yttr 1972 nu3y y
Yttrande 1972:nu3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Näringsutskottets yttrande nr 3 år 1972
NU 1972: 3 y
Nr 3 y
Näringsutskottets yttrande över propositionen 1972:135 angående avtal
med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m., jämte motioner.
Till utrikesutskottet
Genom beslut den 14 november 1972 har utrikesutskottet berett
näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1972:135
angående avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.,
jämte följdmotioner, dvs. motionerna 1972:1908-1911.
Med anledning härav får näringsutskottet anföra följande.
Utskottet har inriktat sin granskning på de centrala näringspolitiska
och konsumentpolitiska frågor som avtalen med EEC och CECA
aktualiserar.
Utskottet delar den uppfattning som framförs av departementschefen
angående EEC-avtalets konsekvenser för svenskt näringsliv. Det har blivit
nödvändigt att i frihandelsavtalet acceptera särbestämmelser för vissa
varugrupper enligt vilka tullavvecklingen genomförs långsammare än
enligt huvudregeln. Det har inte kunnat undvikas att härigenom vissa
industrigrenar kan komma att få sina konkurrensförutsättningar försämrade.
Systemet med ursprungsregler kommer att medföra vissa problem.
Avtalets konsekvenser för det svenska näringslivet sett som en helhet
måste dock bedömas som klart fördelaktiga med tanke på den stora
tullfria marknad som blir tillgänglig efter en övergångstid av varierande
längd.
I propositionen framläggs förslag dels till sådan ändring i lagen
(1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden
att skyldigheten att lämna myndigheterna uppgifter om konkurrensbegränsningar
utsträcks till att gälla även förhållanden utom landet, dels
till en lag om prisbestämmelser för järn- och stålmarknaden vilken syftar
till att säkerställa genomförandet av vissa bestämmelser i avtalet med
CECA. Utskottet har ingen erinran mot dessa förslag. Sveriges mekanförbund
har i skrivelse till utrikesutskottet hemställt att ordet ”företagare” i
3 § i det sistnämnda lagförslaget skall utbytas mot ordet ”stålleverantör”.
Som departementschefen anför avses lagen endast innehålla grundläggande
regler för att sedermera kompletteras med detaljföreskrifter och
definitioner. Det är för närvarande något oklart vilka uppgifter som kan
komma att behöva infordras för att avtalet med CECA skall kunna
upprätthållas. Utskottet förutsätter att uppgiftsinsamlandet kommer att
begränsas till vad som erfordras för detta ändamål. Därigenom torde
huvudsyftet med Mekanförbundets framställning bli tillgodosett.
Från sina inledningsvis angivna utgångspunkter vill utskottet sålunda
1 Riksdagen 1972. 17 sami. Yttr. nr 3
NU 1972:3 y
2
ge uttryck för en positiv bedömning av avtalen. De föreliggande
motionerna ger med hänsyn till innebörden av där framställda yrkanden
inte anledning till särskilt uttalande från utskottets sida.
Stockholm den 30 november 1972
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Blomkvist (s), Wååg (s),
Hovhammar (m), Gustafsson i Säffle (c), Jonsson i Husum (s), Rydén
(fp), fru Hansson (s), herrar Nordgren (m) och Hallgren (vpk).
Avvikande mening
av herr Hallgren (vpk) som anser att det avsnitt i yttrandet som böljar
med ”Utskottet har inriktat” och slutar med ”från utskottets sida” bort
utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:
De i propositionen framlagda avtalen mellan Sverige å ena sidan samt
EEC och CECA å den andra kan inte godtas. De kommer att förstärka
bindningen av Sverige till EEC.
EEC är en organisation som har kommit till för att främja de stora
västeuropeiska monopolens utveckling. Bindningen av Sverige till EEC
kommer att medföra en ytterligare koncentration av den svenska
utrikeshandeln till EEC-staterna, stärka koncentrationen av kapital och
makt i Sverige och ytterligare skärpa den regionala obalansen.
Utskottet vill understryka vad som framhålls i motionen 1972: 1911,
att avtalet på intet vis kommer att innebära tryggare sysselsättning. Också
EEC följer kapitalismens utvecklingslagar, till vilka hör skapandet av en
reservarmé av arbetslösa. En närmare länkning av Sverige till EEC
upphäver inte detta vare sig i Sverige eller i EEC. Snarare torde avtalet
komma att medföra en ökad takt i kapitalkoncentrationen och en
snabbare ökning av arbetslösheten.
Utskottet vill också understryka att avtalet — genom artikel 23 —
innehåller en press mot en förbättrad regionalpolitik. Det är riktigt som
påpekas i motionen 1972: 1911 att de svenska statsmakternas regionalpolitiska
åtgärder hittills varit lika otillräckliga som de inom EEC. Dock
finns i Sverige inget hinder mot en kraftig vidgning av regionalpolitiska
insatser, något som däremot föreligger inom EEC.
De skärpta ursprungsregler som finns i EEC-avtalet kommer inte bara
att innebära administrativa problem för svenska företag. De kommer
också att främja en ökning av handeln mellan Sverige och EEC och verka
dämpande på Sveriges handel med andra stater.
Avtalet mellan Sverige och CECA kommer att underlätta monopolis -
NU 1972:3 y
3
tisk prissättning och innebära dyrare frakter och sämre konkurrensläge
för verkstadsindustrin, t. ex. i Norrbotten. Järnbrukens val av basorter
missgynnar särskilt denna region. Men avtalet kommer att ge alla köpare,
avlägsna från basprisorterna, kostnadsstegringar.
Det visar sig att regeringen inte kan överblicka de regionalpolitiska
konsekvenserna av att CECA-avtalet kommer att ställa framför allt
norrländsk verkstadsindustri i strykklass. Chefen för industridepartementet
har tillsatt en utredning om verkningarna av CECA-avtalet. Denna har
ännu icke slutfört sitt arbete. Utskottet vill ha fastslaget att det måste
betecknas som en synnerligen märklig behandlingsordning att regeringen
föreslår riksdagen att anta ett avtal vars konsekvenser man ännu inte kan
överblicka. Detta strider mot grundläggande demokratiska principer.
Utskottet finner det väl underbyggt i motionen 1972: 1911 att avtalet
måste ses som ett första steg för att inlemma Sverige i EEC. Utskottet är
motståndare till ett sådant inlemmande. Därför instämmer utskottet för
sin del i och tillstyrker bifall till yrkandena i motionen 1972: 1911 och
avstyrker bifall till de i propositionen 1972: 135 och i motionerna
1972: 1908-1910 gjorda yrkandena.
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1968 S Stockholm 1972
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.