yttr 1972 tu1y y

Yttrande 1972:tu1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Trafikutskottets yttrande nr 1 år 1972

TU 1972:1 y

Till finansutskottet

Genom beslut den 25 oktober 1972 har finansutskottet hemställt att
trafikutskottet avger yttrande över motionen 1972: 1721 av herr Bohman
m. fl. (m) såvitt avser yrkandet att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder
för att möjliggöra byggandet av speciella trafikleder genom enskilda
entreprenörer och finansierade med avgifter samt motionen 1972:
1723 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt avser yrkandena att riksdagen beslutar
att på tilläggsstat anslå erforderliga medel för drift av statliga,
kommunala och enskilda vägar och att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att de av statens järnvägar planerade investeringarna prövas med
förtur för att så långt möjligt tidigarelägga igångsättningen.

Finansutskottet har vidare — genom beslut den 9 november 1972 —
hemställt om trafikutskottets yttrande över propositionen 1972: 125,
bil. 4 jämte eventuella motioner.

Med anledning härav får trafikutskottet anföra följande.

Vad först beträffar yrkandet i motionen 1972: 1721 vill utskottet
framhålla att förslag om avgiftsfinansierade trafikleder under en lång
rad av år prövats och avvisats av riksdagen. Så skedde senast under riksdagens
vårsession (TU 1972: 1, s. 16—17, rskr 1972: 64). Under hänvisning
till vad utskottet därvid anförde avstyrks även det nu aktuella
motionsyrkandet.

Beträffande yrkandet i motionen 1972: 1723 om ytterligare anslagsmedel
för drift av statliga, kommunala och enskilda vägar kan utskottet
i och för sig vitsorda behovet av ytterligare anslagsmedel för dessa ändamål.
I bilaga 9 till propositionen 1972: 125 har emellertid Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1972/73 anvisa dels till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa
ett reservationsanslag av 645 000 000 kr., varav förslagsvis
225 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, dels till Särskilda
åtgärder för arbetsanpassning ett reservationsanslag av
320 000 000 kr., varav förslagsvis 75 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag i dessa delar
synes också innebära ett tillgodoseende av syftet med motionärernas
yrkande.

I anledning av den i sistnämnda motion upptagna frågan om prövning
med förtur av de i SJ:s petita redovisade investeringsobjekten må
framhållas att den beredning härav som naturligen måste ske f. n. pågår
inom Kungl. Maj:ts kansli. Vidare må erinras om den anslagsteknik
som tillämpas bl. a. på detta område och som innebär att på resp. kolkeltivanslag
utöver ramen en marginal om ca 10 procent beräknas just

1 Riksdagen 1972.15 sami. Yttr. nr 1

TU 1972:1 y

2

för att möjliggöra en av främst konjunkturmässiga skäl påkallad höjning
av medelsförbrukningen under löpande budgetår.

Under hänvisning till det anförda och då utskottet även eljest förutsätter
att investeringsplaneringen inom SJ är sådan att i mån av sysselsättningsbehov
tidigareläggning av arbeten i tillräcklig omfattning kan
ske synes motionsyrkandet inte böra påkalla någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

I bilaga 4 till propositionen 1972: 125 föreslås att riksdagen på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1972/73 dels till Posthus m. m.
anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr., dels till Byggnadsarbeten
för meteorologiska observationsstationer m. m. ett investeringsanslag av
400 000 kr. De sålunda föreslagna medelsanvisningarna tillstyrks av utskottet.

Stockholm den 22 november 1972

På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c), Hugosson
(s), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Håkansson (c), Lindberg (s), Clarkson
(m), Magnusson i Kristinehamn (vpk) och Karlsson i Malung (s).

Avvikande meningar

1. beträffande avgiftsfinansierade trafikleder av herrar Lothigius (m)
och Clarkson (m) som ansett att den del av utskottets yttrande på s. 1
som börjar med ”Vad först” och slutar med ”aktuella motionsyrkandet”
bort ha följande lydelse:

”Avgiftsfinansierade trafikleder byggda av enskilda företag skulle
kunna ge en betydande sysselsättningsstimulans utan att fördenskull anstränga
statskassan. Byggande av sådana leder bidrar till en förbättrad
transportkapacitet, minskad arbetslöshet och ökad effektivitet inom hela
samhällsekonomin, vilket i sin tur tillför såväl kommuner som staten
ökade inkomster. Samtidigt minskar kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken.
Ett system med avgiftsfinansiering efter de principer som ligger
till grund för motionärernas yrkanden skulle stimulera enskilda företag
eller konsortier att genom utnyttjande av svensk eller utländsk kapitalmarknad
igångsätta arbeten av denna karaktär. Även om införandet
av det system varom här är fråga bör ses ur ett mera långsiktigt perspektiv
kommer sålunda ett omedelbart beslut härom att ge berörda företag
möjligheter att behålla den arbetskraft som nu finns tillgänglig och annars
skulle friställas. Åtgärder i det av motionärerna angivna syftet
bör därför vidtas.”

TU 1972: 1 y

3

2. beträffande ytterligare anslagsmedel för drift av statliga, kommunala
och enskilda vägar samt prövning med förtur om SJ:s investeringsobjekt
av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Lothigius (m),
Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c) och Clarkson (m) som
ansett att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”Beträffande
yrkandet” och på s. 2 slutar med ”riksdagens sida” bort ha
följande lydelse:

”Beträffande berörda yrkanden i motionen 1972: 1723 vill utskottet
understryka att ytterligare medel till underhåll av vägnätet är ytterst
angelägna. Det nuvarande tillståndet med en fortgående kapitalförstöring
på grund av otillräckligt underhåll av vägarna borde ha lett till att
den verksamheten starkare expanderat för att öka sysselsättningstillfällena.
Inte minst eftersläpningen av upprustningen av enskilda vägar hade
bort föranleda ökade anslag. Inför den stundande vintern med befarad
fortsatt hög arbetslöshet är det viktigt att ytterligare medel tilldelas vägsektorn
för att därigenom skapa fler arbeten.

Detsamma gäller järnvägstrafiken. Den långa rad av angelägna investeringsprojekt
som SJ redovisar i sina petita bör prövas med förtur
inom departementet för att så långt möjligt tidigarelägga igångsättningen.
Det gäller såväl om- och nybyggnad av järnvägslinjer som diverse
husbyggnader och säkerhetsanordningar utefter järnvägarna etc.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet motionärernas yrkanden
böra tillstyrkas.”

Särskilt yttrande

beträffande avgiftsfinansierade trafikleder av herrar Gustafson i Göteborg
(fp) och Sellgren (fp) som anfört:

”Sorn framgår av betänkandet TU 1972: 1 anser vi att man försöksvis
bör kunna pröva avgiftsfinansiering av större broar och sammanhängande
motorvägssträckor. Vi avser också att i lämpligt sammanhang på
nytt aktualisera denna fråga.”

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 7200S5

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.