yttr 1974 sku3y y

Yttrande 1974:sku3y

Skatteutskottets yttrande nr 3 år 1974 SkU 1974:3 y

Nr 3 y

Skatteutskottets yttrande över vissa i anledning av propositionen
1974:100 angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret
1974/75, m. m. väckta motioner.

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 16 maj 1974 begärt yttrande från skatteutskottet
över vissa med anledning av propositionen 1974:100 väckta motioner, nämligen 1974:1845

mom. 2, 3 och 4,

1974:1846 mom. 2,

1974:1852 mom. 2 och 4,

1974:1853 mom. 3,

1974:1854 mom. 2 och 3 samt
1974:1858.

Flertalet av de skattefrågor som behandlas i motionerna är av allmän
natur eller har nyligen behandlats av skatteutskottet. Utskottet saknar anledning
att här på nytt ta upp frågorna till en mer ingående behandling.
De olika ståndpunkter, som redovisats i de betänkanden utskottet hänvisar
till i det följande, har utskottet inte funnit anledning frånträda.

Beskattningens höjd, inflationsskydd

1 motionen 1974:1852 yrkas bl. a. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
en plan för skattesänkningar. Denna plan bör bl. a. innebära en indexreglering
av skatteskalorna och en stegvis sänkning av marginalskatterna till högst
50% i normala inkomstlägen. Frågan om indexreglering berörs också i motionen
1974:1854, där motionärerna begär tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning
om inflationsskydd i skattesystemet.

Skatteutskottet har i sitt yttrande till finansutskottet i början av innevarande
riksdag (SkU 1974:1 y) anfört att 1972 års skatteutredning haft tillläggsdirektiv
att utarbeta förslag, som kan läggas till grund för beslut vid
1974 års riksdag, om lindring av marginaleffekten för inkomsttagare i mellaninkomstlägena
och sänkning av skatten för inkomsttagare med lägre inkomster
inom ramen för en kostnad av 4 miljarder kr. Därefter har utredningen
i mars 1974 lagt fram sitt förslag till skatteomläggning m. m.
(SOU 1974:20) och som finansieringsväg föreslagit en höjning av socialförsäkringsavgiften
för sjukförsäkringen från 3,8 till 6,1 % och av den allmänna
arbetsgivaravgiften från 4 till 5,3%.

Riksdagen 1974. 6 sami. Yttr.nr3

SkU 1974:3 y

2

I avvaktan på det slutliga ställningstagandet till 1972 års skatteutrednings
förslag anser utskottet sig inte nu ha möjlighet att ta ställning till det
ovannämnda motionsyrkandet om en plan för skattesänkningar.

Beträffande frågan om indexreglering av skattesystemet har utskottet i
yttrande till socialförsäkringsutskottet förra året (SkU 1973:2 y) anfört följande: Under

senare år har riksdagen vid upprepade tillfällen intagit en negativ
ståndpunkt till frågan om indexreglering av skattesystemet med hänsyn
till att en sådan åtgärd, främst på grund av källskattesystemet, är förenad
med stora praktiska svårigheter och kan skapa stabiliseringspolitiska problem
vid en inflationistisk utveckling. Enligt finans- och skatteutskottens av riksdagen
godkända uttalanden bör därför beskattningen som hittills tid efter
annan omprövas och avvägas med hänsyn till penningvärdeförändringen
och ändrade förutsättningar i övrigt. Mot bakgrund härav har departementschefen
i direktiven för skatteutredningen framhållit, att utredningen inte
har anledning att överväga frågan om indexreglering av skattesystemet. Så
sent som den 7 november i år har chefen för finansdepartementet i svar
på en interpellation meddelat att regeringen inte är beredd att ompröva
skatteutredningens direktiv i fråga om indexreglering av skattesystemet.

Sparavdraget

1 motionen 1974:1854 begärs förslag från Kungl. Maj:t om inflationsskyddade
sparkonton m. m. och en höjning av det s. k. sparavdraget från nuvarande
400 kr. för ensamstående och 800 kr. för makar till 800 kr. för
varje inkomsttagare.

Liknande yrkanden i fråga om sparavdraget har senast behandlats av utskottet
i betänkandena 1973:23 och 44 och avvisats med hänvisning till
att 1972 års skatteutredning kommer att behandla utformningen av sparavdraget
och därmed sammanhängande frågor vid sin översyn av beskattningen
av fysiska personer. Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga.

Allmän arbetsgivaravgift

Enligt förordningen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift utgår sådan
avgift från och med 1973 med 4% av utbetalade löner. Fysisk person, som
har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, skall erlägga en häremot
svarande s. k. egenavgift.

1 motionen 1974:1853 yrkas utredning av frågan om differentiering eller
omläggning av den allmänna arbetsgivaravgiften och övriga avgiftsbetonade
skatter på företagen i syfte att ge avgifterna en från sysselsättningssynpunkt
eller regionalpolitisk synpunkt lämpligare utformning. Motionärerna i motionen
1974:1858 anför att systemet med arbetsgivaravgifter får negativa
effekter för näringslivet och yrkar att riksdagen som sin mening ger till
känna den kritik motionärerna riktar mot finansiering av reformer med
allt högre avgifter av detta slag.

SkU 1974:3 y

3

Utskottet har senast behandlat motionsyrkanden av motsvarande innebörd
i sitt betänkande 1974:17 och avvisat yrkandena bl. a. med hänvisning till
att det ingår i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag att undersöka
den allmänna arbetsgivaravgiftens betydelse för företagen. Utskottet saknar
skäl till ändrad ståndpunkt i denna fråga.

I motionen 1974:1846 yrkar motionärerna en höjning av den allmänna
arbetsgivaravgiften med 0,4 procentenheter för att kunna öka anslaget till
internationellt utvecklingsarbete med 500 milj. kr.

Utskottet vill utan att gå in på frågan om u-hjälpen bör prioriteras erinra
om att en betydande höjning av arbetsgivaravgiften övervägs för att tillgodose
andra önskemål och att det uppenbarligen finns gränser för möjligheterna
att utnyttja detta skatteinstrument. Detta leder till att utskottet
inte kan tillstyrka den av motionärerna yrkade tioprocentiga höjningen av
arbetsgivaravgiften. Det bör också påpekas att det är förenat med inte obetydliga
tekniska komplikationer att låta en höjning av denna avgift träda
i kraft vid annan tidpunkt än årsskiftet. Utskottet avstyrker således motionen
1974:1846 i ifrågavarande del.

Mervärdeskatt

Riksdagen har tidigare i år på finansutskottets hemställan (FiU 1974:1)
sänkt mervärdeskatten från 15 till 12% för tiden den 1 april-den 15 september
1974.

1 motionen 1974:1852 yrkas att riksdagen förlänger tiden förden sänkta
mervärdeskatten till längst den 31 december 1974.

Det ankommer på finansutskottet att bedöma de samhällsekonomiska
förutsättningarna för förslaget i motionen. Från rent tekniska utgångspunkter
har skatteutskottet inte några invändningar mot att sänkningen får förlängd
giltighet. Ett beslut i denna riktning erfordrar givetvis en författningsändring
under vårriksdagen.

I motionen 1974:1845 framförs åter krav på avveckling av mervärdeskatten
på livsmedel från den 1 juli 1974 och förslag till åtgärder på kapitalbeskattningens
område för att täcka det genom skattelättnaden uppkommande
inkomstbortfallet som finansutskottet behandlat tidigare i år
(FiU 1974:1).

Skatteutskottet har i sitt yttrande till finansutskottet (SkU 1974:1 y) bl. a.
åberopat administrativa och kontrolltekniska skäl mot en sådan åtgärd samt
hänvisat till jordbruksutredningens överväganden rörande en lågprislinje
för livsmedel. Från principiell synpunkt finns icke något att tillägga till
de synpunkter utskottet tidigare framfört.

Bolagsbeskattningen

I motionen 1974:1845 yrkas att den statliga inkomstskatten för aktiebolag
höjs från 40 till 50%. Motionärerna begär också förslag från Kungl. Maj:t

SkU 1974:3 y

4

om en progressiv bolagsskatt.

Företagsbeskattningens höjd och utformning prövas f. n. av företagsskatteberedningen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i denna
del.

Stockholm den 17 maj 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Josefson (c), Johansson i Jönköping (s). Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner
(s), Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Olsson i Järvsö (c), Westberg i Hofors
(s), Hallenius (c). Lundgren (s) och Hörberg (fp).

Avvikande meningar

Beskattningens höjd, inflationsskydd

1. av herrar Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c)
och Hörberg (fp), som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 2
som börjar med "Beträffande frågan" och slutar med "av skattesystemet”
bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om indexreglering av skattesystemet vill utskottet
framhålla, att en inflationistisk utveckling leder till att skattesystemet får
helt andra verkningar än vad som avsetts. Därmed motverkas möjligheterna
att nå den eftersträvade höjningen av levnadsstandarden för stora grupper
av inkomsttagare.

Inflationen måste i första hand bekämpas med målmedvetna ekonomiskpolitiska
åtgärder. Vid sidan härav bör emellertid också frågan om åtgärder
för att hindra att en fortgående inflation skärper skatteuttaget tas upp till
prövning i enlighet med vad som har anförts i motionerna. Detta torde
bäst ske i samband med skatteutredningens fortsatta arbete.

2. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som anser
att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "I avvaktan
på” och slutar med "av skattesystemet” bort ha följande lydelse:

1972 års skatteutredning har enligt sina direktiv inte möjlighet att utarbeta
något förslag till en skattesänkningsplan, som skulle innebära en sänkning
av det totala skattetrycket. Utredningen har inte heller möjlighet att ta upp
till behandling frågan om en indexreglering av skattesystemet. Utskottet
delar de i motionerna 1974:1852 och 1974:1854 framförda synpunkterna
rörande dessa frågor. Utskottet anser sålunda, att skatteutredningens direktiv
skall vidgas, så att den får i uppdrag att också behandla frågan om in -

SkU 1974:3 y

5

dexreglering. Vad gäller frågan om utarbetande av en skattesänkningsplan
vill utskottet inte här ta ställning till om också denna uppgift skall läggas
på skatteutredningen. Det torde i stället ankomma på regeringen att välja
de lämpliga formerna för utarbetande av en sådan.

Sparavdragct

3. av herrar Josefson (c). Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c). Hallenius (c)
och Hörberg (fp), som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 2
som börjar med ”Liknande yrkanden” och slutar med ”denna fråga” bort
ha följande lydelse:

För att upprätthålla det personliga sparandet under tider med stark inflation
är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att på något sätt garantera
sparavdragets värdebeständighet. Utskottet vill erinra om att dessa
frågor skall behandlas av 1972 års skatteutredning.

Allmän arbetsgivaravgift

4. av herrar Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius
(c), som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Den allmänna arbetsgivaravgiften har betydande samhällsekonomiska och
näringspolitiska verkningar. Inte minst måste man räkna med att den påverkar
förhållandena på arbetsmarknaden och den totala sysselsättningen.

En utredning om den allmänna arbetsgivaravgiftens framtida utformning
är enligt utskottets uppfattning därför påkallad. Därvid bör man både pröva
möjligheterna till differentiering och förutsättningarna för en omläggning
till en avgift, som i högre grad drabbar förbrukningen av energi, vissa råvaror
osv. i stället för användningen av arbetskraft.

För att få till stånd en bättre överensstämmelse mellan lönsamhetssituationen
i det enskilda företaget och skatteuttaget bör också frågan om
en prövning av den rena vinstbeskattningen kunna tas upp i detta sammanhang.

5. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som anser
att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att effekterna av den allmänna
arbetsgivaravgiften görs till föremål för utredning. Därvid bör också
möjligheterna att differentiera arbetsgivaravgiften i syfte att ge avgifterna
en från sysselsättningspolitisk och regionalpolitisk synpunkt lämpligare utformning
undersökas.

I motionen 1974:1846 yrkar motionärerna på en höjning av den allmänna
arbetsgivaravgiften med 0,4 procentenheter för att kunna öka anslaget till

SkU 1974:3 y

6

internationellt utvecklingsarbete med 500 milj. kr. Enligt utskottets uppfattning
bör några ytterligare höjningar av arbetsgivaravgiften inte komma
till stånd. Utskottet avstyrker således motionen i ifrågavarande del.

6. av herr Hörberg (fp), som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på
s. 3 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”denna fråga” bort
ha följande lydelse:

Den allmänna arbetsgivaravgiften har betydande samhällsekonomiska och
näringspolitiska verkningar. Inte minst måste man räkna med att den påverkar
förhållandena på arbetsmarknaden och den totala sysselsättningen.

En utredning om den allmänna arbetsgivaravgiftens framtida utformning
är enligt utskottets uppfattning därför påkallad. Därvid bör man både pröva
möjligheterna till differentiering och förutsättningarna för en omläggning
till en avgift, som i högre grad drabbar förbrukningen av energi, vissa råvaror
osv. i stället för användningen av arbetskraft.

Mervärdeskatt

7. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson
i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c) och Hörberg (fp), som anser
att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Skatteutskottet
har” och slutar med ”tidigare framfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut hösten 1973 med krav på utredning
och förslag angående ett system för att eliminera mervärdeskattens
fördyrande verkan på viktiga livsmedel. Motionens syfte blir tillgodosett
om en sådan utredning kommer till stånd.

GOTAB 74 7711 S Stockholm 1974