yttr 1973 sou1y y
Yttrande 1973:sou1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Socialutskottets yttrande nr 1 år 1973 SoU 1973:1 y
Nr ly
Socialutskottets yttrande över vissa delar av propositionen 1973:165
med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder jämte motioner.
Till finansutskottet
Genom beslut den 23 oktober 1973 har finansutskottet hemställt att
socialutskottet avger yttrande över propositionen 1973: 165, såvitt avser
Bilaga 1 Socialdepartementet, jämte motioner. Finansutskottet har sedermera
i särskild remissplan angivit att socialutskottets yttrande bör
omfatta motionen 1973: 2087 yrkandet 8, motionen 1973: 2088, motionen
1973: 2090, motionen 1973: 2092 yrkandena 7 och 8 samt motionen
1973: 2093 yrkandena 6, 7 och 8.
Utskottet
1. Allmänna barnbidrag
Utskottet biträder förslaget i propositionen att de allmänna barnbidragen
fr. o. m. den 1 januari 1974 höjs från 1 320 kr. till 1 500 kr.
per barn och år. Anledning till erinran mot det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag
eller mot den begärda medelsanvisningen finns inte.
I motionen 1973: 2093 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att de
allmänna barnbidragen skall indexregleras från nämnda tidpunkt.
Frågan om värdesäkring av familjestödet har diskuterats utförligt av
familjepolitiska kommittén i kommitténs huvudbetänkande (SOU 1972:
34) Familjestöd (s. 242). Kommittén har inte kunnat förorda en indexreglering
av de allmänna barnbidragen och bostadstilläggen, ännu mindre
en sådan reglering separat för barnbidragens del. Kommittén har som
stöd för sitt ställningstagande anfört följande.
Om man indexreglerade barnbidragen men inte bostadstilläggen skulle
barnstödet värdesäkras för familjer i högre inkomstlägen medan familjer
i lägre inkomstlägen endast skulle få en del — i många fall den
mindre delen — av sitt stöd skyddat mot prisutvecklingen på detta sätt.
Det skulle innebära en prioritering av barnbidragen som automatiskt
skulle minska utrymmet för förskjutningar av stödet t. ex. till förmån
för barnfamiljer med lägre inkomster.
Under hänvisning till de synpunkter som sålunda anförts av familjepolitiska
kommittén avstyrker utskottet motionen 1973: 2093 i här aktuell
del.
1 Riksdagen 1973.12 sami. Yttr. nr 1
SoU 1973: ly
2
2. Bostadstillägg m. m.
I propositionen föreslås att grunderna för de statskommunala bostadstilläggen
skall ändras med giltighet fr. o. m. den 1 januari 1974
dels genom att statsbidragsreglerna för hyresgränserna för bostadstillläggen
ändras på så sätt att samtliga övre hyresgränser för bostadstilllägg
till barnfamiljer höjs med 100 kr., dels genom att statsbidragsandelen
för bostadstilläggen skall fastställas till 70 % mot tidigare beslutade
två tredjedelar.
I motionen 1973: 2093 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås att
statsbidraget skall täcka hela kostnaden för bostadstilläggen och att ett
förslagsanslag av 130 000 000 kr. — i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna
30 000 000 kr. — skall anvisas till Bostadstillägg m. m. på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1973/74.
Beträffande frågan om höjningen av de övre hyresgränserna för statsbidragsberättigande
bostadstillägg har inte framställts några erinringar
mot förslaget i propositionen. Utskottet tillstyrker förslaget.
De merkostnader för de statskommunala bostadstilläggen, som ett
bifall till Kungl. Maj:ts förslag medför, kan beräknas uppgå till ca 60
milj. kr. för helt år. Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av statsbidragsandelen
innebär att nämnda kostnad i sin helhet faller på staten.
Med hänsyn härtill och med beaktande av det arbete som pågår inom
kommunalekonomiska utredningen är utskottet inte berett att förorda
en höjning av statsbidragsandelen utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna.
Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen i propositionen.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet förslagen i propositionen
i här aktuell del samt avstyrker motionen 1973: 2093, såvitt här är
i fråga.
3. Bidrag till social hemhjälp
I propositionen föreslås att statsbidraget till social hemhjälp skall
höjas från 35 % till 50 % av statsbidragsgilla kostnader under kalenderåret
1974 samt att en förskottsutbetalning — med förskottet schematiskt
beräknat till 15 % av kommunens totala statsbidragsberättigande
kostnader för social hemhjälp under år 1973 — skall ske under våren
1974 i samband med ordinarie utbetalning av statsbidraget för verksamheten
under innevarande år.
I motionen 1973: 2087 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att den i propositionen
föreslagna höjningen av statsbidragsandelen till den sociala
hemhjälpen inte skall begränsas till att avse år 1974 utan utgöra en permanent
ändring i statsbidragsgrunderna.
I motionen 1973: 2090 av herr Westberg i Ljusdal (fp) föreslås att
SoU 1973:1 y
3
grunderna för bidrag till social hemhjälp för år 1974 skall utformas så
att för nytillkommande verksamhet statsbidrag skall utgå med 70 % av
statsbidragsgilla kostnader medan för i hittillsvarande omfattning fortgående
verksamhet statsbidrag skall utgå med 40 % av kostnaderna.
Syftet med den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av statsbidragen
till den sociala hemhjälpen är att underlätta för kommunerna att utvidga
verksamheten och att samtidigt stärka sysselsättningen. Chefen
för socialdepartementet anför i propositionen att han förutsätter att
kommunerna helt skall använda de utökade resurserna till nyanställning
av personal eller till utökad arbetstid för befintlig personal. Ett genomförande
av förslaget i motionen 1973: 2090 skulle enligt motionären
säkerställa att de utökade resurserna verkligen kommer den utökade
verksamheten till godo. Utskottet delar uppfattningen att en sådan utformning
av det här aktuella stimulansbidraget, som motionären förordar,
skulle vara ägnat att tillgodose syftet med Kungl. Maj:ts förslag.
Med hänsyn till den starkt ökade administrativa belastning för såväl
kommunerna som socialstyrelsen som en sådan statsbidragskonstruktion
uppenbarligen skulle föra med sig kan emellertid utskottet inte biträda
förslaget. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts ovan redovisade
förslag och avstyrker motionen 1973: 2090. Vidare tillstyrker
utskottet den av Kungl. Majit föreslagna medelsanvisningen.
Med beaktande av det pågående arbetet inom kommunalekonomiska
utredningen avstyrker utskottet motionen 1973: 2087 i förevarande del.
4. Bidrag till anordnande av barnstugor
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del, som
innebär dels att anordningsbidrag till daghem och fritidshem skall utgå
med 12 000 kr. per plats för sådana platser som påbörjas under tiden
den 15 oktober 1973—den 31 december 1974 och blir färdigställda senast
under våren 1975, dels att ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
till Bidrag till anordnande av barnstugor anvisas på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1973/74.
5. Bidrag till driften av barnstugor
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del, som
innebär att fr. o. m. den 1 juli 1974 statsbidraget till driften av barnstugor
skall höjas med 1 500 kr. till 6 500 kr. per plats och år för daghem
och gemensam bamstugeavdelning samt med 750 kr. till 3 250 kr.
per plats och år för fritidshem.
Utskottet — som vill erinra om att även i propositionen 1973: 136
om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation förbättrade statsbidragsmöjligheter
föreslås för kommunernas förskoleverksamhet —
avstyrker under hänvisning till det program för utbyggnad av familjestödet
som framlagts av familjepolitiska kommittén och till kommunal
1|
Riksdagen 1973.12 sami. Yttr. nr 1
SoU 1973:1y
4
ekonomiska utredningens arbete motionen 1973: 2093 av herr Hermansson
m. fl. (vpk), såvitt däri yrkas att riksdagen skall uttala sig för
en samlad översyn av storleken av de statliga bidragen till barnstugeoch
fritidshemsverksamheten i syfte att åstadkomma enhetliga och låga
taxor.
6. Bidrag till kommunala familjedaghem
I propositionen föreslås att statsbidraget till kommunala familjedaghem
skall höjas från 35 % till 50 % av kommunernas kostnader för
den verksamhet som avser kalenderåret 1974 samt att en förskottsbetalning
— med förskottet schematiskt beräknat till 15 % av kommunens
totala statsbidragsberättigande kostnader för kommunala familjedaghem
under år 1973 — skall ske under våren 1974 i samband med ordinarie
utbetalning av statsbidraget för verksamheten under innevarande år.
Utskottet tillstyrker det sålunda redovisade förslaget. Vidare tillstyrker
utskottet den av Kungl. Majit föreslagna medelsanvisningen.
Med beaktande av det pågående arbetet inom kommunalekonomiska
utredningen avstyrker utskottet motionen 1973: 2087 av herr Fälldin
m. fl. (c), såvitt däri yrkas att den i propositionen föreslagna höjningen
av statsbidragsandelen till kommunala familjedaghem inte skall begränsas
till att avse år 1974 utan utgöra en permanent ändring i statsbidragsgrundema.
I detta sammanhang behandlar utskottet även motionen 1973: 2088
av herr Romanus (fp), i vilken yrkas att på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1973/74 skall anvisas 5 000 000 kr. till statsbidrag med
50 % till kostnaderna för barntillsyn under kortare tid, som kommun
ordnar i samband med vuxenundervisning.
Utskottet vill framhålla att behov av kortare barntillsyn, som inte
kan tillgodoses genom kommunernas barnstugeverksamhet, föreligger
även i andra fall än de av motionären åsyftade, såsom exempelvis då
förälder önskar deltaga i politisk eller ideell verksamhet. Enligt utskottets
mening bör det behov av tillfällig barntillsyn, som i enlighet med det
sagda finns, bäst kunna tillgodoses av kommunerna genom den sociala
hemhjälpen och genom familjedaghemsverksamheten. Som framgår av
vad utskottet ovan anfört tillstyrker utskottet att kommunerna får statsbidrag
för dessa båda verksamhetsformer under nästa år med samma
andel som föreslås i motionen för den särskilt organiserade barntillsynen.
Utskottet vill tillägga att de särskilda insatser för att stimulera till
vuxenstudier som kan erfordras så långt möjligt bör prövas i ett sammanhang.
Utskottet avstyrker på grund av det anförda motionen 1973:
2088.
7. Särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö m. m.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de av föredragande statsrådet
i propositionen förordade grunderna för bidrag till särskilda in
-
SoU 1973: 1 y
5
satser för en bamvänlig boendemiljö m. m. samt att riksdagen till Särskilda
insatser för en barnvänlig boendemiljö m. m. på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
30 000 000 kr.
8. Färdtjänst för handikappade
I motionen 1973: 2092 av herr Helén m. fl. (fp) tas upp frågan om
statsbidrag till den kommunala färdtjänsten för handikappade.
Som bakgrund till motionsyrkandena vill utskottet erinra om att handikapputredningen
i sitt betänkande (SOU 1970: 64) Bättre socialtjänst
för handikappade föreslagit bl. a. att varje kommun bör tillhandahålla
förflyttningshandikappade effektiv färdtjänst, att färdtjänsten överallt
bör få anlitas oberoende av målet och tidpunkten för samt avsikten med
resan, att färdtjänstresenären bör erlägga en avgift för resan som ansluter
sig till priset för motsvarande färd med allmänna kommunikationer,
att varje kommun bör upprätta och socialstyrelsen godkänna en plan för
färdtjänsten samt att kommunerna bör få statsbidrag till kostnaden för
färdtjänsten med 35 % av nettokostnaden för denna. Handikapputredningen
har vidare föreslagit bl. a. att i vissa fall en möjlighet bör öppnas
att som komplement till färdtjänsten tillhandahålla handikappade
egen bil.
I motionen yrkas dels att riksdagen skall godkänna grunder för statsbidrag
till färdtjänst i överensstämmelse med handikapputredningens
förslag, dels att riksdagen till Bidrag till färdtjänst för handikappade på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 skall anvisa ett förslagsanslag
av 17 000 000 kr.
Handikapputredningen har framhållit att möjligheten till trygg och
bekväm förflyttning genom en väl utbyggd färdtjänst har stor betydelse
för handikappade som inte kan utnyttja de allmänna kommunikationerna.
Utskottet vill understryka detta. En väl fungerande färdtjänst är
en viktig förutsättning för de handikappades integration i samhället. Det
är alltså angeläget att färdtjänsten byggs ut. Det ansvar för de handikappade
och deras omvårdnad som åvilar kommunerna innebär att färdtjänsten
är en uppgift för dessa. Enligt vad som framgår av en av
Svenska kommunförbundet gjord kartläggning, som avser förhållandena
den 1 december 1971, har kommunerna också i betydande utsträckning
inrättat färdtjänst för handikappade. Kartläggningen visar att vid
nämnda tidpunkt färdtjänst fanns i 260 av de 447 kommuner som kartläggningen
omfattade — 17 kommuner hade inte besvarat enkäten i ämnet.
Utskottet vill — i överensstämmelse med utskottets uttalande vid
behandlingen av motionsyrkanden rörande färdtjänsten i anslutning till
årets statsverksproposition (SoU 1973: 5 s. 70) — starkt understryka vikten
av att den utbyggnad som igångsatts på området fortsätter. Handikapputredningens
förslag om statliga stimulansbidrag till kommunerna
för att påskynda utbyggnaden av färdtjänsten har överlämnats till kom
-
SoU 1973: ly
6
munalekonomiska utredningen för prövning i samband med behandlingen
av hithörande frågor. Eftersom utskottet anser att utredningens arbete
inte bör föregripas, avstyrker utskottet motionen 1973: 2092, såvitt
här är i fråga.
Stockholm den 14 november 1973
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c),
Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp), Dahlberg (s), Carlshamre (m),
fru Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Johnsson i
Blentarp (s), Andreasson (c), Åkerlind (m), fru Marklund (vpk), herrar
Olsson i Timrå (s) och Nilsson i Växjö (s).
Avvikande meningar
Vid 1. Allmänna barnbidrag
1. av fru Marklund (vpk) som anser att den del av utskottets yttrande
på s. 1 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”aktuell del” bort
ha följande lydelse:
Frågan om värdesäkring av familjestödet har diskuterats i många år.
Tidigare har förslag i den vägen avvisats bl. a. med hänvisning till att
familjer i högre inkomstlägen skulle gynnas. Med erfarenhet av hur
de senaste årens prisutveckling urholkat barnbidragets värde står det
dock klart att om barnbidragen, som utgör den viktigaste stödformen
till barnfamiljerna, skall bibehålla sitt värde krävs att bidragen indexregleras.
Om detta sker kommer barnbidragen att ges samma värdebeständighet
som andra bidragsformer.
I enlighet med det anförda bör barnbidragen indexregleras. Utskottet
tillstyrker således motionen 1973: 2093 i här aktuell del.
2, av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik
(c), Hyltander (fp) och Andreasson (c) som anser att den del av utskottets
yttrande på s. 1 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”aktuell
del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att värdesäkring av barnbidragen är en riktig princip,
vilket bl. a. framhållits i tidigare motioner från centerpartiet och folkpartiet.
Som framhållits i reservationen 2 till socialutskottets betänkande
1973: 5 av folkpartiets och centerpartiets ledamöter bör regeringen
framlägga en plan för familjepolitikens utformning, i vilken bör ingå
SoU 1973: ly
7
förslag om värdesäkring av barnbidragen, så att barnfamiljerna får
garantier mot att bidragens värde holkas ur av penningvärdeförsämringen.
Eftersom en sådan plan bör framläggas skyndsamt, är det inte nödvändigt
att riksdagen beslutar om värdesäkring av barnbidragen i samband
med den nu aktuella höjningen av dessa. Utskottet avstyrker därför
motionen 1973: 2093 i här aktuell del.
Vid 2. Bostadstillägg m. m.
3. av fru Marklund (vpk) som anser att den del av utskottets yttrande
på s. 2 som börjar med ”De merkostnader” och slutar med ”i fråga”
bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att mycket talar för att det nu bör ske en omläggning
av det individuella bostadsstödet till att bli en helt statlig angelägenhet.
Kommunalekonomiska utredningen behandlar visserligen frågan
om hur kostnaderna skall fördelas mellan stat och kommun, men detta
hindrar inte att staten redan nu tar över den del som återstår för att
bostadstilläggen skall bli helt statliga. Ett sådant förfarande skulle också
ha fördelar på den administrativa sidan. Utskottet tillstyrker därför —
med ändring av propositionen i motsvarande del — motionen 1973:
2093, såvitt här är i fråga.
Vid 3. Bidrag till social hemhjälp
4. av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser att den del av
utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Syftet med” och slutar med
”föreslagna medelsanvisningen” bort ha följande lydelse:
Syftet med (= utskottet) befintlig personal. Ett ge
nomförande
av förslaget i motionen 1973: 2090 kommer enligt utskottets
mening att säkerställa att de utökade resurserna medför en sådan utbyggnad
av verksamheten som Kungl. Maj:t förutsätter. Utskottet tillstyrker
därför motionen 1973: 2090 och avstyrker Kungl. Maj:ts förslag
i motsvarande del. Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj:t förordade
förskottsutbetalningen samt den föreslagna medelsanvisningen.
5. av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik
(c), Hyltander (fp) och Andreasson (c) som anser att den del av utskottets
yttrande på s. 3 som börjar med ”Med beaktande” och slutar med
”förevarande del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det principiellt felaktigt att höja bidraget
till den sociala hemhjälpen för enbart en begränsad period. Om bidragsandelen
skulle sänkas efter år 1974, kunde det bli nödvändigt för många
kommuner att avskeda personal eller eljest skära ner redan befintlig
verksamhet. Höjningen av statsbidraget till social hemhjälp bör därför
inte göras tidsbegränsad. Utskottet tillstyrker därför motionen 1973:
2087 i förevarande del.
SoU 1973:1y
8
Vid 5. Bidrag till driften av barnstugor
6. av fru Marklund (vpk) som anser att den del av utskottets yttrande
som börjar på s. 3 med ”Utskottet — som” och slutar på s. 4 med ”låga
taxor” bort ha följande lydelse:
I syfte att åstadkomma enhetliga och låga taxor för de olika formerna
för barnstuge- och fritidshemsverksamheten anser utskottet det angeläget
att riksdagen uttalar sig för en samlad översyn av storleken på de
statliga bidragen till denna verksamhet.
Utskottet tillstyrker därför motionen 1973: 2093 av herr Hermansson
m. fl. (vpk), såvitt däri begärs en sådan översyn.
Vid 6. Bidrag till kommunala familjedaghem
7. av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik
(c), Hyltander (fp) och Andreasson (c) som anser att den del av utskottets
yttrande på s. 4 som börjar med ”Med beaktande” och slutar med
”i statsbidragsgrunderna” bort ha följande lydelse:
I motionen 1973: 2087 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att den i propositionen
föreslagna höjningen av statsbidragsandelen till kommunala
familjedaghem inte skall begränsas till att avse år 1974 utan utgöra en
permanent ändring i statsbidragsgrunderna.
Enligt utskottets mening är det principiellt felaktigt att höja bidraget
till kommunala familjedaghem för enbart en begränsad period. Om bidragsandelen
skulle sänkas efter år 1974 kunde det bli nödvändigt för
många kommuner att avskeda personal eller eljest skära ner redan befintlig
verksamhet. Höjningen av statsbidraget till familjedaghemsverksamheten
bör därför inte göras tidsbegränsad. Utskottet tillstyrker därför
motionen 1973: 2087 i förevarande del.
8. av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser att den del av
utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar
med ”motionen 1973: 2088” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionen är svårigheten att ordna barntillsyn ofta
ett hinder för särskilt kvinnor att delta i vuxenutbildningen. Då det inte
sällan är fråga om ett tillsynsbehov som bara omfattar några timmar per
dag under en begränsad tid, kan det vara svårt att bereda plats för dessa
barn inom den redan hårt belastade kommunala barntillsynen på
daghem och familjedaghem. Från ekonomisk och praktisk synpunkt är
det ofta att föredra att man ordnar en enklare form av barntillsyn, av
typ ”barnparkering” eller ”parklek” i anslutning till den kommunala
vuxenutbildningens lokaler. Sådan enklare barntillsyn för tillfälliga behov
har prövats i många kommuner, även om det inte så ofta skett i
direkt samband med vuxenundervisningen. Tyvärr synes det som om
kommunernas välkända ekonomiska svårigheter under senare år lett till
SoU 1973:1y
9
att sådan bamtillsynsverksamhet dragits in. Ett statligt stimulansbidrag
är därför önskvärt och kan som motionären föreslår få begränsad omfattning.
Då deltagande i vuxenundervisning av många skäl är särskilt
angeläget att stimulera synes det lämpligt att bidraget särskilt stimulerar
barntillsyn som möjliggör deltagande i vuxenundervisning.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1973: 2088.
Vid 8. Färdtjänst för handikappade
9. av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser att den del av
utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Handikapputredningen har”
och slutar på s. 6 med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Handikapputredningen har framhållit att möjligheten till trygg och
bekväm förflyttning genom en väl utbyggd färdtjänst har stor betydelse
för handikappade som inte kan utnyttja de allmänna kommunikationerna.
De kommuner som ännu inte har infört färdtjänst är främst glesbygdskommuner.
I dessa saknar många handikappade färdmöjligheter.
I de kommuner som erbjuder färdtjänst är utformningen av denna starkt
varierande. Utskottet vill understryka vikten av att utbyggnaden av
färdtjänsten fortsätter. Handikapputredningens förslag om statliga stimulansbidrag
till kommunerna för att påskynda utbyggnaden av färdtjänsten
har överlämnats till kommunalekonomiska utredningen. Utbyggnaden
av färdtjänsten kan komma att fördröjas med anledning härav.
överenskommelse om skattestopp i kommunerna har dessutom i en
del kommuner gått ut över färdtjänsten. Det är enligt utskottets mening
angeläget att statsbidrag till den kommunala färdtjänsten snarast införs.
Detta kan ske i avvaktan på resultatet av kommunalekonomiska utredningens
överväganden.
Utskottet tillstyrker således motionen 1973: 2092, såvitt här är i fråga.
Särskilda yttranden
1. beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 1—7) av herrar Carlshamn
(m) och Åkerlind (m) som anfört:
De förslag som behandlas i detta yttrande ingår som delar i ett samlat
förslag från Kungl. Maj:t vars huvudsyfte är att stimulera samhällsekonomin.
Vi delar utskottets uppfattning att, från de synpunkter socialutskottet
har att företräda, ingenting finns att erinra mot de föreliggande
social- och familjepolitiska förslagen i och för sig. Vi vill emellertid
understryka att vi icke därmed tagit ställning till avvägningen mellan
dessa förslag och andra möjliga metoder för stimulans av konsumtion
och samhällsekonomi. En sådan prövning får helt ankomma på
finansutskottet.
SoU 1973 1 y
10
2. beträffande statsbidrag till driften av barnstugor (punkten 5) av herrar
Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anfört:
I den partimotion, som folkpartiet väckt i anslutning till prop. 1973:
136 angående förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation, begärs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ett samlat förslag till regler för
statsbidrag till den kommunala förskoleverksamheten, att framläggas till
vårriksdagen 1974. Vi anser det riktigare att denna fråga behandlas i
samband med förskolepropositionen, än i anslutning till det nu aktuella
förslaget om konjunkturstimulerande åtgärder. Det innebär ju ingen
nämnvärd försening av riksdagens ställningstagande. Av partimotionen
framgår att folkpartiet inte har uppfattningen att kommunalekonomiska
utredningens arbete bör inväntas innan ett samlat förslag till statsbidragssystem
införs. Av en motion väckt vid riksdagens början framgår
också att folkpartiet anser att en övergång bör ske till låga, enhetliga
föräldraavgifter inom daghemsverksamheten.
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730052
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.