yttr 1973 uu1y y
Yttrande 1973:uu1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Utrikesutskottets yttrande nr 1 år 1973 UU 1973:1 y
Nr 1 y
Utrikesutskottets yttrande över motion i anledning av propositionen
1973: 90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning
m. m.
Till konstitutionsutskottet
Genom beslut den 27 april 1973 har konstitutionsutskottet hemställt
om utrikesutskottets yttrande över motionen 1973: 1876 av herr Boo
m. fl. (c) i anledning av propositionen 1973: 90 med förslag till ny regeringsform
och ny riksdagsordning m. m.
I nämnda motion föreslås ”att riksdagen vid behandlingen av propositionen
nr 90 beslutar att tionde kap. 1 § i en ny regeringsform skall ha
följande lydelse: 'Riket skall sträva efter att främja fred och mellanfolkligt
samarbete samt den internationella rättsordningens utveckling.
Utrikespolitiken bygger på alliansfrihet i fred för att säkerställa neutralitet
i krig’ samt vidta de följdändringar i samma kapitel enligt propositionens
förslag som nämns i motionen”.
Motionärerna framhåller att det föreligger enighet om målsättningen
för den svenska utrikespolitiken: att genom alliansfrihet i fred verka för
neutralitet i krig. Motionärerna anför två skäl varför en särskild deklaration
om freds- och neutralitetspolitiken som grundval för vårt lands
utrikespolitik bör införas i en ny författning. Dels skulle en sådan förklaring
utgöra en upplysning inte bara gentemot svenska medborgare
utan även gentemot andra. I förhållande till andra stater och utländska
medborgare kan en deklaration om den svenska utrikespolitiken ha en
särskild betydelse. Dels skulle en dylik deklaration kunna åstadkomma
en bättre balans i den nya författningen, som enligt föreliggande förslag
skall innehålla ett helt kapitel om krig och krigsfara. Motionärerna ifrågasätter
inte behovet av dessa bestämmelser men anser att de bör balanseras
ideologiskt med ett utrikespolitiskt målsättningsstadgande som slår
fast att vi strävar efter fred och, om detta ej kan nås, efter neutralitet i
krig.
Utrikesutskottet vill erinra om att Sverige genom sitt inträde i Förenta
nationerna har förpliktat sig att handla i enlighet med världsorganisationens
stadga. FN:s centrala syfte är att upprätthålla internationell fred
och säkerhet. Medlemsstaterna har åtagit sig att lösa internationella tvister
med fredliga medel samt att avhålla sig från hot om eller bruk av
våld. De skall lämna FN allt bistånd i varje åtgärd som organisationen
företar i överensstämmelse med stadgan samt avhålla sig från att lämna
bistånd åt någon stat, mot vilken FN vidtar förebyggande åtgärder eller
tvångsåtgärder.
1 Riksdagen 1972. 9 sami. Yttrande nr 1
UU 1973: 1 y
2
Medlemsstaterna är sålunda förpliktade att godta och verkställa säkerhetsrådets
beslut när det gäller upprätthållande av internationell fred
och säkerhet, däribland beslut om sanktioner mot en fredsstörare i enlighet
med stadgans kapitel VII. Medlemskapet i FN medför därigenom
inskränkningar i Sveriges handlingsfrihet i vad avser iakttagandet av
neutralitet i internationella konflikter.
FN-stadgan fastslår vidare principer för internationell samverkan vid
lösande av problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art
samt för internationellt samarbete syftande till främjande av aktningen
för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Strävandena att främja fred och mellanfolkligt samarbete samt den
internationella rättsordningens utveckling kännetecknar sedan mycket
länge Sveriges politik. De bygger på en enig folkopinion. Därför är det
också en självklarhet för Sverige att uppfylla sina åtaganden som FNmedlem.
Enligt utskottets bedömning är det från utrikespolitisk synpunkt
överflödigt att i grundlagen införa ett stadgande om att riket skall
sträva efter att främja fred och mellanfolkligt samarbete samt den internationella
rättsordningens utveckling.
Det råder enighet om att vårt lands möjlighet att stå utanför krig och
allvarliga konflikter bäst främjas genom en alliansfri politik, som inriktas
på att möjliggöra neutralitet i ett framtida krig.
Riksdagen har år 1956 (UU 1956: 3) avvisat förslag om att regeringen
skulle avge en formell neutralitetsförsäkran — en sådan befanns onödig,
då den svenska neutralitetspolitiken var på alla håll väl känd och hade
rönt växande förståelse och respekt.
Utrikesutskottet finner att läget är oförändrat i dessa avseenden.
Förslaget i motionen 1973: 1876 om att grundlagsfästa den svenska
neutraliteten finner utskottet med hänsyn till riksdagens tidigare uttalande
inte lämpligt. En sådan åtgärd skulle kunna misstolkas och eventuellt
ge upphov till föreställningen att den svenska utrikespolitikens inriktning
satts i fråga.
Utskottet avstyrker, mot bakgrund av det som här anförts, att ett
stadgande av den lydelse som föreslagits i motionen 1973: 1876 införes i
en ny regeringsform.
Stockholm den 15 maj 1973
På utrikesutskottets vägnar:
ARNE GEIJER
Närvarande: herrar Arne Geijer i Stockholm (s), Dahlén (fp), Bengtson i
Jönköping (c), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Adamsson (s), Johansson i
Jönköping (s), Wirmark (fp), Palm (s), Korpås (c), Göransson (s),
Turesson (m), Hellström (s), fru Nilsson i Kristianstad (c) och herr Andersson
i örträsk (s).
UU 1973: 1 y
3
Avvikande mening
av herrar Bengtson i Jönköping (c) och Korpås (c) samt fru Nilsson i
Kristianstad (c) som anser att utskottets yttrande från och med det
stycke som på s. 1 börjar med ”Utrikesutskottet vill” bort ha följande
lydelse:
Då Kungl. Maj:t i förslaget till ny regeringsform infört målsättningsparagrafer
för rikets förpliktelser mot de egna medborgarna, finner utskottet
det motiverat, att också de grunddrag i den svenska utrikespolitiken
som motionen 1973: 1876 behandlar, förankras i regeringsformen.
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730099
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.