yttr 1973 sfu2y y
Yttrande 1973:sfu2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Socialförsäkringsutskottets yttrande nr 2 år 1973
SfU 1973:2 y
Nr 2y
Socialförsäkringsutskottets yttrande öyér motion angående differentiering
av avgifter till tilläggspensioneringen för äldre arbetskraft.
Till inrikesutskottet
Genom beslut den 6 november 1973 har inrikesutskottet hemställt
att socialförsäkringsutskottet avger yttrande över den med anledning
av propositionen 1973: 129 väckta motionen 1973: 2026.
Den allmänna tilläggspensioneringen finansieras genom avgifter och
avkastning av de fondmedel som bildats av avgifterna. Några statsbidrag
förekommer däremot inte. Avgifterna till tilläggspensioneringen
är av två slag, dels avgifter från arbetsgivare för de anställda, dels avgifter
från de försäkrade avseende inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning (tilläggspensionsavgift).
Reglerna om avgiftsskyldighet finns i 19 kap. lagen om allmän försäkring,
såvitt gäller arbetsgivares avgift i 1 § och i fråga om tilläggspensionsavgift
i 3 §.
Arbetsgivaravgiften är av kollektiv natur och beräknas på summan av
vad arbetsgivaren betalat ut i löner under året, sedan därifrån dragits
dels ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande basbeloppet
multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under
året, dels för varje arbetstagare sådan del av lön som för år räknat
överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Vid beräkningen bortses även från
arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år, liksom från arbetstagare
vars lön under året inte uppgått till 500 kr.
För pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning
erlägger den försäkrade själv tilläggspensionsavgift. Eftersom sådan
inkomst inte beräknas för år efter det den försäkrade fyller 65 år
finns beträffande tilläggspensionsavgiften samma övre åldersgräns som
i fråga om arbetsgivaravgiften. Därjämte finns — till skillnad från vad
som är fallet beträffande arbetsgivaravgiften — en nedre åldersgräns,
eftersom pensionsgrundande inkomst inte bestäms för år före det den
försäkrade fyller 16 år. Vid bestämmande av tilläggspensionsavgiften
tillämpas en nedre och övre beloppsgräns på sätt liknande det som
gäller vid beräkningen av arbetsgivaravgift.
Arbetsgivaravgift till ATP och tilläggspensionsavgift skall utgå med
samma procentsats av avgiftsunderlaget. Procentsatsen skall vara så
avvägd att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker
1 Riksdagen 1973.11 sami. Yttr. nr 2
SfU 1973: 2 y
2
pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter som
åvilar försäkringen samt den fondering som behövs. Avgifterna flyter
in till allmänna pensionsfonden. Procentsatsen, f. n. 10,5 %, skall enligt
beslut av årets riksdag utgöra 10,5 % för år 1974, 10,75 % för
år 1975 och 11 % för åren 1976—1979.
Den i motionen aktualiserade frågan om att genom en differentiering
av ATP-avgiften för äldre arbetskraft förbättra de äldres situation
på arbetsmarknaden har under en följd av år prövats av riksdagen.
Så sent som i maj i år avslogs motionsyrkanden av samma innebörd
som det nu framställda. Riksdagen hänvisade därvid till att ett genomförande
av motionärernas förslag skulle innebära att man väsentligt
rubbade den principiella överensstämmelse som rådde mellan avgiftsoch
förmånssidoma i systemet, att det fanns goda skäl betvivla att den
föreslagna åtgärden skulle bli så effektiv från arbetsmarknadspolitisk
synpunkt som motionärerna ansåg och att det måste bedömas som
lämpligare att i första hand effektivisera och vidareutveckla systemet
med selektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att lösa frågan om
ökad anställningstrygghet för den äldre arbetskraften.
På grund av det anförda och mot bakgrund av de förslag till sysselsättningsfrämjande
åtgärder och till anställningstrygghet för den äldre
arbetskraften som framläggs i prop. 1973: 129 till årets riksdag bör
enligt utskottets mening riksdagen vidhålla sin tidigare uppfattning i
frågan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 2026.
Stockholm den 13 november 1973
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Lundberg (s), Ringaby (m), Karlsson
i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Persson i Stockholm
(s), Mundebo (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson
(s), Olsson i Stockholm (vpk), fröken Bergström (fp), herrar Andersson
i Knäred (c), Lindström (s) och Andersson i Ljung (m).
Avvikande mening
av herrar Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Mundebo (fp),
fröken Pehrsson (c), fröken Bergström (fp), herrar Andersson i Knäred
(c) och Andersson i Ljung (m), vilka anfört:
Utvecklingen mot allt större arbetslöshet bland äldre arbetstagare
SfU 1973: 2 y
3
måste bedömas som mycket oroande. Huvudlinjerna i de förslag till
åtgärder i fråga om anställningstrygghet och anställningsfrämjande åtgärder
för bl. a. den äldre arbetskraften som framläggs i propositionen
1973:129 till årets riksdag kan därför hälsas med tillfredsställelse. De
är emellertid enligt vår mening inte till fyllest för att på sikt lösa den
viktiga fråga som den äldre arbetskraftens sysselsättningsproblem otvivelaktigt
utgör.
Även andra åtgärder bör därför prövas för att förbättra de äldres
situation på arbetsmarknaden. Vid en sådan prövning finns det enligt
vår uppfattning — inte minst mot bakgrund av de mycket betydande
kostnader för olika sociala avgifter sorn arbetsgivarna numera pålagts
— anledning undersöka om och i vad mån en befrielse från eller differentiering
av ATP-avgiften för äldre arbetskraft kan vara ägnad att
bidra till en sådan förbättring. Vi förordar alltså att en utredning kommer
till stånd. Denna bör studera de ekonomiska verkningarna i olika
hänseenden av hel eller partiell befrielse från ATP-avgift för vissa
kategorier arbetstagare och de effekter i övrigt på tilläggspensioneringen
som en sådan befrielse kan väntas medföra. Utredningen bör vara oförhindrad
att pröva även andra utvägar i syfte att främja den äldre
arbetskraftens sysselsättning.
På grund av det anförda anser vi att socialförsäkringsutskottet med
anledning av motionen 1973: 2026 bort föreslå inrikesutskottet hemställa
att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning av
frågan om befrielse från eller differentiering av ATP-avgift
för äldre arbetskraft.
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »73 730051
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.