yttr 1974 sku4y y

Yttrande 1974:sku4y

Skatteutskottets yttrande nr 4 år 1974

SkU 1974:4 y

Nr 4 y

Skatteutskottets yttrande över propositionerna 1974:129 och
1974:132 i vad de innehåller förslag till finansiering av den i sistnämnda
proposition föreslagna sänkningen av inkomstskatten samt
över vissa i anledning av propositionerna väckta motioner.

Till socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 5 november 1974 har socialförsäkringsutskottet anhållit
om skatteutskottets yttrande över
dets prop. 1974:129 med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och
en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern samt prop. 1974:132
med förslag om sänkning av inkomstskatten, m. m. i vad de innehåller
förslag till finansiering av den i sistnämnda proposition föreslagna sänkningen
av inkomstskatten,
dets de med anledning av prop. 1974:129 väckta motionerna 1974:1884
av herr Fälldin m. fl., såvitt avser punkten 3 i motionens hemställan, och
1974:1886 av herr Ringaby m. fl.,
dets de med anledning av prop. 1974:132 väckta motionerna 1974:1889
av herr Bohman m. fl., 1974:1890 av herr Fälldin m. fl., såvitt avser punkten
3 i motionens hemställan, och 1974:1891 av herr Hermansson m. fl.,
såvitt avser punkten 6 i motionens hemställan.

Med anledning härav får utskottet anföra följande.

Förslagen i prop. 1974:132, som är utformade i huvudsaklig överensstämmelse
med 1972 års skatteutrednings förslag i betänkandet (SOU
1974:20) Förslag till skatteomläggning m. m., innebär att löntagarna inte
längre skall erlägga sjukförsäkringsavgift och att deras rätt till avdrag vid
taxeringen för sådan avgift slopas fr. o. m. 1976 års taxering.

Den nuvarande avtrappningen av grundavdragen upphör och statsskatteskalan
justeras, vilket medför att marginalskatten lindras främst för inkomsttagare
i mellaninkomstlägena och skärps något för inkomsttagare i
de högre inkomstskikten.

Inkomsttagare i aktiv ålder med en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst,
som inte överstiger 36 000 kr., medges ett extra avdrag på den slutliga
skatten, s. k. särskild skattereduktion, med 250 kr. per år. Vidare tillförsäkras
folkpensionärer, vilkas statligt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr.,
extra avdrag vid taxeringen med minst 500 kr. Om den till statlig inkomstskatt
taxerade inkomsten överstiger 36 000 kr., avtrappas den särskilda
skattereduktionen och det extra avdraget för folkpensionärerna på 500 kr.
med 10 resp. 20 96 av den del av den taxerade inkomsten som överstiger

I Riksdagen 1974. 6 sami. Yllr. nr 4

SkU 1974:4 y

2

36 000 kr. Därigenom är avdragen helt avtrappade, när den taxerade inkomsten
uppgår till 38 500 kr.

De ovannämnda åtgärderna på skatte- och avgiftsområdet medför skattesänkningar
i alla inkomstlägen utom de allra högsta. Procentuellt sett
är skattesänkningen störst vid årsinkomster upp till 20 000 kr. Räknat i
kronor är skattelättnaden däremot störst vid årsinkomster mellan 50 000
och 100 000 kr., där den uppgår till drygt 2 000 kr.

För att bereda en lättnad främst för småföretagarna skall egenavgift enligt
förordningen om allmän arbetsgivaravgift inte tas ut på de första 10 000
kronorna av avgiftsunderlaget.

I avsikt att lindra marginaleffekterna för folkpensionärerna skall avtrappningen
av hustrutillägg och kommunala bostadstillägg till folkpension ske
med en tredjedel i stället för som f. n. med hälften av den sidoinkomst
som överstiger det s. k. avdragsfria beloppet, dvs. 2 000 kr. för ensamstående
och 1 500 kr. för gift pensionär.

Kommuner och landsting skall enligt förslaget kompenseras för bortfall
av skatteunderlag på grund av de ändrade avdragsreglerna och för ökade
kostnader för hustrutillägg och kommunala bostadstillägg till folkpensionärerna.

De ovannämnda ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.

Kostnaderna för reformerna, som beräknats till 4 800 milj. kr., föreslås
täckta genom höjningar av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen
med 0,5 procentenheter och av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgifter
till sjukförsäkringen från 3,8 till 7 %.

De föreslagna skatte- och socialpolitiska åtgärderna, som får ses som ett
provisorium i avvaktan på det slutliga resultatet av den inom skatteutredningen
pågående översynen av skattesystemet, syftar till att åstadkomma
lindring i marginaleffekterna för inkomsttagare i mellaninkomstlägena och
sänkning av skatten för inkomsttagare med lägre inkomster. Löntagarorganisationerna
har vid överläggningar med regeringen i våras utfäst sig att
beakta skatteomläggningen vid de kommande avtalsförhandlingarna. Härigenom
skapas förutsättningar för att man vid dessa förhandlingar skall
kunna uppnå reella ekonomiska förbättringar för löntagarna utan att löneökningarna
får ogynnsamma verkningar från stabiliseringspolitisk synpunkt.
För att tillgodose löntagarorganisationernas önskemål om skattelättnader
även beträffande 1976 års inkomster har skatteutredningen i tilläggsdirektiv
den 13 september 1974 lått i uppdrag att senast till årsskiftet lägga
fram förslag härom.

Från dessa utgångspunkter har utskottet funnit att de föreslagna åtgärderna
tillsammantagna är väl ägnade att tillgodose de med reformen avsedda
syftena. Utskottet tillstyrker därför i princip de i prop. 1974:132 framlagda
förslagen på beskattningsområdet. Det bör emellertid understrykas att en
förutsättning härför är att även de till socialförsäkringsutskottet remitterade
förslagen i propositionen godkänns. Skatteutskottet kan alltså inte tillstyrka

SkU 1974:4 y

3

de i motionen 1974:1891 av herr Hermansson m. fl. förordade riktlinjerna
för reformen.

I ett hänseende har utskottet emellertid inte ansett sig kunna biträda
departementschefens förslag, nämligen i fråga om slopandet av avdragsrätten
för löntagarnas sjukförsäkringsavgift vid 1976 års taxering. Vid en sammanvägning
av skälen för och emot avdragsrätt för 1974 års sjukförsäkringsavgift
har utskottet nämligen kommit till slutsatsen att denna avdragsrätt
bör bibehållas men maximeras till högst 500 kr. Det innebär full avdragsrätt
för sjukförsäkringsavgifter upp till denna summa och därefter en
maximering till nämnda belopp.

För staten och kommunerna medför denna begränsade avdragsrätt ett
inkomstbortfall som kan beräknas till ca 900 milj. kr. Detta inkomstbortfall
uppkommer som en teknisk följd av uppbördssystemet först hösten 1976
och våren 1977 och är inte medräknat i prop. 1974:132. Utskottet anser
att detta inkomstbortfall måste kompenseras, vilket exempelvis kan ske
genom inkomstförstärkningar under åren 1976 och 1977 eller genom beaktande
vid prövning av förslag från 1972 års skatteutredning beträffande
beskattningen av 1976 års inkomster.

Av det sagda framgår att utskottet endast delvis kunnat biträda det i
motionerna 1974:1888 av herr Bohman m. fl., 1974:1890 av herr Fälldin
m. fl. och 1974:1893 av herr Strömberg i Botkyrka framförda förslaget om
att avdragsrätten för sjukförsäkringsavgiften skall bibehållas vid 1976 års
taxering och att utskottet avstyrker de i motionen 1974:1888 framställda
yrkandena om ändringar i skatteskalan och ökat avdrag vid inkomsttaxeringen
för egenavgift enligt förordningen om allmän arbetsgivaravgift.

Med hänsyn till angelägenheten av att i möjligaste mån undvika kommunalskattehöjningar,
som helt eller delvis förtar effekterna av reformen,
tillstyrker utskottet också att kommuner och landsting kompenseras för
bortfall av skatteunderlag på grund av ändrade avdragsregler i enlighet med
de grunder som anges i propositionen. Därvid skall givetvis beaktas vad
utskottet föreslagit beträffande avdragsrätten för sjukförsäkringsavgiften vid
1976 års taxering.

1 fråga om finansieringen av skatte- och avgiftsomläggningen yrkas i de
av socialförsäkringsutskottet helt eller delvis behandlade motionerna
1974:1884 av herr Fälldin m. fl. och 1974:1886 av herr Ringaby m. fl. avslag
på förslaget i prop. 1974:129 om höjning av socialförsäkringsavgiften till
folkpensioneringen med 0,5 procentenheter och i motionerna 1974:1889 av
herr Bohman m. fl., 1974:1890 av herr Fälldin m. fl. och 1974:1891 av herr
Hermansson m. fl. att den i prop. 1974:132 föreslagna höjningen av arbetsgivarnas
och egenföretagarnas socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen
begränsas till 6,1 96. I sistnämnda motion yrkas dessutom att kommuner
och landsting undantas från höjningen av socialförsäkringsavgiften
till sjukförsäkringen. Dessa förslag får ses mot bakgrund av övriga yrkanden
i motionerna.

Skll 1974:4 y

4

Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget vill utskottet särskilt framhålla
nödvändigheten av att den nu aktuella skatte- och avgiftsomläggningen
totalfinansieras. Som framgår av finansutskottets betänkande FiU 1974:25
har löntagarorganisationerna vid de tidigare nämnda överläggningarna med
regeringen varit av samma uppfattning. Vid sina överväganden av olika
tänkbara finansieringsalternativ har utskottet funnit att de föreslagna höjningarna
av socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen
är att föredra. Det innebär att utskottet för sin del tillstyrker
de i prop. 1974:129 och 1974:132 föreslagna avgiftshöjningarna för finansieringen
av reformen och avstyrker de ovannämnda yrkandena i motionerna
1974:1884, 1974:1886, 1974:1889, 1974:1890 och 1974:1891. Härav följer att
utskottet inte heller kan tillstyrka de till skatteutskottet hänvisade förslagen
om höjningar av företagsbeskattningen i motionerna 1974:1890 och
1974:1891 eller av den allmänna arbetsgivaravgiften i sistnämnda motion.
Utan närmare utredning är utskottet inte berett tillstyrka den i motionen
1974:1890 förordade omläggningen av energiskatten på elkraft.

Stockholm den 14 november 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson
i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein
(s), Mundebo(fp), Wikner (s). Sundkvist (c). Nilsson i Trobro (m). Westberg
i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s) och herr Lundgren (s).

Avvikande meningar

1. av herrar Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Sundkvist (c) och Olsson
i Järvsö (c), som ansett att den del av utskottets yttrande, som på s. 2 börjar
med "Från dessa” och på s. 4 slutar med "på elkraft”, bort ha följande
lydelse:

Regeringens förslag innebär, att den i propositionen 1974:132 föreslagna
sänkningen av inkomstskatten i första hand skall finansieras genom att
arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen 1975 höjs med 3,2 % till 7 % på
utbetalda löner och på företagarnas egna inkomster (prop. 1974:132). Av
denna höjning motsvarar 2,3 % bortfallande egenavgifter från löntagarna.
Återstoden tas i anspråk för att finansiera en del av ändringarna i skatteskalan,
införandet av fasta grundavdrag, införandet av särskild skattereduktion
m. m. Detta sker på indirekt väg genom att anspråken på budgetmedel
till sjukförsäkringen minskar vid en avgiftshöjning. Resterande
del av skatteomläggningen finansieras på motsvarande sätt indirekt genom
höjning av arbetsgivaravgiften till folkpensioneringen (prop. 1974:129). Re -

SkU 1974:4 y

5

geringens förslag till höjning av avgiften till folkpensioneringen med 0,9 96
1975 och 0,5 96 1976 är sålunda tillsammans med den beräknade höjningen
med 0,6 96 1977 0,5 96 större än vad som betingas av folkpensionshöjningarna
och sänkningen av pensionsåldern.

Som framhålls i motionen 1974:1890 är det oundvikligt att en så stor
sammanlagd höjning av arbetsgivaravgifterna som 4,1 96 1975 och fortsatta
höjningar åren därpå får allvarliga verkningar bl. a. på sysselsättningen. Risken
ökar om konjunkturen försämras under nästa år. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att höjningarna av arbetsgivaravgifterna nästa år
därför bär begränsas till vad som erfordras för att finansiera omläggningen
av sjukförsäkringsavgiften och höjningarna av folkpensionerna. Övriga delar
av skattereformen, motsvarande ett avgiftsuttag på 1,4 96, bör alltså finansieras
på annat sätt. I likhet med motionärerna anser utskottet att det bör
ske genom en höjning av bolagsskatten samt genom en omläggning och
viss höjning av energiskatten på elektrisk kraft.

Vad gäller förslagen till finansiering av den i propositionen 1974:132 föreslagna
sänkningen av inkomstskatten avstyrker utskottet sålunda propositionerna
och tillstyrker yrkandena i motionerna 1974:1884 (punkt 3) och
1974:1890 (punkt 3). Utskottet avstyrker nu behandlade yrkanden i motionerna
1974:1886, 1974:1889 och 1974:1891 i de delar dessa inte sammanfaller
med vad som hemställts i de båda tidigare nämnda motionerna.

När det gäller frågan om slopandet av avdragsrätten för löntagarnas sjukförsäkringsavgift
vid 1976 års taxering (1974 års avgifter) har utskottet vid
en sammanvägning av skälen för och emot avdragsrätt kommit till slutsatsen,
att denna avdragsrätt bör bibehållas men maximeras till högst 500
kr. Det innebär full avdragsrätt för sjukförsäkringsavgifter upp till denna
summa och därefter en maximering till nämnda belopp.

För staten och kommunerna medför denna begränsade avdragsrätt ett
inkomstbortfall som kan beräknas till ca 900 milj. kr. Detta inkomstbortfall
uppkommer som en teknisk följd av uppbördssystemet först hösten 1976
och våren 1977 och är inte medräknat i prop. 1974:132. Utskottet anser
att detta inkomstbortfall måste kompenseras, vilket exempelvis kan ske
genom inkomstförstärkningar under åren 1976 och 1977 eller genom beaktande
vid prövning av förslag från 1972 års skatteutredning beträffande
beskattningen av 1976 års inkomster.

Av det sagda framgår att utskottet endast delvis kunnat biträda det i
motionerna 1974:1888 av herr Bohman m. fl., 1974:1890 av herr Fälldin
m. fi. och 1974:1893 av herr Strömberg i Botkyrka framförda förslaget om
att avdragsrätten för sjukförsäkringsavgiften skall bibehållas vid 1976 års
taxering och att utskottet avstyrker de i motionen 1974:1888 framställda
yrkandena om ändringar i skatteskalan och ökat avdrag vid inkomsttaxeringen
för egenavgift enligt förordningen om allmän arbetsgivaravgift.

Med hänsyn till angelägenheten av att i möjligaste mån undvika kommunalskattehöjningar,
som helt eller delvis förtar effekterna av reformen.

SkU 1974:4 y

6

tillstyrker utskottet också att kommuner och landsting kompenseras för
bortfall av skatteunderlag på grund av ändrade avdragsregler i enlighet med
de grunder som anges i propositionen. Därvid skall givetvis beaktas vad
utskottet föreslagit beträffande avdragsrätten för sjukförsäkringsavgiften vid
1976 års taxering.

Beträffande övriga med skatteomläggningen sammanhängande frågor
återkommer utskottet i sitt betänkande i anledning av prop. 1974:132 jämte
motioner.

2. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som anfört

följande:

Enligt vår mening bör socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen och
folkpensioneringen höjas så mycket, att den intäktshöjning som detta medför
motsvarar inkomstbortfallet för statskassan i samband med att löntagarnas
socialförsäkringsavgift borttas respektive utgiftsökningen i samband med
att pensionsvillkoren förbättras. Vi finner det principiellt felaktigt att andra
kostnader än sådana, som sammanhänger med sjukförsäkring eller pensionering,
skall finansieras med höjning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen
respektive folkpensioneringen. Mot denna bakgrund kan vi
inte tillstyrka att socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen höjs mer än
2,3 procentenheter till 6,1 96 eller att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen
höjs med mer än 0,4 procentenheter till 3,7 96. Den nu
aktuella skatteomläggningen bör få ett inslag av verklig skattesänkning,
och vi anser att någon alternativ finansiering av de 1,4 procentenheters
ytterligare höjning av socialförsäkringsavgifterna som regeringen föreslagit
inte bör ske.

GOTA B 74 8290 Stockholm 1974