yttr 1974 sku1y y
Yttrande 1974:sku1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Skatteutskottets yttrande nr 1 år 1974
SkU 1974:1 y
Nr 1 y
Skatteutskottets yttrande över vissa i anledning av propositionen 1974:1,
Finansplanen, väckta motioner och över propositionen 1974:25 angående
vissa ekonomisk-politiska åtgärder jämte motion.
Till finansutskottet
Genom beslut den 31 januari 1974 har finansutskottet berett
skatteutskottet tillfälle att avge yttrande över de med anledning av
propositionen 1974:1, Finansplanen, väckta motionerna 1974:932 av
herr Bohman m. fl. (m), såvitt avser punkterna B 1 och 2 samt C i
motionens hemställan, 1974:1192 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp),
såvitt avser punkterna 1:1 och 1:4 a i motionens hemställan, och
1974:1194 av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt avser yrkandena om
slopande av mervärdeskatten på livsmedel och skärpning av kapitalbeskattningen,
företagsbeskattningen m. m. samt slopande av den allmänna
arbetsgivaravgiften för kommuner och landsting.
Finansutskottet har vidare genom beslut den 5 februari 1974 berett
skatteutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1974:25
angående vissa ekonomisk-politiska åtgärder, såvitt avser Bilaga 2, Finansdepartementet,
och den med anledning av propositionen väckta motionen
1974:1608 av herr Sellgren m. fl. (fp).
Till skatteutskottet har bl. a. hänvisats motionerna 1974:606 av herr
Hermansson m. fl. (vpk) om slopande av mervärdeskatten på livsmedel,
m. m., 1974:1218 av herr Fälldin m. fl. (c) angående skattepolitikens
användning som ett regionalpolitisk! instrument, 1974:1219 av herr
Helén m. fl. (fp) angående skattepolitiken, 1974:1220 av herr Helén
m. fl. om skattelättnader i regionalpolitisk! syfte, 1974:1221 av herr
Hermansson m. fl. (vpk) om ekonomiska lättnader för kommunerna,
1974:1240 av herr Nordgren m. fl. (m) om regionalpolitisk! stöd till
Norrland i form av skattelättnader och 1974:1244 av herr Strömberg (fp)
om restitution av mervärdeskatt på byggnadsmateriel.
1 de angivna till skatteutskottet hänvisade motionerna behandlas bl. a.
frågor, som också aktualiserats i de ovannämnda till finansutskottet
remitterade motionerna och i propositionen 1974:25. För att förhindra
att dessa frågor behandlas av riksdagen vid flera olika tillfällen under
vårsessionen har skatteutskottet beslutat att till finansutskottet överlämna
motionerna 1974:606 och 1974:1244 samt motionerna 1974:1218,
1974:1220, 1974:1221 och 1974:1240, såvitt motionerna avser den
allmänna arbetsgivaravgiften, ävensom motionen 1974:1219, såvitt motionen
avser mervärdeskatten på livsmedel. I det följande yttrar skatteutskottet
sig även över berörda yrkanden i de till finansutskottet
överlämnade motionerna.
1 Riksdagen 1974. 6 sami. Yttr. nr 1
SkU 1974:1 y
2
Förslagen i propositionen 1974:25 syftar bl. a. till att genom selektiva
åtgärder stimulera den privata konsumtionen, begränsa prisstegringarna
och främja bostadsbyggandet. De i motionerna föreslagna beskattningsåtgärderna
avser att dels stimulera samhällsekonomin genom generella
skattesänkningar, dels åstadkomma sänkning av priserna på livsmedel och
dels främja sysselsättningen genom att uppmuntra vissa önskvärda
investeringar.
Det ankommer i första hand på finansutskottet att göra en bedömning
av de olika åtgärder, som erfordras för att uppnå de eftersträvade
ekonomisk-politiska effekterna, och av det samhällsekonomiska utrymme,
som står till buds härför. Skatteutskottet behandlar därför i sitt
yttrande förslagen i propositionen 1974:25 och i motionerna från i
huvudsak skattetekniska utgångspunkter.
Den direkta beskattningen
I motion 1974:932 av herr Bohman m. fl. yrkas att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär förslag om sänkning av den direkta beskattningen
fr. o. m. den 1 juli 1974 på grundval av skatteutredningens arbete.
1972 års skatteutredning har i tilläggsdirektiv den 12 oktober 1973
fått i uppdrag att utarbeta förslag, som kan läggas till grund för ett beslut
vid 1974 års riksdag, om lindring av marginaleffekten för inkomsttagare i
mellaninkomstlägena och sänkning av skatten för inkomsttagare med
lägre inkomster inom ramen för en kostnad av 4 miljarder kr. Enligt
direktiven åligger det utredningen att anvisa lämpliga finansieringsvägar
för skattesänkningen.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att 1973 års höstriksdags beslut
om slopande av folkpensionsavgiften fr. o. m. 1974 innebär en sänkning
av den direkta beskattningen för fysiska personer med totalt ca 4
miljarder kr. per år. Enligt vad utskottet erfarit har skatteutredningen för
avsikt att lägga fram sitt förslag före utgången av mars månad i år. Det
torde i och för sig vara möjligt för Kungl. Maj:t att lägga fram proposition
i ämnet i så god tid att frågan hinner avgöras av vårriksdagen.
Av motiveringen i motionen framgår att skattesänkningen skall gälla
retroaktivt fr. o. m. den 1 januari 1974 men skall påverka inbetalningarna
av preliminär skatt först fr. o. m. halvårsskiftet.
Det torde inte föreligga några författningsmässiga hinder eller administrativa
svårigheter att utarbeta nya skattetabeller för preliminär
A-skatt med giltighet fr. o. m. den 1 juli 1974 på sätt motionärerna
förordat. Skattskyldig, som erlägger preliminär B-skatt, har enligt 45 § 1
mom. uppbordsförordningen möjlighet att hos den lokala skattemyndigheten
begära jämkning av den preliminära skatten, om skillnaden mellan
slutlig och preliminär skatt genom den av motionärerna förordade
skattereformen blir mera betydande.
För upprättande, tryckning och distribution av nya källskattetabeller
kan enligt uppgift från riksskatteverket tidsåtgången uppskattas till en
SkU 1974:1 y
3
och en halv månad och statsverkets kostnader härför till ca 350 000 kr.
Därtill kommer kostnader för omprogrammering o. d. för arbetsgivare
med ADB-behandling av lönerna.
I motionen 1974:1192 av herrar Fälldin och Helén begärs skyndsamt
förslag till riksdagen om ett tidsbegränsat investeringsstöd i form av
avdrag vid beskattningen och/eller bidrag för investeringar i energisparande
processer och anläggningar samt för investeringar i anläggningar för
inhemska bränslen.
Med anledning härav vill utskottet endast hänvisa till att Kungl. Majit
enligt uttalande i propositionen 1974:25 har för avsikt att senare lägga
fram förslag om att ställa 250 milj. kr. till förfogande för investeringar,
som syftar till bättre hushållning med energi.
Mervärdeskatten
Enligt förordningen (1968:430) om mervärdeskatt utgår sådan skatt
med 15 % av beskattningsvärdet, vilket normalt utgörs av priset inklusive
skatt. Skattesatsen motsvarar ett pålägg av 17,65 % på priset före skatt.
Beskattningen är i princip generell på varuområdet, där undantag endast
gäller för särskilt angivna varor, men något mera begränsad i fråga om
tjänster. För byggnadssidan gäller särskilda reduceringsregler som medför
att skatten utgår med 20 % av full skatt för vissa yttre anläggningsarbeten
och i övrigt med 60 % av full skatt. Bakgrunden till reduceringsreglerna är
att i den allmänna varuskatten, som föregick mervärdeskatten, betraktades
byggmästaren som konsument och erlade skatt endast på byggnadsmaterial.
Vid övergången till mervärdeskatt var en riktpunkt att bibehålla
ett oförändrat skattetryck. Eftersom materialkostnaden då beräknades
utgöra 60 % av den totala byggnadskostnaden konstruerades huvudregeln
med utgångspunkt häri.
För budgetåret 1974/75 har inkomsttiteln mervärdeskatt tagits upp
till 15,5 miljarder kr.
Generell sänkning
I motionen 1974:1192 av herrar Fälldin och Helén föreslås att
skattesatsen för mervärdeskatten sänks från 15 till 10 % i konjunkturstimulerande
syfte och i motionen 1974:932 av herr Bohman m. fl.
framförs som alternativ till förslaget om sänkt inkomstbeskattning en
motsvarande sänkning till 11 % i samma syfte.
Med anledning av dessa förslag vill skatteutskottet först framhålla att
även om utskottet inte har i uppdrag att göra den samlade samhällsekonomiska
bedömningen av de konjunkturpolitiska stimulansåtgärderna
anser utskottet sig dock oförhindrat att påpeka att beskattningsändringar
av här angivet slag från utskottets synpunkt inte kan betraktas
enbart som en rent teknisk fråga. Om man tillgriper sådana åtgärder utan
verkligt tvingande skäl och i ett läge då det är osäkert om resultatet blir
några för konsumenterna påtagliga prissänkningar föreligger enligt utskot
-
1* Riksdagen 1974. 6 sami. Yttr. nr 1
SkU 1974:1 y
4
tets mening uppenbara risker för att allmänhetens förtroende för
skattepolitiken kan rubbas.
Från författningsteknisk och administrativ synpunkt kan några vägande
invändningar inte resas mot motionärernas förslag, som torde kunna
genomföras med förhållandevis kort varsel efter det riksdagen fattat
beslut i frågan. Det måste från näringslivets sida anses vara ett krav att en
sänkning genomförs utan tidsutdräkt med hänsyn till att köpmotståndet
under tiden mellan beslut och ikraftträdande kommer att bli praktiskt
taget totalt för alla varor som inte är oundgängligen nödvändiga.
Utskottet vill emellertid närmare belysa några problem som bör
observeras i samband med en eventuell sänkning.
Förslaget aktualiserar frågan om vilka övergångsbestämmelser som
därvid bör tillämpas. En komplikation vid tidigare höjningar av skattesatsen
har varit att två redovisningssystem tillämpas inom denna skatteform
och att effekterna av en höjning blir olika mellan systemen vid
övergången. Om särskilda övergångsbestämmelser inte meddelas får den
som tillämpar den s. k. faktureringsmetoden vid en höjning betala den
högre mervärdeskatten för varor som levereras efter ikraftträdandet,
medan den som tillämpar kontantmetoden får betala den högre skatten
på alla likvider som inflyter efter nämnda tidpunkt. Detta innebär
normalt vid sådana höjningar att den som köpt varor på avbetalning hos
en kontantredovisare får erlägga den högre skatten på sina avbetalningar,
om säljaren — som ofta är fallet — gjort förbehåll för skattehöjningar.
Finns inte något sådant förbehåll drabbar höjningen säljaren. Vid
skattehöjningar såväl i fråga om den allmänna varuskatten som i fråga om
mervärdeskatten har särskilda övergångsbestämmelser inte meddelats,
vilket kunnat innebära vissa nackdelar för kontantredovisaren eller
dennes kunder. Konsekvensen bör därför bjuda att samma system
tillämpas om en sänkning blir aktuell så att dessa kategorier då får
fördelar som svarar mot de tidigare nackdelarna. Om så sker är det enligt
skatteutskottets mening av vikt att sänkningen verkligen kommer
konsumenterna till godo. Erfarenheterna av hur handeln reagerar vid en
eventuell skattesänkning måste självfallet bli avgörande för frågan om
övergångsreglernas utformning vid kommande justeringar av skattesatsen.
Skatteutskottet vill vidare framhålla, att även om en sänkning av
skattesatsen för mervärdeskatten är en från administrativ synpunkt
förhållandevis enkel åtgärd, kommer den att medföra ett betydande
merarbete för detaljhandeln, och inte minst för livsmedelshandeln.
Utskottet vill också understryka svårigheterna att i ett läge med stigande
priser på flertalet varor övervaka att en skattesänkning i motsvarande
grad reducerar konsumentpriserna.
Det statliga inkomstbortfallet vid en sänkning av mervärdeskatten med
5 procentenheter har av konjunkturinstitutet beräknats till ett nettobelopp
av 3,9 miljarder kr. per år, medan hushållens utgiftsbesparing därvid
uppskattats till 2,8 miljarder kr. Vid en sänkning av skatten med 4
procentenheter reduceras ovannnämnda belopp med ca 20 %.
SkU 1974:1 y
5
Mervärdeskatten på livsmedel
I motionerna 1974:606 och 1974:1194 av herr Hermansson m. fl.
framförs ånyo krav på avveckling av mervärdeskatten på livsmedel liksom
de förslag till åtgärder på främst kapitalbeskattningens område som
motionärerna tidigare framfört för att täcka det genom skattelättnaden
uppkommande inkomstbortfallet.
Skatteutskottet hade anledning att bedöma detta förslag upprepade
gånger 1973, bl. a. i yttrandet SkU 1973:3 y till finansutskottet, då
skatteutskottet främst åberopade administrativa och kontrolltekniska
skäl mot en sådan åtgärd men också hänvisade till jordbruksutredningens
överväganden rörande en lågprislinje för livsmedel. Från principiell
synpunkt finns icke något att tillägga till de synpunkter utskottet tidigare
framfört. Rent formellt kan påpekas att det i motionen 1974:606
framlagda författningsförslaget är behäftat med vissa brister.
Av vad utskottet anfört med anledning av ovannämnda motioner om
mervärdeskatten på livsmedel framgår att utskottet inte finner anledning
att biträda det i motionen 1974:1219 av herr Helén m. fl. framförda
kravet på tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning om kartläggning av
verkningarna av slopad eller sänkt mervärdeskatt på livsmedel.
Enligt konjunkturinstitutets beräkningar skulle ett borttagande av
mervärdeskatten på livsmedel medföra att statens inkomster reduceras
med i runt tal 5 miljarder kr. per år, om man utgår från värdet av den
under 1974 beräknade konsumtionen.
Mervärdeskatten på byggnadssektorn
I propositionen 1974:25 föreslås en temporär, maximerad kompensation
för mervärdeskatten på åretruntbostäder, som färdigställs 1974 eller
påbörjas detta år och färdigställs senast under 1975. Kompensationen
skall under vissa förutsättningar även kunna avse ombyggnader. Förslaget
som visserligen även har bostadspolitiska aspekter bör dock i första hand
betraktas som en skatterestitution i sysselsättnings- och konjunkturpolitiskt
syfte och inte som ett allmänt bostadsstöd. Utskottet finner det
tillfredsställande, att Kungl. Maj:t genom att välja den nu föreslagna
metoden för att möta de stigande byggnadskostnaderna har kunnat
bibehålla mervärdeskattesystemet intakt. Om man i stället valt ett
system, som bygger på undantag från beskattningen, skulle man med all
sannolikhet skapat tekniska och administrativa problem av helt andra
dimensioner.
Beträffande förslagets allmänna utformning kan rent principiellt
anföras att en mera långtgående schablonisering av reglerna sannolikt
skulle kunna bidra till en förenklad handläggning. Utskottet anser därför
att det kan finnas skäl att inte alltför hårt låsa riktlinjerna för
restitutionen utan att Kungl. Maj:t bör få agera inom vissa ramar med en
klart angiven målsättning. Utskottet har även funnit att det kan uppstå
vissa övergångsproblem vid olika former av gruppbebyggelse, som
SkU 1974:1 y
6
färdigställts före och efter årsskiftet 1973/74, liksom beträffande redan
avtalade vederlag. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t på
administrativ väg kommer att meddela erforderliga föreskrifter för sådana
fall.
Beträffande de synpunkter som framförs i propositionen om hur de
restituerade beloppen skall behandlas vid inkomstbeskattningen har
utskottet inte funnit anledning till erinran.
I motionen 1974:1244 av herr Strömberg yrkas att mervärdeskatten
på byggnadsmateriel skall restitueras. Även om detta yrkande går längre
än förslaget i propositionen, torde motionärens önskemål till huvudsaklig
del blivit tillgodosedda genom Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande yrkandet i motionen 1974:1608 av herr Sellgren m. fl. att
kompensationen skall omfatta även lokaler för olika ideella organisationers
verksamhet nöjer utskottet sig med att konstatera att en sådan
åtgärd är tekniskt möjlig även om den inte är förenlig med propositionens
bostadspolitiska syfte.
Allmän arbetsgivaravgift
Enligt förordningen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift utgår
sådan avgift från och med 1973 med 4 % av utbetalade löner. Fysisk
person, som har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, skall erlägga
en häremot svarande s. k. egenavgift.
Inkomsterna av den allmänna arbetsgivaravgiften är för budgetåret
1974/75 upptagna till 5,2 miljarder kr.
Flertalet av de motionsyrkanden som utskottet behandlar under
denna rubrik har ett rent regionalpolitisk! syfte. Sålunda yrkas i tre av
motionerna, nämligen 1974:932 av herr Bohman m. fl., 1974:1220 av
herr Helén m. fl. och 1974:1240 av herr Nordgren m. fl. att arbetsgivaravgiften
skall sänkas till 2 % inom allmänna stödområdet. I motionen
1974:1220 vill motionärerna dessutom avskaffa avgiften i det inre
stödområdet. Motionärerna i motionen 1974:1218 av herr Fälldin m. fl.
begär en utredning om skattepolitiken som regionalpolitisk! instrument
och pekar därvid bl. a. på möjligheterna att använda arbetsgivaravgiften i
sådant syfte. Förslag om höjd arbetsgivaravgift ingår bland de åtgärder
som rekommenderas i motionen 1974:606 av herr Hermansson m. fl. för
att finansiera en avveckling av mervärdeskatten på livsmedel. Samma
motionärer yrkar i motionerna 1974:1194 och 1974:1221 att landsting
och kommuner skall befrias från skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgift
fr. o. m. den 1 april 1974.
1 fråga om samtliga dessa yrkanden gäller att de tidigare avvisats av
riksdagen upprepade gånger. Skatteutskottet har därvid starkt understrukit
såväl när det gäller arbetsgivaravgiften som andra skatter eller avgifter
att regionala regler eller undantag leder till snedvridningar i konkurrensen
och kontrollsvårigheter utan att några lokaliseringspolitiska resultat kan
garanteras.
SkU 1974:1 y
7
En sänkning av arbetsgivaravgiften inom stödområdet med 2 procentenheter
har av konjunkturinstitutet beräknats motsvara en besparing för
arbetsgivarna med 400 milj. kr. per år.
Av vad ovan anförts om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel
följer att utskottet inte finner skäl tillstyrka de kompensationsåtgärder,
som föreslås i motionen 1974:606, och utskottet kan följaktligen inte
heller förorda en höjning av arbetsgivaravgiften i sådant syfte. Även
förslaget om undantag för kommuner och landsting har utskottet tidigare
avstyrkt med hänsyn till förslagets konkurrenssnedvridande effekter.
Utskottet finner inte skäl frånträda denna uppfattning.
Stockholm den 14 februari 1974
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande.henar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), fru Holmqvist
(s), herrar Kristenson (s), Andersson i Knäred (c), Johansson i Jönköping
(s), Mundebo (fp), Carlstein (s), Josefson (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro
(m), Stadling (s), Sundkvist* (c), Westberg i Hofors (s) och Hallenius*
(c).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
Avvikande mening
av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Mundebo (fp),
Josefson (c), Nilsson i Trobro (m), Sundkvist (c) och Hallenius (c), som
ansett att utskottets yttrande bort ändras på följande sätt.
1. Det stycke som på s. 3 börjar med ”Med anledning” och på s. 4 slutar
med ”kan rubbas” bör utgå.
2. Det avsnitt som på s. 4 börjar med ”Förslaget aktualiserar” och slutar
med ”reducerar konsumentpriserna” bör ha följande lydelse:
Förslaget aktualiserar frågan om vilka övergångsbestämmelser som
därvid bör tillämpas. En komplikation vid tidigare höjningar av skattesatsen
har varit att två redovisningssystem tillämpas inom denna skatteform
och att effekterna av en höjning blir olika mellan systemen vid
övergången. Om särskilda övergångsbestämmelser inte meddelas får den
som tillämpar den s. k. faktureringsmetoden vid en höjning betala den
högre mervärdeskatten för varor som levereras efter ikraftträdandet,
medan den som tillämpar kontantmetoden får betala den högre skatten
på alla likvider som inflyter efter nämnda tidpunkt. Detta innebär
normalt vid sådana höjningar att den som köpt varor på avbetalning hos
en kontantredovisare får erlägga den högre skatten på sina avbetalningar,
om säljaren — som ofta är fallet — gjort förbehåll för skattehöjningar.
SkU 1974:1 y
8
Finns inte något sådant förbehåll drabbar höjningen säljaren. Vid
skattehöjningar såväl i fråga om den allmänna varuskatten som i fråga om
mervärdeskatten har särskilda övergångsbestämmelser inte meddelats,
vilket kunnat innebära vissa nackdelar för kontantredovisaren eller
dennes kunder. Konsekvensen bör därför bjuda att samma system
tillämpas om en sänkning blir aktuell så att dessa kategorier då får
fördelar som svarar mot de tidigare nackdelarna. Om så sker är det enligt
skatteutskottets mening av vikt att sänkningen verkligen kommer
konsumenterna till godo. Konkurrensen inom olika typer av handel utgör
emellertid en god garanti för att så också blir fallet.
Skatteutskottet vill vidare understryka, att man bör kunna påräkna en
betydande lojalitet från handeln vid en sänkning av mervärdeskatten.
Samtidigt är det angeläget, att den prisövervakning som samhället
bedriver inriktas så att hela skattesänkningen kommer konsumenterna
till godo.
3. Det stycke som på s. 5 böljar med ”Av vad” och slutar med ”på
livsmedel” bör ha följande lydelse:
Beträffande de i motionen 1974:1219 av herr Helén m. fl. framförda
kravet på tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning om kartläggning av
verkningarna av slopad eller sänkt mervärdeskatt på livsmedel vill
utskottet erinra om riksdagens beslut hösten 1973 med krav på utredning
och förslag angående ett system för att eliminera mervärdeskattens
fördyrande inverkan på viktiga livsmedel. Den föreslagna kartläggningen
bör kunna utföras i detta sammanhang.
4. Det avsnitt som på s. 5 börjar med ”1 propositionen” och på s. 6
slutar med ”sådana fall” bör ha följande lydelse:
1 propositionen 1974:25 föreslås en temporär, maximerad kompensation
för mervärdeskatten på åretruntbostäder, som färdigställs 1974 eller
påbörjas detta år och färdigställs senast under 1975. Kompensationen
skall under vissa förutsättningar även kunna avse ombyggnader. Förslaget,
som främst har sysselsättnings- och bostadspolitiska syften, är till
huvudsaklig del inte en skatteteknisk fråga. Även om Kungl. Maj:t genom
att välja den nu föreslagna metoden för att stimulera bostadsbyggandet
har kunnat bibehålla mervärdeskattesystemet intakt, uppstår med all
sannolikhet tekniska och administrativa problem av betydande dimensioner.
Särskilt svåra problem uppstår vid restitutionsperiodens början.
Detta kan bl. a. väntas medföra anspråk på ytterligare administrativ
personal i riksskatteverket och ute i länen. Metoden att i efterhand
medge restitution har heller knappast någon konjunkturpolitisk betydelse
men väl en bostadspolitisk. Utskottet anser därför att det kan finnas skäl
att inte alltför hårt låsa riktlinjerna för restitutionen utan att Kungl.
Maj:t bör få agera inom vissa ramar med en klart angiven målsättning.
Utskottet har även funnit att det kan uppstå vissa övergångsproblem vid
olika former av gruppbebyggelse, som färdigställts före och efter
årsskiftet 1973/74, liksom beträffande redan avtalade vederlag. Utskottet
förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t på administrativ väg kommer att
meddela erforderliga föreskrifter för sådana fall.
SkU 1974:1 y
9
5. Det avsnitt som på s. 6 börjar med ”1 fråga” och slutar med ”kan
garanteras” bör ha följande lydelse:
Det är angeläget att det regionalpolitiska stödet i ökad utsträckning
inriktas på direkt sysselsättningsfrämjande åtgärder och att grundsituationen
i stödområdet förbättras så att större utrymme skapas för enskilda
initiativ. I det sammanhanget spelar bl. a. skattepolitiken en viktig roll.
Som framhålls i motionerna 1974:932, 1974:1218, 1974:1220 och
1974:1240 skulle bl. a. en differentiering av arbetsgivaravgiften vara
ägnad att främja regionalpolitiken. Möjligheter föreligger också att i ökad
utsträckning utnyttja investeringsfonderna i regionalpolitisk! syfte, att
differentiera energibeskattningen, att införa förmånligare avskrivningsregler
inom stödområdena osv.
De invändningar som har anförts mot tidigare förslag i denna riktning
har i första hand varit av administrativ och teknisk karaktär. Svårigheterna
i dessa avseenden bör emellertid inte överdrivas och kan enligt
utskottets uppfattning inte heller bedömas på ett tillfredsställande sätt,
innan frågan har blivit belyst genom en allsidig och förutsättningslös
utredning. De skäl som motionärerna åberopar för en regionalpolitisk
differentiering av beskattningen finner utskottet vägande oavsett om en
sådan åtgärd sätts in i nuvarande konjunktursituation eller inte. Enligt
utskottets uppfattning är det därför motiverat att under alla förhållanden
utreda om och i vilken utsträckning en sådan reform bör genomföras.
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.