yttr 1972 uu2y y

Yttrande 1972:uu2y

Utrikesutskottets yttrande nr 2 år 1972

UU 1972: 2 y

Till försvarsutskottet

Genom beslut den 19 oktober 1972 har försvarsutskottet hemställt
att utrikesutskottet avger yttrande över propositionen 1972: 103 och
eventuella följdmotioner. Med anledning härav får utrikesutskottet anföra
följande.

I nämnda proposition föreslås, på grundval av 1970 års försvarsutrednings
betänkande, att ett parlamentariskt deltagande kommer till
stånd i försvarsplaneringen. Deltagandet föreslås få formen att riksdagens
vederbörande utskott hålles underrättade om innehållet i anvisningar
för viktigare studie- och planeringsmoment, om de överväganden
som föregått anvisningarna, liksom om vissa studieresultat. Vidare
är det meningen att riksdagen skall ges tillfälle till uttalanden om perspektivplaneringens
innehåll. När förslag rörande anslagen för följande
budgetår föreläggs riksdagen bör, enligt propositionen, Kungl. Maj:t
redovisa innehållet i aktuella programplaner och sina ställningstaganden
till dessa. Departementschefen utesluter inte att parlamentariska
utredningar kan behöva tillkallas för att utreda viktiga försvarsproblem.

Det nya planeringssystemet, som införts av Kungl. Maj:t och sedan
det underställts riksdagen (prop. 1970: 97) vunnit dess godkännande,
kan enligt utskottets mening erbjuda stora fördelar. Det kan skapa
bättre möjligheter för en rationell utformning av försvarspolitiken och
kan samtidigt bidra till ökad allmän förståelse för dess syften och inriktning.

Utskottet finner det värdefullt att riksdagen, på det sätt som föreslås
i propositionen, får insyn i planeringen för försvarets långsiktiga inriktning.
Därmed förbättras möjligheten till parlamentariskt inflytande på
planeringens innehåll och metodik.

Utskottet förutsätter, att metoderna för planeringen på grundval av
vunna erfarenheter och med beaktande av de av 1970 års försvarsutredning
(SOU 1972: 48) vid behandlingen av planeringssystemet anförda
synpunkterna om en ytterligare belysning av konfliktskapande faktorer
i den internationella utvecklingen successivt förbättras. Att så sker
torde också ligga i de organs intressen, som har att svara för denna
verksamhet.

Förhållandena i omvärlden är naturligtvis av grundläggande betydelse
för säkerhets- och försvarspolitikens utformning. I det nya planeringssystemet
ingår också systematiska studier av den internationella utvecklingen
på lång sikt. Enligt riksdagsstadgan skall utrikesutskottet bereda
frågor bl. a. om rikets förhållande till och överenskommelser med
främmande stater och mellanfolkliga organisationer, i den mån frågorna
inte tillhör annat utskotts beredning. Utskottet bör därför även följa

1 Riksdagen 1972. 9 sami. Yttr. nr 2

UU 1972: 2 y

2

frågor av utrikespolitisk natur som aktualiseras i samband med försvarsplaneringen.
Härvidlag noterar utskottet att viss möjlighet till successiv
information om resultat från studie- och planeringsarbetet för
försvaret föreligger, även om samlade redovisningar torde lämnas riksdagen
endast omkring vart fjärde år. Utskottet förutsätter att orienteringar
om försvarsplaneringen kan erhållas etappvis allteftersom arbetet
fortskrider.

Möjlighet torde finnas att under hand komma överens om praktiska
arrangemang för samordning mellan utrikes- och försvarsutskotten i
fråga om mottagande av information m. m. Utrikesutskottet ser t. ex.
inget principiellt hinder mot att det anordnas sammanträden vid vilka
de två utskotten gemensamt erhåller orienteringar om ämnen som ligger
inom bådas sakområde. När försvarsutskottet ges huvudansvaret för beredningen
av en proposition om den långsiktiga försvarsplaneringen är
utrikesutskottet berett att efter anmodan av försvarsutskottet avge yttrande
angående de utrikespolitiska bedömningar som kommit till uttryck
i regeringens förslag. Denna form för samråd användes vid utskottsbehandlingen
av 1972 års försvarsproposition. De närmare formerna
för eventuell delgivning av synpunkter på erhållen information
om försvarsplaneringen kan behöva övervägas mellan utrikes- och försvarsutskotten.

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare understrukit önskvärdheten
av ökad säkerhetspolitisk information till riksdagen och allmänheten
(SU 1969: 177, UU 1971: 1, UU 1971: 18, UU 1972: 1). Därvid
har riksdagen framför allt avsett utrikesdepartementets verksamhet på
detta område. Riksdagen har också noterat (UU 1972: 1) att en förstärkning
av utrikesdepartementets utredningskapacitet nu övervägs.
Inte minst det parlamentariska deltagandet i försvarsplaneringen och de
bedömningar av det säkerhetspolitiska underlaget som därvid kommer
att erfordras medför att det kommer att ställas höga anspråk på den
kontinuerliga strömmen av information och analyser från utrikesdepartementet,
grundade bl. a. på utlandsmyndigheternas rapportering.

Utskottet finner ej anledning yttra sig om motionen 1972: 1727.

Stockholm den 15 november 1972

På utrikesutskottets vägnar
OLLE DAHLÉN

Närvarande: herrar Lange (s), Dahlén (fp), Bengtson i Jönköping (c),
Johansson i Jönköping (s), Wirmark (fp), Palm (s), Göransson (s), Turesson
(m), Virgin (m), Hugosson (s), Korpås (c), Ericson i Örebro (s)
och Nilsson i Stockholm (s).

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 972 720049