yttr 1973 inu2y y

Yttrande 1973:inu2y

Inrikesutskottets yttrande nr 2 år 1973

InU 1973: 2 y

Nr 2 y

Inrikesutskottets yttrande över bilaga 6 till propositionen 1973:165
med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder jämte motion.

Till finansutskottet

Genom beslut den 23 oktober och 6 november 1973 har finansutskottet
hemställt om inrikesutskottets yttrande över

dels propositionen 1973: 165, bilaga 6 (inrikesdepartementet), i vad
avser under driftbudgeten upptagna utgifter på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1973/74,

dels motionen 1973:2092 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt angår
yrkandet 5.

Propositionen

I propositionen redovisas framställningar av arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) om ytterligare medel för beredskapsarbeten och av delegationen
för jämställdhet mellan män och kvinnor om medel för att anställa 100
arbetsförmedlare med uppgift att öka anställningsmöjligheterna för
kvinnliga arbetssökande.

Föredragande departementschefen, statsrådet Holmqvist, anför bl. a.
att vi i den nuvarande konjunkturuppgången kan konstatera att det
finns ett betydande antal lediga platser som inte besatts samtidigt som
det finns ett stort antal arbetssökande, bl. a. kvinnor och ungdomar.
Detta anses motivera en särskild kampanj i samråd med arbetsmarknadens
parter för att söka påverka önskemålen från arbetssökande och
arbetsgivare i syfte att bereda de arbetssökande anställning på de
lediga platserna. Mot denna bakgrund föreslås att AMS får ytterligare
lönemedel till sitt förfogande för att under år 1974 tillfälligt kunna
arvodesanställa högst 200 handläggande tjänstemän. Det av delegationen
för jämställdhet mellan män och kvinnor framlagda förslaget om specialtjänster
för särskilda förmedlingsåtgärder beträffande kvinnliga arbetssökande
avses bli redovisat i 1974 års statsverksproposition. Det
förutsätts att riksdagen behandlar frågan i sådan tid att personal kan
anställas redan den 1 april 1974.

I anslutning härtill erinrar departementschefen om att det särskilda
utbildningsstödet på 5 kr. i timmen till företag som utöver normal

1 Riksdagen 1973.18 sami. Yttr. nr 2

InU 1973: 2 y

2

rekrytering anställer och utbildar ungdomar och kvinnor m. fl. kan f. n.
utgå längst till slutet av år 1973. I propositionen föreslås att giltighetstiden
förlängs t. o. m. den 31 december 1974.

Vad sedan gäller beredskapsarbetena framhålls av departementschefen
att medel för det ändamålet i årets statsverksproposition beräknats
för en verksamhet av den omfattning som kan anses normal i ett
gynnsamt läge på arbetsmarknaden. Han bedömer det nu som nödvändigt
att liksom under de två föregående åren göra extra insatser av
beredskapsarbeten, inte minst inom tjänstesektorn. Det är sålunda
angeläget att en väsentlig del av arbetena inriktas så att de kan sysselsätta
t. ex. kvinnor och ungdomar med dålig förankring på arbetsmarknaden.

I fråga om vårdsektorn anmäls att den särskilda utbildningsverksamheten
för anställda inom denna sektor och vid barnstugor kompletterad
med 75 % statsbidrag till huvudmännens kostnader för vikarier skall
förlängas med ett år från den 31 mars 1974 till utgången av mars
1975.

Den successiva minskning av antalet arkivarbetare under innevarande
budgetår till 10 000 som var målet i årets statsverksproposition har inte
visat sig möjlig att genomföra. I stället föreslås nu att möjlighet bör
finnas att öka antalet till högst ca 15 000. Det ökade medelsbehovet för
arkivarbetsverksamheten beräknas till 50 milj. kr.

Behovet av beredskapsarbeten inom byggsektorn väntas bli betydande
under kommande vinter. För att öka sysselsättningen utöver den ram,
som möjliggörs av beredskapsarbeten och bl. a. en samtidigt av chefen
för kommunikationsdepartementet föreslagen medelsförstärkning om
200 milj. kr. för vägbyggen m. m., är avsikten att ge igångsättningstillstånd
för oprioriterat byggande i fråga om projekt som aktualiseras
under vintermånaderna samt tidigarelägga vissa byggnadsprojekt inom
sjukvårdsområdet.

På grund av det anförda föreslås riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att utsträcka giltighetstiden för bestämmelserna
om det särskilda utbildningsstödet till företag, som utöver
normal rekrytering nyanställer ungdom och kvinnor, till utgången av
år 1974,

2) till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av
300 000 000 kr., varav förslagsvis 100 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,

3) till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av
450 000 000 kr., varav förslagsvis 125 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

InU 1973: 2 y

3

Motionen

I motionen 1973: 2092, yrkandet 5, begärs att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1973: 165 beslutar att hemställa om utredning
och förslag om en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Motionärerna anser att en mer genomgripande reformering av arbetslöshetsförsäkringen
än den vårriksdagen beslutade nu är angelägen
och att underlag för en sådan bör arbetas fram. De framhåller att även
om en viss minskning av antalet oförsäkrade arbetslösa kan konstateras,
så minskar det inte kravet på en allmän arbetslöshetsförsäkring. Ungefär
1,5 milj. människor tillhör arbetskraften utan att vara medlemmar
i någon arbetslöshetskassa. Enligt motionärernas mening bör ersättning
från en allmän försäkring kunna utgå till alla som inte har arbete men
står till arbetsmarknadens förfogande och därvid uppfyller vissa krav.

Utskottet

Arbetsmarknadsläget har successivt förbättrats under loppet av innevarande
år. Särskilt påtaglig var förbättringen under tredje kvartalet.
Antalet sysselsatta var då enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU)
30 000—40 000 högre än samma kvartal åren 1970—1972. Antalet
lediga platser anmälda till arbetsförmedlingarna låg under de två första
kvartalen på ungefär samma nivå som under år 1972 men steg under
tredje kvartalet över fjolårsnivån. Särskilt markerad är förbättringen
enligt statistiken över varsel om personalinskränkningar. Under tiden
januari—september 1973 berördes 10 900 personer av varsel att jämföra
med 14 100 år 1970, 25 200 år 1971 och 16 800 år 1972. Antalet
berörda i september i år (700) är t. o. m. något lägre än samma månad
det utpräglade högkonjunkturåret 1965 (800).

Antalet arbetslösa steg från september till oktober enligt arbetsmarknadsverkets
mittmånadsräkningar med 712, vilket är knappt en tredjedel
av den för årstiden normala ökningen. Totalt registrerades i oktober
61 200 arbetslösa varav 46 % är kvinnor. Häremot svarade 32 700 till
förmedlingarna anmälda lediga platser. Någon påtaglig ökning av
antalet nyanmälda platser jämfört med förra året har inte ägt rum.
När det oaktat antalet lediga platser vid mitten av oktober var ca 7 600
högre än i oktober 1972, så visar detta en allmän bristande överensstämmelse
mellan företagens och arbetssökandenas önskemål.

I det läget, med en arbetslöshet som trots konjunkturuppgången
dröjer kvar på en jämförelsevis hög nivå och med tilltagande svårigheter
för arbetsförmedlingarna att anpassa utbud och efterfrågan på arbetskraft,
finner utskottet motiverat att pröva det nya grepp i arbetsförmedlingsverksamheten
som föreslås i propositionen. Utskottet tänker på

InU 1973: 2 y

4

den temporära ackvisitionskampanj i fria former som skall möjliggöras
genom insats av upp till 200 specialrekryterade tjänstemän. Med
tanke på den aktuella arbetslöshetssituationen för kvinnor och ungdomar
tillstyrker utskottet dessutom att giltighetstiden för det särskilda
utbildningsstödet till företag på 5 kr. i timmen — f. n. begränsad till
utgången av innevarande år — förlängs att gälla även under år 1974.

De ovan redovisade siffrorna från arbetsmarknadsverkets oktoberräkning
visar trots konjunkturuppgången på en ogynnsam relation mellan
antalet arbetslösa och antalet lediga platser. Fortfarande går på varje
ledig plats för riket i genomsnitt två arbetslösa och i skogslänen fyra.
Behovet av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder är sålunda stort.
I följande sammanställning redovisas omfattningen av vissa arbetsmarknadsåtgärder
i oktober 1973. För jämförelses skull har satts in
motsvarande tal för oktober 1972.

Antal personer sysselsatta i oktober i

1 siffran avser september.

Med hänsyn till beredskapsarbetenas redan uppnådda volym och för
att de skall kunna ökas under vinterns säsongnedgång anser utskottet
det vara ofrånkomligt att ytterligare medel anvisas för ändamålet. Föreslagna
förstärkningar med 300 milj. kr. till allmänna beredskapsarbeten
och 450 milj. kr. till särskilda beredskapsarbeten får anses lämpligt avvägda
och tillstyrks därför. I förstärkningen av anslaget till särskilda
beredskapsarbeten ingår en uppräkning av medlen för arkivarbetsverksamheten
med 50 milj. kr. för att antalet arkivarbetsplatser skall kunna
ökas till högst ca 15 000 på grund av förutsedda svårigheter att arbetsplacera
handikappade m. fl. Behovet härav var inte oväntat, och den
föreslagna åtgärden ligger i linje med vad utskottet uttalat i betänkandet
InU 1973: 3 (s. 42).

Mot vad i övrigt anförts och föreslagits i propositionen har utskottet
ingen erinran. Vid bifall till propositionens, av utskottet tillstyrkta förslag
skulle under de båda aktuella anslagen disponibla belopp fördela
sig enligt följande (belopp i milj. kr.):

1972

1973

beredskaps- arkivarbete
arbeten

22 700 9 900

25 700 12 6001

skyddade arbetsmarkverkstäder
nadsutb.

13 300

14 1001

44 800
46 600

1972/73

1973/74

beredskaps- arkivarbete
arbeten

1 832 243

1 399 324

övriga Summa
ändamål

287

319

2 362
2 042

Avslutningsvis tar utskottet upp det i folkpartiets partimotion 1973:
2092 framställda yrkandet om utredning och förslag om en allmän arbetslöshetsförsäkring.

InU 1973:2 y

5

Vid innevarande års vårriksdag fattades beslut om reformering av det
kontanta stödet vid arbetslöshet. Reformen som skall träda i kraft vid
nästa årsskifte innebär att arbetslöshetsförsäkringen liksom hittills skall
vara frivillig men kompletteras av ett kontant arbetsmarknadsstöd för
grupper som står utanför försäkringsskyddet. Riksdagens beslut grundade
sig på propositionen 1973: 56 och utskottets däröver avgivna betänkande
InU 1973: 23. I det sammanhanget tog riksdagen ställning till
motioner om utredning av en obligatorisk (allmän) försäkring som skulle
omfatta alla förvärvsarbetande. Efter att ha vägt för- och nackdelar med
en obligatorisk resp. frivillig försäkring ansåg sig utskottet böra acceptera
propositionens förslag till uppbyggnad av ett ekonomiskt skydd vid
arbetslöshet. Utskottet uteslöt emellertid inte att det i framtiden kunde
bli aktuellt att pröva om det är möjligt att förena fördelarna med den
nuvarande ordningen med någon form av obligatorisk försäkring. Enligt
utskottets uppfattning borde man emellertid avvakta erfarenheterna av
den förevarande reformen innan lösningar av annat slag på nytt övervägdes.
Utskottet avstyrkte därför motionsyrkandena.

Riksdagen biträdde utskottets förslag. Under den tid som därefter förflutit
har inte inträffat något som bör ge riksdagen anledning att riva
upp sitt beslut. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att finansutskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att utsträcka giltighetstiden
för bestämmelserna om det särskilda utbildningsstödet
till företag, som utöver normal rekrytering nyanställer ungdom
och kvinnor, till utgången av år 1974,

2. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 300 000 000 kr., varav förslagsvis
100 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisar ett
reservationsanslag av 450 000 000 kr., varav förslagsvis
125 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen beträffande utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring
avslår motionen 1973: 2092, yrkandet 5.

Stockholm den 13 november 1973

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Nordgren (m), Fridolfsson i Rödeby
(s), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s),
herrar Oskarson i Halmstad (m), Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee
(c), Ekinge (fp), Olsson i Asarum (s) och Hallgren (vpk).

InU 1973: 2 y

6

Avvikande meningar

1. av herrar Nordgren (m) och Oskarson i Halmstad (m) som anser att
utskottets yttrande bort inledas med ett stycke av följande lydelse:

I enlighet med remissen från finansutskottet har inrikesutskottet att
bedöma propositionen endast i fråga om de arbetsmarknadspolitiska avsnitten
(bil. 6). Utskottet gör sina bedömningar från denna utgångspunkt.
Det ankommer på finansutskottet att väga de arbetsmarknadspolitiska
insatserna, som inrikesutskottet yttrar sig över, mot andra åtgärder
som kan vara berättigade med hänsyn till konjunkturläget.

2. av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren
(m), Stridsman (c), Oskarson i Halmstad (m), Mattsson i Skee (c) och
Ekinge (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Vid
innevarande” och slutar med ”därför motionsyrkandet” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Den omläggning av det kontanta stödet vid arbetslöshet som beslöts
av innevarande års vårriksdag (prop. 1973:56, InU 1973:23, rskr
1973: 251) innebar att det nuvarande systemet med frivillig försäkring
skulle bestå om än i ett förbättrat skick. Systemet kompletteras med
ett kontant arbetsmarknadsstöd för vissa oförsäkrade arbetstagare. Vid
prövningen av dessa frågor befarades att grupper med generellt sett svag
ställning på arbetsmarknaden fortfarande skulle ha ett dåligt ekonomiskt
arbetslöshetsskydd. Utvecklingen efter det riksdagen fattade sitt
beslut har bekräftat dessa farhågor. Den arbetslöshet som trots konjunkturuppgången
fortfarande ligger på en hög nivå drabbar i särskild grad
kvinnor och ungdomar, dvs. nytillträdande på arbetsmarknaden. Dessa
grupper får kontant arbetslöshetsunderstöd på snäva villkor i den mån
de inte helt ställs utanför stödmöjligheter. På grund härav och med hänvisning
i övrigt till vad som anförts i den till utskottets betänkande 1973:
23 fogade reservationen 1 biträder utskottet motionärernas uppfattning
att en utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring bör komma till
stånd utan dröjsmål.

dels att utskottet i sammanfattningen under 4 bort föreslå finansutskottet
att hemställa

4. att riksdagen beträffande utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring
med bifall till motionen 1973: 2092, yrkandet 5,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730058