yttr 1973 sku2y y
Yttrande 1973:sku2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Skatteutskottets yttrande nr 2 är 1973 SkU 1973:2y
Nr 2y
Skatteutskottets yttrande över vissa delar av propositionen 1973:144 om
slopande av folkpensionsavgiften, m. m. och vissa i anledning därav
väckta motioner.
Till socialförsäkringsu t sko t te t
Genom beslut den 6 november 1973 har socialförsäkringsutskottet
anhållit om skatteutskottets yttrande dels över propositionen 1973:144 i
vad den innehåller förslag om slopande av folkpensionsavgiften, ändringar
i skatteförfattningarna och bemyndigande för Kungl. Maj:t att i enlighet
med i propositionen angivna grunder upprätta och fastställa nya
sjömansskattetabeller, dels över de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1973:2062 av herr Bohman m. fl. (m) och 1973:2065
av herr Helén m. fl. (fp).
Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.
Propositionen
I propositionen föreslås att folkpensionsavgiften slopas fr. o. m. inkomståret
1974. Inkomstbortfallet för staten skall kompenseras genom
att arbetsgivare och egenföretagare påförs en socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen med 3,3 % av utgivna löner i pengar och naturaförmåner
resp. av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Därvid skall
bortses från lön och inkomst, som inte uppgår till 500 kr., och vad som
överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Vidare föreslås att egenföretagares socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
skall bli avdragsgill som allmänt avdrag vid inkomsttaxeringen
och att till följd därav restituerad, avkortad eller avskriven sådan avgift
skall utgöra skattepliktig intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Arbetsgivares
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen är att betrakta som en
sådan speciell avgift, som enligt bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna
till 22 % kommunalskattelagen och 29 § 1 mom. samma lag
utgör avdragsgill driftkostnad vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
och rörelse.
I likhet med vad som gäller i fråga om tilläggspensionsavgiften föreslås
att skattereduktion inte skall ske beträffande den nya socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen.
Dessutom föreslås att nuvarande sjömansskattetabeller skall reduceras
med belopp, som motsvarar folkpensionsavgiften i de olika inkomstklasserna.
I fråga om sjömansskatten innebär förslaget i propositionen också
att kommunandelen av denna skatt, som f. n. utgör 65 % för kommun,
som inte tillhör landsting, 45 % för annan kommun och 20 % för
1 Riksdagen 1973. 6 sami. Yttr. nr 2
SkU 1973:2 y
2
landstingskommun, på grund av folkpensionsavgiftens slopande skall
höjas till 75, 50 resp. 25 %.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974.
Förslaget om slopande av folkpensionsavgiften får ses som en tillfällig
åtgärd i syfte att ge löntagarna en påtaglig och snabb standardförbättring
under nästa år. Förslaget medför också en lindring av marginaleffekten,
dvs. den sammanlagda verkan av skatten på inkomstökningen och den av
inkomstökningen föranledda reduktionen av de inkomstprövade sociala
bidragen. I syfte att åstadkomma en sänkning av den direkta beskattningen
även för följande år har 1972 års skatteutredning i tilläggsdirektiv
den 12 oktober 1973 fått i uppdrag att utarbeta förslag, som kan läggas
till grund för ett beslut vid 1974 års riksdag, om lindring av marginaleffekten
för inkomsttagare i mellaninkomstlägena och sänkning av
skatten för inkomsttagare med lägre inkomster.
Skatteutskottet, som delar departementschefens och löntagarorganisationernas
uppfattning om behovet av lindring i den direkta beskattningen,
har inte funnit anledning till erinringar mot ovannämnda förslag i
propositionen och tillstyrker således
att folkpensionsavgiften slopas fr. o. m. inkomståret 1974,
att de föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen (1928:370),
förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, uppbördsförordningen
(1953:272) och förordningen (1958:295) om sjömansskatt antas av
riksdagen,
att riksdagen godkänner de grunder för nya sjömansskattetabeller som
angivits i propositionen och
att Kungl. Maj:t bemyndigas att i enlighet med dessa grunder upprätta
och fastställa nya sjömansskattetabeller att gälla fr. o. m. den 1 januari
1974.
Folkpensionärernas beskattning
I motionen 1973:2062 av herr Bohman m. fl. yrkas att grundavdraget
för ålders- och förtidspensionärer höjs fr. o. m. 1975 års taxering till
90 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för ensamstående
och till 70 % av basbeloppet för makar, som båda har folkpension, och i
motionen 1973:2065 av herr Helén m. fl. begärs att skatteutredningen
med förtur skall behandla frågan om lindringare beskattning av folkpensionärernas
extrainkomster. Yrkandena i motionerna får ses mot bakgrund
av förslaget i propositionen om ett särskilt pensionstillägg för år
1974 med 3 % av basbeloppet för januari 1974 utöver redan beslutade
standard- och indexhöjningar av folkpensionerna. Motionärerna anser det
föreslagna pensionstillägget, som med nuvarande basbelopp uppgår till
237 kr. för ensamstående och 474 kr. för makar, otillräckligt.
Reglerna om extra avdrag för folkpensionärer konstruerades om i
samband med 1970 års skattereform, och samtidigt gjordes det kommunala
bostadstillägget skattefritt. Det extra avdraget har avpassats så, att
sidoinkomster utöver folkpension och pensionstillskott upp till 1 500 kr.
SkU 1973:2 y
3
för ensamstående och 2 000 kr. för makar inte beskattas. Om inkomsten
är högre minskas det extra avdraget, som f. n. uppgår till högst 4 400 kr.
för ensamstående och 4 800 kr. för makar, med en tredjedel av
överskjutande belopp. Rätten till extra avdrag påverkas också av
förmögenhetsinnehav.
Det i propositionen föreslagna pensionstillägget är i princip skattepliktigt.
Genom det extra avdraget kommer emellertid pensionstillägget i
praktiken att bli skattefritt för alla folkpensionärer, som är berättigade
till sådant avdrag, eftersom det extra avdraget automatiskt ökar med
belopp som motsvarar pensionstillägget. F. n. medför en till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst på 8 900 kr. för ensamstående och 13 800
kr. för gift folkpensionär ingen beskattningsbar inkomst på grund av det
extra avdraget. Vid 1975 års taxering kommer en till statlig inkomsskatt
taxerad inkomst på 10 200 kr. för ensamstående och 16 200 kr. för gift
att bli helt skattefri.
I en reservation till skatteutskottets betänkande SkU 1972:32 rörande
omläggning av beskattningen fr. o. m. den 1 januari 1973 anförde
reservanterna, att skatte- och bidragsreglerna kunde leda till otillfredsställande
resultat för folkpensionärerna och hemställde att skatteutredningen
skulle få i uppdrag att beakta de särskilda problem och svårigheter, som
är förenade med folkpensionärernas extrainkomster. Sedan reservationen
segrat vid omröstning i kammaren, har skatteutredningen i tilläggsdirektiv
den 2 juni 1972 fått i uppdrag att också pröva frågan om beskattningen
av folkpensionärernas extrainkomster. Enligt vad utskottet erfarit kommer
utredningen att behandla denna fråga med förtur. Härigenom torde
berörda yrkande i motionen 1973:2065 vara tillgodosett.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet lagstiftningsyrkandet
i motionen 1973:2062.
Indexreglering av det direkta skattesystemet
I motionen 1973:2065 av herr Helén m. fl. begärs tilläggsdirektiv till
skatteutredningen om införande av ett inflationsskydd i det direkta
skattesystemet.
Under senare år har riksdagen vid upprepade tillfällen intagit en
negativ ståndpunkt till frågan om indexreglering av skattesystemet med
hänsyn till att en sådan åtgärd, främst på grund av källskattesystemet, är
förenad med stora praktiska svårigheter och kan skapa stabiliseringspolitiska
problem vid en inflationistisk utveckling. Enligt finans- och
skatteutskottens av riksdagen godkända uttalanden bör därför beskattningen
som hittills tid efter annan omprövas och avvägas med hänsyn till
penningsvärdeförändringen och ändrade förutsättningar i övrigt. Mot
bakgrund härav har departementschefen i direktiven för skatteutredningen
framhållit, att utredningen inte har anledning att överväga frågan
om indexreglering av skattesystemet. Så sent som den 7 november i år
har chefen för finansdepartementet i svar på en interpellation meddelat
att regeringen inte är beredd att ompröva skatteutredningens direktiv i
SkU 1973:2 y
4
fråga om indexreglering av skattesystemet.
Skatteutskottet har inte funnit anledning frånträda sin tidigare
ståndpunkt i frågan och avstyrker därför motionen 1973:2065 i denna
del.
Stockholm den 15 november 1973
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), fruar Nettelbrandt*
(fp), Holmqvist* (s), herrar Kristenson (s), Josefson (c), Larsson
i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist* (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro*
(m), Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru
Normark (s).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
Avvikande meningar
1. Beträffande folkpensionärernas beskattning av herrar Magnusson i
Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som ansett att de avsnitt i utskottets
yttrande på s. 3, som börjar med ”1 en” och slutar med ”motionen
1973:2062”, bort ha följande lydelse:
Ett borttagande av folkpensionsavgiften innebär en skattelindring för
skattebetalarna i de aktiva åldrarna med ett belopp av 1 500 kr. vid cirka
35 000 kr. årsinkomst. Pensionärerna erhåller emellertid icke någon
kompensation utöver det extra pensionstillskottet på 237 kr. för
ensamstående och 474 kr. för makar, som båda uppbär folkpension.
Genom det krav som framställts i motionen 1973:2062 att grundavdraget
skall utgöra 90 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för
ensamstående och 70 % av basbeloppet för makar som båda har pension,
skulle folkpensionärerna få en kompensation, som i någon mån skulle
motsvara den skattelindring som kommer andra medborgare till del. Inte
minst från rättvisesynpunkt anser utskottet därför att berörda yrkande i
motionen 1973:2062 bör godkännas av riksdagen.
2. Beträffande indexreglering av det direkta skattesystemet av herr
Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson (c),
Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m) och Olof
Johansson i Stockholm (c), som ansett att de avsnitt i utskottets
yttrande, som på s. 3 börjar med ”Under senare” och på s. 4 slutar med
”denna del”, bort ha följande lydelse:
En inflationistisk utveckling av samhällsekonomin leder till att
skattesystemet för de flesta inkomsttagare får andra verkningar än vad
som avsetts. Möjligheterna för stora grupper inkomsttagare att nå den
SkU 1973:2 y
5
eftersträvade höjningen av levnadsstandarden motverkas.
Inflationen måste i första hand bekämpas med målmedvetna ekonomisk-politiska
åtgärder. Men det är ändå motiverat att införa ett visst
inflationsskydd i skattesystemet, så att inflationens automatiskt skattehöjande
effekt kan motverkas. Riksdagens beslut om skatteuttagets
fördelning får inte åsidosättas genom inflationsutvecklingen. Detta är
särskilt väsentligt för låg- och mellaninkomstgrupperna. Det är enligt
utskottets mening anmärkningsvärt att 1972 års skatteutredning i
direktiven förbjudits att undersöka frågan om ett inflationsskydd i det
direkta skattesystemet. Denna ovilja att ens utreda en fråga av väsentlig
betydelse för stora löntagargrupper är svårförklarlig.
I enlighet med motionen 1973:2065 och vad utskottet nu anfört bör
1972 års skatteutredning ges tilläggsdirektiv att ta upp frågan angående
inflationsskydd i skattesystemet eller andra åtgärder i syfte att garantera
att en fortgående inflation inte som hittills skärper skatteuttaget.
GOTAB 73 5451 S Stockholm 1973
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.