mellan regeringen och Kommunförbundet
utmynnar i ett sådant program - en tioårsplan - för utbyggnaden av barnomsorgen
som folkpartiet föreslagit och i ett helt nytt och för kommunerna
mera förmånligt bidragssystem. I sammanhanget pekar motionärerna på
möjligheterna att staten övertar lönekostnaderna för daghemspersonalen.
Vidare framhåller motionärerna bl. a. att åtgärder för att påskynda utbyggnadstakten
inte kan skjutas på framtiden i avvaktan på att nämnda överläggningar
slutförs. Kommunerna måste, för att flera daghem skall komma
till stånd under vinterhalvåret, redan före budgetbehandlingen i höst få besked
om förbättrade ekonomiska villkor för barnomsorgen. Motionärerna
yrkar (yrkandet 2) att fr. o. m. den 1 oktober i år anordningsbidraget för
daghem och fritidshem skall höjas från 7 500 kr. till 12 000 kr. per plats
och att driftbidraget skall höjas för daghem från 7 500 kr. till 10 000 kr.
samt för fritidshem från 3 750 kr. till 5 000 kr. per plats och år.

Även i motionen 1975:2154 av herr Hermansson m. fl. (vpk) tas upp
frågan om utbyggnaden av barnomsorgen. Motionärerna anser att en progressiv
politik i de arbetandes intresse både från social och finanspolitisk
utgångspunkt kräver en helt annan prioritering av utbyggnaden än vad som
hittills skett. Staten bör svara för större delen av kostnaderna för utbyggnaden.
Ett program för utbyggnaden, omfattande hela landet, bör också
göras upp. Programmet bör primärt ta sikte på och snabbt häva de värsta
bristerna på det kvantitativa och kvalitativa planet. Målsättningen bör vara
att 50 000 nya förskoleplatser skall tillkomma under vart och ett av de närmaste
tre åren. Utöver detta yrkande (nr 1) framställer motionärerna krav
på att staten skall överta personalkostnaderna vid barnstugorna (yrkande
7 a).

Slutligen bör här nämnas att i motionen 1975:2152 av herr Fälldin m. fl.
(c) i ett avsnitt om den kommunala ekonomin motionärerna uttalar sin
tillfredsställelse med de aviserade överläggningarna med Kommunförbundet
om utbyggnaden av barnomsorgen; enligt motionärernas uppfattning måste

SoU 1975:1 y

5

staten under alla förhållanden ta på sig ett ökat kostnadsansvar, om det
skall bli möjligt att bygga ut barnomsorgen i önskvärd takt under de närmaste
åren.

De uttalanden som gjordes av socialministern i riksdagsdebatten med
anledning av socialutskottets budgetbetänkande och finansministerns anmälan
i kompletteringspropositionen om överläggningar med Kommunförbundet
visar att regeringen ser det som en angelägen uppgift att ta ställning
till frågan om den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen. Genom att överläggningar
med Kommunförbundet redan nu aktualiserats bör det bli möjligt
att, sedan erforderliga sammanställningar av kommunernas förskoleplaner
gjorts, snabbt få till stånd realdiskussioner i fråga om på vilket sätt och
inom vilka tidsperioder föreliggande behov av platser för barnomsorg kan
tillgodoses. Utskottet vill framhålla angelägenheten av att en redovisning
sker av regeringens ställningstagande till den fortsatta utbyggnaden av
barnomsorgen senast i budgetpropositionen 1976.

Överläggningarna med Kommunförbundet bör inte föregripas. Med hänsyn
härtill och då utskottet delar uppfattningen att utbyggnaden av barnomsorgen
inte kan betraktas som en konjunkturpolitisk fråga avstyrker utskottet
de här aktuella motionsyrkandena.

3. Frågan om ytterligare arbetstidsförkortning

I motionen 1975:2154 (yrkandet 9) av herr Hermansson m. fl. (vpk) begärs
lagförslag om en generell förkortning av arbetstiden till 35 timmar i veckan
med sju timmars arbetsdag fr. o. m. år 1977 och till 30 timmar i veckan
med sex timmars arbetsdag fr. o. m. år 1980.

Utskottet har tidigare i år prövat ett motionsyrkande med samma innehåll.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1975:1 avstyrkte utskottet
bifall till yrkandet (s. 14 och 19 punkten 5). Som skäl för ställningstagandet
åberopade utskottet bl. a. att det i första hand är arbetstagarnas sak att göra
en avvägning mellan olika former för uttag av en möjlig standardhöjning
och besluta när man vill föra fram frågor av detta slag. Vidare framhöll
utskottet att samhällsekonomiskt utrymme saknas för en arbetstidsreform
av den omfattning som förespråkades i den då aktuella motionen. Enligt
utskottets mening finns inte skäl att frångå den av riksdagen tidigare i
år gjorda bedömningen rörande arbetstidsförkortningen. Utskottet avstyrker
därför motionen 1975:2154 i här aktuell del.

Stockholm den 20 maj 1975

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1975:1 y

6

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson
i Kungälv (s). Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar
Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg
(s)*, Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Troedsson (m) och
herr Hagberg i Borlänge (vpk)*.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande meningar

Vid I. Fråsan om tidpunkten för höjningen av de allmänna barnbidragen

1. av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp),
Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser att
den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Enligt socialutskottets"
och slutar med ”i år” bort ha följande lydelse:

I sitt av riksdagen godkända betänkande FiU 1975:1 uttalade finansutskottet
att en höjning av barnbidragen tidigare än den 1 januari 1976 kan
bli aktuell av konjunkturpolitiska skäl. Socialutskottet anförde i betänkandet
SoU 1975:5 (p. 3) att barnfamiljerna inom en nära framtid bör få ett tillskott
till sin köpkraft motsvarande 300 kr. per barn och år. Från familjepolitisk
synpunkt är det en fördel om denna förstärkning av barnfamiljernas ekonomi
kan ske före den 1 januari 1976. Frågan om den från konjunkturpolitisk
synpunkt lämpligaste tidpunkten för höjning av barnbidragen bör bedömas
av finansutskottet.

2. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser att den del av utskottets
yttrande på s. 2 som börjar med ”Enligt socialutskottets” och slutar med
”i år” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att barnfamiljerna snarast möjligt får det köpkraftstillskott
som höjningen av barnbidragen medför. Utskottet biträder därför yrkandena
i motionerna 1975:2109 och 1975:2154 om att de allmänna barnbidragen
skall höjas redan den 1 juli i år. Härigenom tillgodoses även i viss utsträckning
motionerna 1975:2152 och 1975:2153.

Vid 2. Frågan om utbyggnaden av barnomsorgen

3. av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Andreasson
i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser att den del av
utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Slutligen bör” och slutar på
s. 5 med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Regeringen har i enlighet med vad som aviseras i kompletteringspropositionen
för avsikt att ta upp överläggningar med kommunerna om barnstugeutbyggnaden
och dess finansiering. Utskottet hälsar med tillfredsställelse
att sådana överläggningar nu kommer till stånd.

Som framhålls i motionen 1975:2152 av herr Fälldin m. fl. (c) måste staten
under alla förhållanden ta på sig ett ökat kostnadsansvar, så att det blir

SoU 1975:1 y

7

möjligt att bygga ut barnomsorgen i tillräcklig omfattning under de närmaste
åren. Utskottet vill också betona angelägenheten av att utbyggnaden kan
ske med en långsiktig målsättning. Samtidigt bör de möjligheter som kan
yppa sig att av konjunkturpolitiska skäl öka byggandet av daghem och fritidshem
tas till vara. Med hänsyn härtill ansluter sig utskottet till de synpunkter
som anförs i motionen 1975:2152 i nu berörd del. Övriga aktuella
motionsyrkanden avstyrks.

4. av herr Romanus (fp) som anser att den del av utskottets yttrande på
s. 5 som börjar med ”De uttalanden” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena”
bort ha följande lydelse:

I sitt av riksdagen godkända betänkande FiU 1975:1 ställde sig finansutskottet
bakom tanken på en konjunkturpolitisk beredskapsplan av det
slag som föreslogs i motionen 1975:1022 av herrar Fälldin (c) och Helén
(fp). Utskottet underströk att beredskapsplanen främst borde omfatta dels
åtgärder som tar sikte på att stimulera näringslivets investeringar, dels insatser
som gör det möjligt för kommunerna att vidmakthålla och förbättra
sin service inom vårdsektorn, dels insatser som syftar till att stödja den
privata konsumtionen, t. ex. genom en tidigareläggning av barnbidragshöjningen.

I sitt betänkande SoU 1975:5 hänvisar socialutskottet till detta uttalande
som en motivering för att utskottet inte ville förorda omedelbara höjningar
av statsbidragen till daghem och fritidshem utöver förslagen i budgetpropositionen.
Utskottet har således anslutit sig till tanken att åtgärder för
att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av kommunernas barnomsorg är lämpliga
inslag i konjunkturpolitiken.

Som framhålls i motionen 1975:2153 och som tidigare understrukits från
folkpartiet är det angeläget att riksdagen får ta ställning till en utbyggnadsplan
för barnomsorgen, som tillgodoser behovet av heldagstillsyn senast om tio
år, och till ett förslag till nytt statsbidragssystem som gör det möjligt att
förverkliga planen, t. ex. genom att staten tar över personalkostnaderna.
Det är emellertid angeläget att åtgärder för att skynda på utbyggnaden inte
får vänta i avvaktan på de överläggningar med Kommunförbundet som
nämns i kompletteringspropositionen och på förslag från regeringen om utbyggnadsplan
och nya statsbidrag. Som framhålls i motionen 1975:2153 bör
kommunerna få besked om vad som gäller för nästa år i sådan tid att det
kan beaktas i deras budgetarbete.

Om det från konjunkturpolitisk synpunkt är önskvärt att stimulera anläggningsverksamheten
i kommunerna, är en höjning av statsbidraget till
anordnande av förskolor och fritidshem till 12 000 kr. en lämplig åtgärd.
Som motionärerna framhåller är emellertid driftkostnaden den största belastningen
för kommunerna. För att det höjda anordningsbidraget skall ge
avsedd effekt är det därför angeläget att kommunerna också tillförsäkras
ett ökat stöd till driftkostnaderna. I avvaktan på förslag till nytt bidragssystem

SoU 1975:1 y

8

kan detta lämpligen ske på det sätt som föreslås i motionen, dvs. genom
att bidraget höjs från 7 500 kr. till 10 000 kr. per plats och år för daghem
och från 3 750 kr. till 5 000 kr. per plats och år för fritidshem. Utskottet
har inget att erinra emot att denna höjning genomförs från den 1 oktober
1975 om detta av konjunkturpolitiska skäl anses lämpligt.

5. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser att det avsnitt av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar med ”De uttalanden” och slutar med "aktuella
motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Socialministerns uttalanden i riksdagsdebatten med anledning av socialutskottets
budgetbetänkande och finansministerns anmälan i kompletteringspropositionen
om överläggningar med Kommunförbundet vittnar i och
för sig om ett positivt intresse för frågan om den fortsatta utbyggnaden
av barnomsorgen. Detta är emellertid inte tillräckligt om man ser till den
situation som nu råder på barnomsorgsområdet. Omkring 70 000 daghemsplatser
finns tillgängliga i landet. Antalet barn i åldrarna 0-6 år är 785 000,
antalet barn under 6 år med förvärvsarbetande föräldrar resp. förälder är
ca 440 000. Dessutom finns ett stort antal barn i skolåldern som behöver
plats på fritidshem.

Det är ett känt faktum att kommunernas ekonomi, konservatism hos
många kommunalpolitiker, bristande statlig uppföljning osv. är orsaker till
att läget i dag är så pressat som det är. För att snabbt komma till rätta
med den eftersläpning som allt detta åstadkommit måste staten ta över
en större del av kostnaderna för en prioritering av utbyggnaden av barnomsorgen.
En sådan utbyggnad bör enligt utskottets mening baseras på
ett program som snarast bör göras upp och konsekvent fullföljas. I likhet
med vad som anförs i motionen 1975:2154 anser utskottet att programmet
primärt bör ta sikte på att i ett snabbt steg häva de värsta bristerna på
det kvantitativa och kvalitativa planet. Enligt programmet bör målsättningen
vara att 50 000 nya platser skall tillkomma under vart och ett av de närmaste
3 åren. Med hänsyn till det angelägna i att effektiva åtgärder snarast sätts
in på barnomsorgsområdet tillstyrker utskottet bifall till motionen 1975:2154
i här aktuell del. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även övriga
motionsyrkanden.

Vid 3. Frågan om ytterligare arbetstidsförkortning

6. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser att den del av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”aktuell
del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar flera starka skäl för att den ordinarie arbetstiden
bör förkortas i enlighet med önskemålet i motionen 1975:2154.
En sänkning av den dagliga arbetstidens längd skulle bl. a. bidra till ökad
jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden, förebygga ut -

SoU 1975:1 y

9

slagningar från produktionen, möjliggöra för männen att dela ansvaret för
hem och barn med kvinnorna samt ge ökade möjligheter för deltagande
i det politiska och fackliga livet. Utskottet tillstyrker därför kravet i motionen
1975:2154 att förslag snarast bör föreläggas riksdagen om en förkortning
av arbetstiden.