yttr 1974 nu3y y
Yttrande 1974:nu3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Näringsutskottets yttrande nr 3 år 1974
NU 1974:3 y
Nr 3 y
Näringsutskottets yttrande över motioner i anledning av propositionen
1974:150 angående riktlinjer för bostadspolitiken m. m.
Till civilutskottet
Genom beslut elen 12 november 1974 har civilutskottet hemställt om
yttrande av näringsutskottet över motionerna
1974:1907 av herr Helén m. fl. (fp), i vad gäller hemställan att riksdagen
beslutar (G) såvitt avser energibesparande åtgärder inom bostadssektorn att
ett samlat program för hushållning med energi inom bostadssektorn bör
föreläggas 1975 års riksdag, i vilket bi. a. följande delinsatser bör ingå:
a. skärpning av normer och riktlinjer för isolering och värmekontroll av
bostäder,
b. tioårsprogram för tilläggsisolering inom det äldre fastighetsbeståndet,
c. översyn av lånebestämmelserna i syfte att främja ett energisnålt byggande,
d. övergång till individuell mätning och debitering av kostnader för el,
varmvatten och, där så är möjligt, värme,
e. försöksverksamhet med byggande av energisnåla småhus och flerfamiljshus,
f. statligt stöd till utveckling av värmeväxlare, värmepumpar och andra
tekniska system som främjar energihushållning,
1974:1916 av herrar Nyquist (fp) och Henmark (fp), vari hemställs att
riksdagen beslutar om de justeringar av lagstiftningen om motverkande
av konkurrensbegränsning inom näringslivet m. m., som erfordras för att
lagstiftningen skall bli tillämplig på fastighets- och bostadsmarknaden.
Med anledning härav får näringsutskottet anföra följande.
Energibesparande åtgärder inom bostadssektorn
Aktuella utredningar
Energiprognosutrcdningen diskuterar i sitt betänkande (SOU 1974:64) Energi
1985 2000 bl. a. möjligheterna att begränsa energikonsumtionen. Frågor
beträffande värmeisolering, ventilation samt kollektiv eller individuell mätning
av elektricitets-, värme- och varmvattensförbrukning har för utredningens
räkning analyserats av tre för ändamålet tillsatta arbetsgrupper, vilkas
resultat redovisas i rapporter i betänkandets bilagedel (SOU 1974:65). Ett
antal tänkbara åtgärder för energibesparing inom bostadssektorn, till stor del
sammanfallande med de åtgärder som förordas i motionen 1974:1907, anges
i huvudbetänkandet (s. 284).
1 Riksdagen 1974. 17 sami. Yitr. nr J
NU 1974:3 y
2
Energiprogramkommittén lägger i betänkandet (SOU 1974:72) Energiforskning
fram förslag till program för forskning och utvecklingsarbete (FoU)
inom energiområdet. För programmet Energianvändning för lokalkomfort
- boende- och arbetsmiljö föreslår kommittén att 68,5 milj. kr. anslås för
de närmaste tre åren. På grund av områdets stora betydelse för besparing
av energi har kommittén även bedömt behovet av fortsatta insatser utöver
treårsperioden. Expertmaterial på området har publicerats i ett anslutande
betänkande (SOU 1974:76). De olika "delinsatser'' som upptas i hemställan
i motionen 1974:1907 har i stort sett motsvarigheter i föreslagna FoU-insatser
inom det här åsyftade programmet. Enligt tilläggsdirektiv den 8 november
1974 skall energiprogramkommittén vidare dels utreda behovet av och kostnaderna
för bl. a. sådana prototyper och demonstrationsanläggningar som
kan förväntas effektivisera energianvändningen genom att nu befintliga
FoU-resurser förs ut till praktisk användning, dels utarbeta förslag till plan
för en eventuell förstudie rörande allmänna energisystemstudier.
Installationsbranschutredningen redovisar i betänkandet (SOU 1974:47) Installationssektorn
diskussioner och förslag kring installationssektorns struktur,
funktionssätt och utvecklingsförutsättningar. I ett kapitel om installationerna
i förvaltningsskedet ges bl. a. en översikt över installationssektorns
möjligheter att via installationer påverka energiförbrukningen i byggnader.
Utredningen framlägger i detta sammanhang förslag gällande energibesparing.
Härvid betonas bl. a. att avsevärda besparingseffekter kan uppnås
genom en effektiv förvaltning med större inslag av planering och förebyggande
underhåll och över huvud taget förbättrad skötsel av framför
allt pann- och ventilationsanläggningar. 1 detta sammanhang föreslås bl. a.
olika utbildningsåtgärder.
Värmeanläggningsutrcdningen lägger i betänkandet (SOU 1974:77) Värmeförsörjning
enligt värmeplan fram förslag till lag om allmänna värmesystem.
Syftet med sådana system - t. ex. i form av fjärrvärmeanläggningar - är
bl. a. att effektivisera byggnadsuppvärmningen. Redan i direktiven för utredningen
understryks att bostadsuppvärmningen måste betraktas i ett större
energipol itiskt sammanhang.
Energipolitiska delegationen (Ju 1973:22; ordförande: f. d. generaldirektör
Erik Grafström) planerar, enligt vad som meddelas i propositionen 1974:170
(s. 3) bl. a. att under innevarande budgetår i en särskild arbetsgrupp undersöka
förutsättningarna för en effektivare energianvändning inom byggnader
och hushåll.
Riksdagsbehandling av frågan våren 1974
Två vid början av årets riksdag väckta motioner med yrkanden som tillsammans
till väsentlig del motsvarar det här aktuella yrkandet i motionen
1974:1907 behandlades under riksdagens vårsession av näringsutskottet (NU
1974:26) i samband med andra frågor rörande energiförsörjningen respektive
NU 1974:3 y
3
av civilutskottet (CU 1974:21) i anslutning till propositionen 1974:69 angående
vissa energisparande åtgärder. Motionerna avstyrktes, bl. a. med
hänvisning till pågående utredningsarbete, och avslogs av riksdagen. Vissa
reservationer förekom.
Tillämpning av konkurrensbegränsningslagen på fastighets- och bostadsmarknaden
Gällande
rätt
Konkurrensbegränsningslagen - lagen (1953:603) om motverkande i vissa
fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet (omtryckt 1970:418, ändrad
senast 1972:733) - syftar till att främja en från allmän synpunkt önskvärd
konkurrens. Tillämpningen av lagen ankommer på marknadsdomstolen -vars verksamhet närmare regleras i lagen (1970:417) om marknadsdomstol
m. m. (ändrad senast 1973:879) - och näringsfrihetsombudsmannen (NO).
Lagen innehåller förbud - med dispensmöjlighet - mot vertikal prisbindning
(bruttopriser) och mot anbudskarteller. I fråga om annan konkurrensbegränsning
finns möjlighet att inskrida när denna anses medföra skadlig verkan,
vilket är fallet när konkurrensbegränsningen på ett från allmän synpunkt
sett otillbörligt sätt påverkar prisbildningen, hämmar verkningsförmågan
inom näringslivet eller försvårar eller hindrar annans näringsutövning. 1
andra fall än förbudsfallen skall domstolen genom förhandling försöka
undanröja skadlig verkan av konkurrensbegränsning som bringas under dess
bedömning. Om förhandlingen inte leder till att den skadliga verkan undanröjs
gäller olika regler beroende på ärendets art. I fall av leveransvägran
och liknande diskriminering kan domstolen ålägga leveransskyldighet vid
vite. I andra fall skall domstolen, om saken anses vara av större vikt, göra
anmälan till Kungl. Maj:t när en förhandling har misslyckats. Om den skadliga
verkan består i att visst pris är uppenbart för högt, kan Kungl. Maj:t
förordna om visst högsta pris som inte får överskridas utan tillstånd.
Lagen riktar sig mot åtgärder av företagare. Med företagare förstås enligt
lagen (26 §) envar som yrkesmässigt tillverkar, köper eller säljer viss förnödenhet
åt annan, driver rörelse för utförande av viss tjänst åt annan eller
utövar något annat av vissa specificerade slag av rörelse. Försäljning och
upplåtelse av fast egendom faller utanför konkurrensbegränsningslagen, något
som fastslagits genom ett prejudicerande beslut av marknadsdomstolens
föregångare näringsfrihetsrådet (1959 nr 10). I förarbetena nämndes (prop.
1946:264 s. 37, prop. 1953:103 s. 285) att element av monopolistisk prisbildning
torde förekomma i fråga om såväl tomtmark som bebyggda fastigheter.
De spörsmål som sammanhängde härmed ingick emellertid i den
allmänna bostadspolitiska samt stadsplane- och regiontekniska planeringen,
anfördes det; i viss mån hade de också samband med den allmänna jordbrukspolitiken.
Övervakning av de monopolistiska tendenserna på detta om
-
NU 1974:3 y
4
råde borde därför lämpligen åstadkommas i annan ordning än den i konkurrensbegränsningslagen
avsedda. Beträffande hyresmarknaden ansågs den
gällande hyresregleringen skapa tillräckliga garantier mot monopolistiska
tendenser.
Utredning angående konkurrensbegränsningslagstiftningen
Chefen för handelsdepartementet har nyligen tillkallat fem sakkunniga
(ordförande: departementsrådet Lars Jonson) med uppgift att göra en översyn
av lagstiftningen rörande konkurrensbegränsning. I direktiven, som utfärdades
den 13 september 1974, anges olika förhållanden inom samhällsutvecklingen
och ekonomin som påverkat förutsättningarna för lagstiftningen,
såsom ingripanden från samhällets sida på olika områden - inom ramen
för arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik, industripolitik, miljöpolitik, konsumentpolitik
osv. -, koncentrationsutvecklingen inom näringslivet och den
internationella utvecklingen. Departementschefen anför att översynen av
konkurrensbegränsningslagstiftningen bör vara genomgripande och att de
sakkunniga inte bör bindas av några mera detaljerade direktiv utan ha möjlighet
att förutsättningslöst diskutera vad som eftersträvas med lagstiftningen.
Förhållandet mellan denna lagstiftning och näringspolitiken i övrigt skall
särskilt analyseras. Olika syften med lagstiftningen framhålls, och det uttalas
att de sakkunniga, om det behövs för att fullfölja utredningsuppdraget, kan
pröva även frågor utanför det område som departementschefen berört i direktiven.
Utskottet
I flera av de utredningsbetänkanden i energifrågor som har framlagts under
den senaste tiden ingår, såsom redovisats ovan, förslag till energi besparande
åtgärder inom bostadssektorn. Ytterligare utredningsarbete pågår. Förslagen
avser delvis föreskrifter och insatser som kan leda till praktiska resultat
tämligen omgående, delvis forsknings-och utvecklingsarbete med mera långsiktig
inriktning. Vid beredningen av förslagen bör hänsyn givetvis tas till
synpunkter som tillförs genom remissbehandlingen, vilken i ett par viktiga
fall ännu inte är avslutad. Frågan om energibesparing och över huvud taget
om förbättrad hushållning med energiresurserna måste, som utskottet framhöll
i våras i anledning av en motion med ungefär samma syfte som motionen
1974:1907 i nu aktuell del, otvivelaktigt få stort utrymme i det energipolitiska
handlingsprogram som statsmakterna nästa år skall ta ställning till. Det
kan förutsättas att stor betydelse i det sammanhanget kommer att tillmätas
bostadssektorn. Att riksdagen på nuvarande stadium skulle göra ett så preciserat
uttalande i fråga om energibesparande åtgärder inom denna sektor
som motionärerna föreslår är enligt utskottets mening inte lämpligt. Utskottet
avstyrker därför det berörda yrkandet i motionen 1974:1907.
NU 1974:3 y
5
Konkurrensbegränsningslagen (1953:603) är, framhålls det i motionen
1974:1916, inte tillämplig på konkurrensfrågor rörande fast egendom. De
skäl som en gång har föranlett detta undantagande är inte längre utslagsgivande,
hävdas det. Motionärerna lämnar exempel på olika intressekonflikter
på bostadsproduktionens område, där det enligt deras mening skulle vara
befogat att de konkurrensvårdande organen kunde ingripa. Yrkandet i motionen
går ut på att konkurrensbegränsningslagen skall göras tillämplig även
på fastighets- och bostadsmarknaden. Denna lagändring skulle genomföras
utan att saken skulle tas upp inom den utredning rörande konkurrensbegränsningslagstiftningen
som pågår sedan en tid.
En omedelbar lagändring enligt önskemålet i motionen 1974:1916 avstyrks
av utskottet. Utskottet utgår emellertid från att den nämnda utredningen,
som enligt sina direktiv skall verkställa en genomgripande översyn av konkurrensbegränsningslagstiftningen,
kommer att överväga om den nuvarande
avgränsningen av tillämpningsområdet bör bibehållas och därvid också pröva
argument av den art som förekommer i motionen.
Stockholm den 20 november 1974
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m). Bengtsson i Landskrona (s).
Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Rask (s), Blomkvist (s),
Hovhammar (m). Svensson i Malmö (vpk). Petersson i Ronneby (c), Gustafsson
i Säffle (c), Pettersson i Helsingborg (s), Sivert Andersson i Stockholm
(s), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp).
Avvikande mening
beträffande motionen 1974:1907 av herr Wirtén (fp) som anser att det stycke
på s. 4 i yttrandet som börjar med ”1 flera” och slutar med "motionen
1974:1907” bort ha följande lydelse:
Genom de utredningsbetänkanden som har redovisats ovan har en god
grund lagts för ett samlat program för hushållning med energi inom bostadssektorn.
Om de uppslag som har kommit fram tas till vara synes stora
möjligheter till energibesparing öppna sig. Det är enligt utskottets mening
angeläget att riksdagen genom ett sådant beslut som föreslås i det här aktuella
yrkandet i motionen 1974:1907 markerar att regeringen vid den fortsatta
beredningen av energifrågorna bör ägna särskild uppmärksamhet åt de besparingsmöjligheter
som erbjuder sig inom bostadssektorn.
GOTAB 74 8338 S Stockholm 1974
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.