yttr 1975 cu4y y
Yttrande 1975:cu4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Civilutskottets yttrande nr 4
CU 1975:4 y
Nr 4 y
Civilutskottets yttrande över motionsyrkande om sänkning av räntan
på bostadslån
Till finansutskottet
Motionen
Finansutskottet har berett civilutskottet tillfälle att avge yttrande över
motionen 1975:2154 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandet
6 vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att den garanterade bostadslåneräntan
sänks med en halv procent för hus byggda under åren 1970-1975.
Utskottet
Bostadslån löper med ränta enligt räntesats som fastställs av regeringen
för ett kalenderår i sänder. För år 1975 utgår denna ränta efter 8,25 procent.
Vid fördjupning av lånet till säkerhetslägen som normalt täcks utan bostadslån
utgår ränta på sådan lånedel efter räntesats som länsbostadsnämnden
bestämmer med ledning av den allmänna lånemarknadens ränta för lån
med motsvarande förmånsrätt. Dessa räntesatser påverkar inte de boendes
kapitalkostnader då räntebidrag utgår.
Motionärerna föreslår ett uttalande till förmån för en sänkning av den
s. k. garanterade räntesatsen med en halv procentenhet. Skillnaden mellan,
å ena sidan, faktiska räntekostnader och, å andra sidan, en av staten garanterad
räntekostnad täcks genom räntebidrag.
Den garanterade räntesatsen är enligt 38 § bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) för det år då ny- eller ombyggnaden färdigställs 6 procent,
om lånet avser småhus som skall bebos av låntagaren, och 3,9 procent i
övriga fall. Den skall för varje år därefter höjas i viss bestämd takt. För
bl. a. hus färdigställda 1970-1974 utgår räntelån enligt räntelånekungörelsen
(1967:553, ändrad senast 1974:948). Räntelånet täcker viss del av låntagarens
räntekostnad för bostadslån m. m. och underliggande kredit. Räntelån efterges
i princip i den mån det överstiger räntekostnaden enligt en viss basränta,
olika för skilda färdigställningsår, och årligen stigande efter år 1975. Därmed
uppnås samma effekt som räntebidraget ger i nyproduktionen.
Det ovan redovisade finansieringssystemet infördes fr. o. m. år 1975
genom beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:150, CU 36).
En sänkning av den garanterade räntan med en halv procentenhet för
årgångarna 1970-1975 skulle medföra ökade årliga kostnader för räntebidrag
i storleksordningen 120 milj. kr. för flerfamiljshus och 50 milj. kr. för småhus.
1 Riksdagen 1975. 19 sand. Yllr. nr 4
CU 1975:4 y
2
Om även de följande årgångarna skall fl ett motsvarande höjt räntebidrag
m. m. skulle kostnaden för varje årgång ligga i storleksordningen 20 milj.
kr. för flerfamiljshus och 10 milj. kr. för småhus. Budgetmässiga följdeffekter
skulle uppstå genom minskade kostnader för bostadstillägg och genom minskade
ränteavdrag vid taxeringen.
Vid riksdagsbehandlingen år 1974 ställdes i denna del det propositionsförslag
som nu genomförts mot yrkanden (m), som syftade till att på sikt
uppnå ett subventionsfritt lånesystem, och yrkanden (vpk) vari föreslogs
såväl en sänkning av den garanterade räntenivån med 0,9 procentenheter
som att denna räntenivå skulle ligga fast och inte höjas årligen.
Den nuvarande finansieringsordningen tillämpas sedan början av innevarande
år. Det är enligt civilutskottets mening för tidigt att ur generella
utgångspunkter påkalla en omprövning därav enligt motionen. De åsyftade
hyreseffekterna bör bedömas i annat sammanhang ur främst bostadspolitisk
synvinkel och inte i anslutning till kompletteringspropositionen. Civilutskottet
avstyrker bifall till motionsyrkandet.
Stockholm den 20 maj 1975
På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON
Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Wennerfors
(m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp). Högström (s),
Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Claeson (vpk), fru Ingvar-Svensson (c),
herrar Persson i Karlstad (s), Danell (m), Håkansson i Trelleborg (s) och
Andersson i Gamleby (s).
Avvikande mening
av herr Claeson (vpk) som anser att det stycke i utskottets yttrande på
s. 2 som börjar med "Den nuvarande” och slutar med "till motionsyrkandet”
bort ha följande lydelse:
De reformer på det bostadspolitiska området söm beslöts i slutet av år
1974 var ett steg i riktning mot ett bättre bostädsfinansieringssystem. Därmed
åstadkoms en, om inte tillräcklig så dock sänkning av kapitalkostnaderna.
Hyresutvecklingen sedd i relationtill kostnadsutvecklingen på övriga
områden har fått en oförsvarlig inriktning. Snabba åtgärder bör därför sättas
in för att uppnå generella sänkningar av boendekostnaderna. Motionsförslaget
tillstyrks sålunda.
CU 1975:4 y
3
Skulle en sådan åtgärd inte kunna bifallas återstår möjligheten att begränsa
yrkandet till hyres- och bostadsrättslägenheter. Denna avvägningsfråga är
visserligen nu inte föremål för utskottets prövning. Vikten av att även de
inbördes relationerna mellan olika upplåtelseformer ses över bör emellertid
här strykas under.
GOTAB 75 9640 S Slockholm 1975
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.