yttr 1974 föu1y y

Yttrande 1974:föu1y

Försvarsutskottets yttrande nr 1 år 1974

FöU 1974:1 y

Nr 1 y

Försvarsutskottets yttrande över motionen 1974:345 om gemensam
stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Till civilutskottet

Genom beslut den 8 februari 1974 har civilutskottet berett försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionen 1974:345 om gemensam
stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Försvarsutskottet har inhämtat yttrande över motionen från överbefälhavaren.
Efter remiss från civilutskottet har yttranden också inkommit från
civilbefalhavarna i södra, västra och östra civilområdena samt Bergslagens
civilområde.

Försvarsutskottet får med anledning av motionen anföra följande.

1 motionen konstateras att man inom nedre Norrlands civil- och militärområde
anser det vara en betydande fördel att civilbefälhavaren och
militärbefälhavaren där har samma stationeringsort. Särskilt angeläget anses
det vara att civilbefälhavarens kansli finns på samma ort som militärområdesstaben.
Motionärerna hemställer att riksdagen uppdrar åt Kungl. Maj:t
att efter hand genomföra sådan organisationsförändring att civilbefälhavaren
och hans kansli får stationeringsort i samma län som militärbefälhavaren.

Det är endast i nedre Norrlands civil- och militärområde som stationeringsorten
är gemensam förcivilbefälhavaren och militärbefälhavaren. Läget
i stort framgår av nedanstående sammanställning.

Civo/milo

Civilbefälhavarens

kansli

Militärområdes staben -

Södra

Västra

Östra

Bergslagens
Nedre Norrlands
Övre Norrlands

Malmö

Göteborg

Stockholm

Falun

Östersund

Luleå

Kristianstad

Skövde

Strängnäs

Karlstad

Östersund

Boden

Motionärerna gören preliminär bedömning av möjligheterna att tillgodose
deras synpunkter. I övre Norrland är lokaliseringen enligt motionärernas
mening godtagbart ordnad. I östra civil- och militärområdet anser de det
vara svårt att uppfylla önskemålet om en gemensam lokalisering. 1 övrigt

1 Riksdagen 1974. 10 sami. Yttr. nr I

FöU 1974:ly

2

kan denna rationalisering enligt motionärerna genomföras godtagbart i västra
civil- och militärområdet och bra i övriga civil- och militärområden vid
byte genom naturlig avgång av civilbefälhavare.

Motionen avstyrks av de fyra civilbefälhavare som hörts i ärendet. Lokaliseringen
av civilbefälhavaren och hans kansli kan inte ensidigt bedömas
med hänsyn till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och militärområdesstaben.
Civilbefalhavaren i östra civilområdet konstaterar för sin
del bl. a.:

Behovet och betydelsen av en smidig samverkan mellan militärområdesstab
och civilbefälhavarkansli skall självfallet inte underskattas, men
det är angeläget att man vid frågans avgörande tillräckligt beaktar motsvarande
behov beträffande myndigheterna inom den civila sektorn. Denna
rent civila samverkan kan utgöra en grundläggande förutsättning för ett
gott utbyte av samverkan civilt/militärt.

Enligt överbefälhavaren skulle samordningsverksamheten från militärbefälhavarnas
synpunkt underlättas om civilbefälhavarnas kanslier var samlokaliserade
med militärområdesstaberna. Han pekar emellertid också på
att civilbefälhavarkanslierna även skall samverka med ett stort antal civila
myndigheter. Konsekvenserna för denna samverkan vid en flyttning av
civilbefälhavarkanslierna till militärområdesstabernas stationeringsorter kan
överbefälhavaren i nuläget inte överblicka.

Några väsentligare nackdelar med nuvarande ordning har överbefälhavaren
inte kunnat konstatera. Av yttrandena att döma är civilbefälhavarna
av samma uppfattning.

Försvarsutskottet kan för sin del hålla med motionärerna om att det skulle
vara till fördel för samverkan i fred mellan civilbefälhavare och militärbefälhavare
om stationeringsorten - som fallet är i nedre Norrlands civiloch
militärområde - vore gemensam. Frågan om civilbefälhavarens och
fredskansliets stationeringsort kan emellertid inte bedömas endast med hänsyn
till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och militärområdesstaben.
Som framgår av remissvaren är civilbefälhavaren, för att kunna
lösa sina uppgifter som samordnande instans på det civila området, i allmänhet
mera beroende av en lokalisering i nära anslutning till de myndigheter
och andra organ vilkas försvarsplanläggning det i första hand gäller
att samordna. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att tillstyrka motionärernas
önskemål, som går ut på en prioritering av kontaktbehovet mellan
civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Av betydelse i sammanhanget är att befattningen som civilbefälhavare
inte är knuten till visst län inom civilområdet utan till viss person. Som
en följd härav har inte heller civilbefälhavaren och hans kansli alltid samma
förläggningsort. En åtskillnad finns i nuläget inom östra och västra civilområdena,
där civilbefälhavarna bor i Uppsala resp. Mariestad medan kanslierna
finns i Stockholm resp. Göteborg.

Motionsyrkandet innebär att man framgent skulle knyta civilbefälhavar -

FöU 1974:ly

3

funktionen till visst län inom civilområdet. En sådan ordning kan uppenbarligen
få negativa konsekvenser, när det gäller att få en lämplig landshövding
som civilbefälhavare. Utskottet anser, i likhet med överbefälhavaren,
att nuvarande system har bestämda fördelar i detta hänseende. Även
av detta skäl bör motionen alltså enligt utskottets mening avslås.

En fråga som väntar på sin lösning är emellertid lokaliseringen av civilbefälhavarnas
kanslier. Civilbefälhavaren i södra civilomrddet erinrar om
1964 och 1968 års riksdagsbeslut och konstaterar att fredsorganisationen
sedan sex år tillbaka är en försöksorganisation vid två kanslier och ett provisorium
vid de fyra övriga. Civilbefälhavaren anför ytterligare:

Det är heller inte fastslaget, var fredskanslierna skall finnas. Även om
praxis utbildats så, att kanslierna legat kvar trots att till civilbefälhavare
utsetts en landshövding i annan residensort, känner personalen en ganska
stor otrygghet. Enligt uttalandena i samband med propositionen 1964 kan
kansliet för södra civilområdets del få flytta mellan sex residensorter.

Civilbefälhavaren slutar med en förhoppning att riksdagen nu skall
medverka till att alla sex civilbefälhavarna får en fastställd organisation,
liksom också till att kansliernas fredsförläggningsorter fastställs.

Frågan om kansliernas fredsförläggningsorter behandlades redan i
propositionen 1964:109 angående totalförsvarets regionala ledning. Chefen
för försvarsdepartementet beskrev situationen på följande sätt (s. 147):

Självfallet är det önskvärt att inte behöva flytta kansliet i samband
med ombyte av civilbefälhavare. Jag anser det emellertid inte möjligt att
göra några bindande uttalanden härom. Kansliet måste enligt min mening
i regel förläggas till den ort, där civilbefälhavaren finnes, och uppdraget som
civilbefälhavare kan i allmänhet inte knytas till visst län.

Praktiska skäl talar givetvis för att civilbefälhavaren och hans kansli
bör vara lokaliserade på samma ort. Det innebär emellertid att kanslierna
vid ombyte av civilbefälhavare kan behöva flytta från en residensort till
en annan. Som framgår av det föregående är det i ett par fall så att civilbefälhavare
och kansli har olika stationeringsorter. Detta har uppenbarligen
inte ansetts vara förenat med några större olägenheter.

Det finns också skäl som talar för att kanslierna erhåller fasta förläggningsorter
i fred. Behovet av en central placering i förhållande till de civila
organ, vilkas försvarsplanering skall samordnas, väger tungt i detta sammanhang.
Även av hänsyn till personalen vid kanslierna är det angeläget
att stationeringsorten bibehålls oavsett vilken landshövding som förordnas
som civilbefälhavare.

Försvarsutskottet har för sin del kommit fram till att frågan om civilbefälhavarkansliernas
fredsförläggningsorter nu bör få en varaktig lösning.
Övervägande skäl talar enligt utskottets mening för att kanslierna får stadigvarande
förläggningsorter och att lokaliseringen bestäms i första hand
med hänsyn till den civila försvarsplanläggning som skall samordnas. De

FöU 1974:ly

4

eventuella olägenheter som foijer av att kanslierna i något eller några fall
ligger på annan plats än civilbefälhavarens stationeringsort torde inte vara
större än att de kan accepteras.

Stockholm den 16 maj 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson
i Stenkyrka (c). Gustafsson i Uddevalla (s), Pettersson i Kvänum (c),
Gustavsson i Ängelholm (s). Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström (s),
herrar Brännström (s), Gernandt (c), Olsson i Asarum (s). Björk i Gävle (c), Johansson
i Växjö(c), Konradsson (s)och Danell (m).

GOTAB 74 7650 S Stockholm 1974