yttr 1975 ku2y y

Yttrande 1975:ku2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Konstitutionsutskottets yttrande nr 2

KU 1975:2 y

Nr2y

Konstitutionsutskottets yttrande över motioner om stöd till invandrartidningar
m. m.

Till inrikesutskottet

Genom beslut den 17 april 1975 har inrikesutskottet hemställt om yttrande
från konstitutionsutskottet angående motionerna 1975:1727 av herr Nordin
m. fl. (c) om särskilt produktionsstöd till invandrartidningar och 1975:1957
yrkande 3av herr Bohman m. fl.(m)med anledningav propositionen 1975:26
om riktlinjer tor invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

I motionerna tas upp frågan om ekonomiskt stöd till tidningar och tidskrifter
som ges ut på olika minoritetsspråk. I motionen 1975:1957 hemställs
att riksdagen skall besluta att sådana tidningar bör erhålla statligt stöd. I
motionen 1975:1727 föreslås ett anslag till invandrarverket avsett för ett
produktionsstöd till s. k. invandrartidningar. 1 den sistnämnda motionen
anförs att dessa tidningar med den nuvarande utformningen av det statliga
presstödet inte erhållit produktionsbidrag enligt bestämmelserna i presstödkungörelsen.
Då det är väsentligt att även dessa tidningar ges möjlighet
att erhålla ekonomiskt stöd måste enligt motionärerna nya vägar att lösa
detta problem prövas.

Konstitutionsutskottet har varje år sedan 1972 behandlat motionsyrkanden
rörande produktionsbidrag enligt presstödkungörelsen till tidningar som
ges ut på annat språk än svenska. Redan i sitt av riksdagen godkända betänkande
vid 1973 års riksdag uttalade utskottet att produktionsbidrag i
princip bör kunna utgå även för tidningar som utkommer på annat språk
än svenska om de i övrigt uppfyller förutsättningarna härför. Utskottet
har inte funnit anledning att ändra uppfattning i denna fråga.

Syftet med det statliga presstödet är att främja en fri debatt och opinionsbildning
genom att i första hand motverka de ekonomiska marknadskrafter
som under 1950- och 1960-talen tvingat ett stort antal dagstidningar
att upphöra med utgivningen. Reglerna i presstödkungörelsen har utformats
med hänsyn härtill. De har inte bedömts som ändamålsenliga när det gäller
att skapa ett ekonomiskt stöd till tidningar som ges ut av olika invandraroch
minoritetsgrupper. Enligt utskottets mening bör de här aktuella tidningarnas
stödbehov tillgodoses inom ramen för samhällets stöd på invandrarpolitikens
område. En sådan konstruktion bör göra det möjligt att
underlätta utgivningen av invandrar- och minoritetstidningar oavsett om

1 Riksdagen 1975. 4 sami. Ynr. nr 2

KU 1975:2y

2

dessa uppfyller förutsättningarna för produktionsbidrag enligt presstödkungörelsen
eller ej.

Stockholm den 24 april 1975

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Näivarancle: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Ahlmark* (fp), Svensson i Eskilstuna*
(s), Jonnergård (c), Bergqvist* (s), Karlsson i Malung (s), Nordin
(c). Olsson i Edane (s), fru Jacobsson (m), herrar Kindbom* (c) och Berndtson
(vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande mening

av herrar Werner i Malmö (m), Ahlmark (fp) och fru Jacobsson (m) vilka
anfört:

Vi kan inte dela utskottets uppfattning i yttrandet till inrikesutskottet
över motionerna 1975:1727 och 1975:1957. Tidningar som uppfyller kraven
på produktionsstöd enligt presstödkungörelsen skall inte diskrimineras för
att de är skrivna på annat språk än svenska. Det är stötande att t. ex. Estniska
Dagbladet år efter år förvägras stöd enbart därför att tidningen är skriven
på estniska. Vi hänvisar till utförlig argumentering i flera motioner till årets
riksdag och till inlägg i riksdagens debatt om presstöd den 13 mars.

Det finns också tidningar utgivna i Sverige på annat språk än svenska
vilka inte är berättigade till presstöd enligt presstödkungörelsen. Vissa av
dessa vänder sig till svenska medborgare, andra till invandrare som inte
är svenska medborgare. Dessa tidningar bör ha särskilda möjligheter att
erhålla stöd. Inom konstitutionsutskottet har vi inte anledning att ta ställning
till i vilka former sådant stöd bör utgå. Det viktiga för oss i detta sammanhang
är att slå fast att tidningar inte skall hindras få produktionsstöd enbart därför
att de är skrivna på annat språk än svenska.

Vi anförde samma synpunkter i utskottets betänkande om presstöd
(KU 1975:9), där vi inte hade möjlighet att reservera oss. Vårt särskilda
yttrande - av herrar Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö
(m) - hade följande lydelse:

Vi finner det uppseendeväckande att konstitutionsutskottets majoritet
i årets betänkande om presstöd vägrat att behandla de fyra motionerna om
främst Estniska Dagbladet. Till utskottets protokoll från sammanträde den

KU 1975:2y

3

27 februari 1975 har vi fogat en reservation, som i sin helhet återfinns
nedan. Eftersom motionerna om främst Estniska Dagbladet över huvud
inte behandlas i detta betänkande har vi inte formella möjligheter att här
reservera oss.

Reservation av herrar Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m) och Björck
i Nässjö (m) till konstitutionsutskottets protokoll vid sammanträde den 27
februari 1975:

Diskrimineringen av tidning på utländskt språk, utgiven i Sverige, tas
upp i fyra motioner från folkpartiet resp. moderata samlingspartiet (1975:226,
1975:418, 1975:673, 1975:677). Framför allt behandlas där det egendomliga
förhållandet att Estniska Dagbladet, som är s. k. andra-tidning och enligt
gällande rätt bör erhålla produktionsstöd, förvägras sådant stöd år efter år.
Det är uppenbart att denna tidning diskrimineras därför att den är skriven
på det estniska språket.

Frågan om bl. a. Estniska Dagbladet har i flera år av riksdagen behandlats
i anslutning tjll KU:s betänkande om presstöd. I år har majoriteten i utskottet
däremot beslutat att rycka ut de fyra motionerna från presstödsbetänkandet
och i stället ta ställning till dem längre fram i samband med s. k. invandrarfrågor.
Det är ett uppseendeväckande beslut. Estniska Dagbladet är en
tidning som framför allt läses av svenska medborgare, som antingen kom
till Sverige för omkring 30 år sedan eller är födda i landet. Deras tidning
skall tydligen plötsligt behandlas efter regler som främst kommer att gälla
för nyinflyttade invandrare och inte för svenska medborgare. Detta innebär
en fortsatt särbehandling av Estniska Dagbladet och av balterna i Sverige.

Vi anser det självklart att motionerna 1975:226, 1975:418, 1975:673 och
1975:677 i stället borde ha behandlats i KU:s utlåtande om presstödet och
att KU borde göra ett sådant uttalande att Estniska Dagbladet redan i år
får det produktionsstöd som presstödsnämnden har förvägrat det.

Med hänvisning till argumenten ovan anser vi att konstitutionsutskottet
i sitt yttrande till inrikesutskottet bort klart uttala
dels att reglerna för presstödet måste preciseras så att produktionsbidrag
för tidningar på annat språk än svenska kan utgå fr. o. m. innevarande år,
dels att möjligheter bör skapas för ett statligt stöd även tilli Sverige utgivna
tidningar och tidskrifter som ges ut på annat språk än svenska, men som
inte kan få presstöd enligt presstödkungörelsen.

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.