yttr 1973 jou1y y

Yttrande 1973:jou1y

Jordbruksutskottets yttrande nr 1 år 1973

JoU 1973:1y

Nr ly

Jordbruksutskottets yttrande över vissa delar av propositionen 1973:165
med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder jämte motioner.

Till finansutskottet

Genom beslut den 23 oktober 1973 har finansutskottet hemställt om
jordbruksutskottets yttrande över propositionen 1973: 165 med förslag
till vissa ekonomisk-politiska åtgärder, bil. 4, jämte eventuella följdmotioner.

Enligt finansutskottets beslut den 6 november 1973 har yttrande därefter
begärts av jordbruksutskottet över motionen 1973: 2087 av herr
Fälldin m. fl. (c), yrkande 11, motionen 1973:2089 av herr Romanus
m. fl. (fp, s, c, m) och motionen 1973: 2093 av herr Hermansson m. fl.
(vpk), yrkande 9. Vidare har under hand hemställts om utskottets synpunkter
på motionen 1973: 2087, såvitt avser yrkandet 7, samt motionerna
1973: 2091 av herr Antby (fp), 1973: 2094 av herrar Levin och
Petersson i Röstånga (båda fp) och 1973: 2096 av herrar Ångström och
Hamrin (båda fp).

Jordbruksutskottet får med anledning härav anföra följande.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Enligt propositionen
1973: 165 avses prisstoppet på mjölk, grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror
förlängas till att gälla även under första halvåret 1974. Den
ytterligare kompensation som fr. o. m. den 1 januari 1974 skall tillföras
jordbruket till följd av fortsatt prisstopp på berörda livsmedel och utvecklingen
av den allmänna prisnivån under tiden april—oktober 1973
kan enligt vad departementschefen anför f. n. beräknas uppgå till drygt
150 milj. kr. för innevarande budgetår. Utskottet har inte någon
erinran mot att ersättningen till jordbruket för dess förluster till följd av
fortsatt prisstopp på vissa livsmedel täcks av medel från förslagsanslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1973/74.

I motionerna 1973:2087, yrkande 7, 1973:2091, 1973:2094 och
1973: 2096 framförs olika förslag i syfte att slopa mervärdeskatten på
livsmedel eller på annat sätt eliminera dess prishöjande effekter på
konsumentpriser.

Jordbruksutskottet, som inte har att ta ställning till den skattemässiga
sidan av hithörande problem, vill i detta sammanhang endast hänvisa

1 Riksdagen 1973.16 sami. Yttr. nr 1

JoU 1973:1y

2

till att 1972 års jordbruksutredning bl. a. har till uppgift att från jordbrukspolitisk
synpunkt pröva valet av metod för att finansiera jordbruksstödet
och därvid även skall undersöka möjligheterna att gå över till en
lågprislinje och effekterna av en sådan övergång. Härutöver skall utredningen
också undersöka möjligheterna till ytterligare modifieringar av
högprislinjen. Enligt vad utskottet erfarit pågår f. n. i utredningens regi
vissa undersökningar i samarbete med bl. a. lantbrukshögskolan i syfte
att belysa hur olika finansieringsformer inverkar på utformningen av
jordbruksstödet.

Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Under förevarande
punkt framläggs förslag om förhöjda bidrag till ny-, till- eller ombyggnad
av avloppsreningsverk enligt i huvudsak samma principer som gällde
för förhöjda bidrag till motsvarande ändamål under budgetåren 1971/72
och 1972/73. För de nu föreslagna bidragen beräknar departementschefen
ett medelbehov av 100 milj. kr. för innevarande budgetår.

Gällande bestämmelser för ifrågavarande bidragsgivning återfinns i
kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk (ändrad
1971:371) och kungörelsen (1971:914) om förhöjt statsbidrag till avloppsreningsverk
och vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin.

Vid bestämmandet av bidragets storlek får i bidragsunderlaget inräknas,
förutom kostnaden för avloppsreningsverket, kostnaden för
ledning från reningsverket till utsläppspunkten i recipienten. Vidare får
tilloppsledning till reningsverket räknas in i den mån detta av vattenvårdsskäl
byggs på längre avstånd från samhället än som annars är
nödvändigt. Dessutom kan bidrag utgå till överföringsledningar i sådana
fall då det från vattenvårdssynpunkt är fördelaktigt att avloppsfrågan
löses gemensamt för flera samhällen.

I motionen 1973: 2089 yrkas att riksdagen medger att för innevarande
budgetår inom ramen för nu ifrågavarande anslag bidrag beviljas till
ombyggnad av vissa äldre kommunala avloppsledningar intill ett belopp
av 50 milj. kr. Motionärerna framhåller att reningsverkens effektivitet
liksom frågan om deras framtida utbyggnad inte bara är avhängig av
reningsanläggningarna som sådana utan också av kvaliteten på de primära
ledningsnäten. Dåliga ledningsnät innebär stora fluktuationer i spillvattenvolym
vid reningsverken (t. ex. stora ökningar vid häftig nederbörd
och snösmältning). Som följd härav blir reningseffekten momentant
störd samtidigt som kapaciteten bestäms av toppbelastningen. Tidpunkten
för en framtida utbyggnad blir sålunda bestämd av de maximala
tillflöden som kan beräknas. Alternativet är en icke önskvärd bräddning.
I områden med stor andel äldre ledningsnät av förhållandevis dålig
kvalitet är det alltså, framhåller motionärerna, från såväl samhällsekonomiska
som miljömässiga synpunkter lika angeläget att ledningsnäten blir

JoU 1973:1y

3

moderniserade som att reningsverken utbyggs och görs tillräcklig effektiva.

Utskottet kan givetvis instämma i att det är angeläget att ledningsnäten
är av en sådan kvalitet att olägenheter till följd av vattenföroreningar
genom bräddutsläpp eller till följd av otillräcklig reningseffekt
vid reningsverken genom utspädning av spillvattnet med dagvatten i
möjligaste mån kan elimineras. En fortgående utbyggnad av s. k. duplikatledningssystem
pågår också i nämnda syfte i åtskilliga kommuner.
I sådana system avleds dagvatten och spillvatten i skilda ledningar och
dagvattnet leds direkt ut i recipienten medan allt spillvatten renas före
utsläpp i recipienten.

Som framgår av den föregående redogörelsen är emellertid nu ifrågavarande
bidragsform inte avsedd att användas för sådana investeringar
som avses i motionen 1973: 2089. En utvidgning av bidragsändamålen i
motionens syfte skulle med hänsyn till de kostnadskrävande och svåröverskådliga
investeringsbehov varom här är fråga kunna få vittgående
konsekvenser för den fortgående utbyggnaden av reningsverken. Enligt
utskottets mening finns inte tillräckligt underlag för att i detta sammanhang
ta ställning till förslaget. Motionen avstyrks således. Mot departementschefens
uttalande och förslag under förevarande punkt har
utskottet inte något att invända.

Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. I propositionen
framlagt förslag om tillfälligt höjda statsbidrag till miljövårdande
åtgärder inom industrin m. m., innefattande bl. a. en medelsanvisning för
ändamålet av 70 milj. kr., motsvarar från miljövårdssynpunkt angelägna
önskemål. Utskottet vill därför för sin del förorda att detsamma godtas
av riksdagen. Detta innebär bl. a. att utskottet ej biträder i motionen
1973: 2093 under punkten 9 framfört avslagsyrkande avseende propositionen
1973: 165 i förevarande del.

I motionen 1973: 2087 erinras, såvitt nu är i fråga, om att jordbruket
och trädgårdsnäringen sedan år 1972 i princip åtnjuter samma bidragsmöjligheter
som industrin när det gäller miljövårdande åtgärder. Statsbidraget
utgår med högst 25 procent av godkänd kostnad. Enligt motionärernas
mening torde sysselsättningseffekten av miljövårdande investeringar
inom jordbruket och trädgårdsnäringen vara densamma som av
investeringar inom industrin. Motionen utmynnar i en hemställan om en
tillfällig förhöjning av bidraget till miljövårdande åtgärder även inom
jordbruket och trädgårdsnäringen under den period och i enlighet med de
regler som i propositionen föreslås gälla för industrin. Utskottet vill i anledning
härav erinra om att utskottet de båda senaste åren när det gällt
motsvarande anslagsanvisning till miljövårdande åtgärder i sysselsättningssyfte
funnit att bidragsgivningen borde koncentreras till industri -

JoU 1973:1y

4

sektorn (JoU 1971: 1 y och JoU 1972: 1 y). Finansutskottet har delat
denna uppfattning som jämväl biträtts av riksdagen. Utskottet finner
ingen anledning för riksdagen att i dagens läge frångå tidigare ståndpunkt.
Motionen 1973: 2087 avstyrks därför i berörd del.

Stockholm den 13 november 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), fru Theorin
(s), herrar Hedin (m), Hedström (s)*, Jonasson (c), Magnusson i Tanum
(s), fru Anér (fp), herr Augustsson (s), fru Lindberg (s), herrar Kronmark
(m), Takman (vpk), Johansson i Holmgården (c), Åberg (fp) och
Oskarsson i Ankarsrum (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Avvikande meningar

1. av herr Takman (vpk) som anser att utskottet bort med bifall till
motionen 1973: 2093, yrkande 9, avstyrka i propositionen framlagda
förslag om bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m.,

2. av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), fru Anér
(fp), herrar Kronmark (m), Johansson i Holmgården (c) och Åberg (fp)
som anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med
”1 motionen” och slutar på s. 4 med ”berörd del” bort ha följande
lydelse:

I motionen (lika med utskottet) för industrin. Enligt

utskottets mening har vid prövningen av förevarande fråga framkommit
övertygande skäl för angivna ståndpunkt. Utskottet tillstyrker därför
motionen 1973: 2087, såvitt nu är i fråga.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM »7J 73005*