yttr 1972 ku1y y

Yttrande 1972:ku1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Konstitutionsutskottets yttrande nr 1 år 1972 KU 1972:1 y

Till försvarsutskottet

Genom beslut den 19 oktober 1972 har försvarsutskottet anhållit om
konstitutionsutskottets yttrande över propositionen 1972: 103 angående
riksdagen och försvarsplaneringen jämte följdmotion.

På grundval av 1970 års försvarsutrednings betänkande (SOU 1972:
48) Riksdagen och försvarsplaneringen föreslås i propositionen att ett
parlamentariskt deltagande i försvarets planering kommer till stånd.
Deltagandet föreslås få formen av insyn i planeringen genom att riksdagens
utrikes- och försvarsutskott hålls underrättade om innehållet i
anvisningar för viktigare studie- och planeringsmoment och om de
överväganden som har föregått anvisningarna. Utrikes- och försvarsutskotten
föreslås också bli informerade om vissa studieresultat samt om
innehållet i och ställningstagandena till aktuella perspektiv- och programplaner.

I konstitutionsutskottets betänkande 1971:50 behandlade utskottet
två motioner angående parlamentarisk medverkan i det statliga planeringsarbetet.
I sitt yttrande över motionerna — vilka gick ut på att frågan
borde bli föremål för utredning — hänvisade utskottet bl. a. till
försvarsutredningens kommande överväganden angående riksdagens roll
i planerings- och budgeteringssystemet inom försvaret vilka ligger till
grund för den nu aktuella propositionen. Vidare uttalade utskottet att
det kunde förutsättas att grundlagberedningen i sitt arbete på förslag
till en genomgripande författningsreform skulle komma att behandla de
frågor som berördes i motionerna.

Utskottet hänvisade även till viss annan pågående utredningsverksamhet
samt till den nya utskottsorganisationen inom riksdagen. Avslutningsvis
anförde utskottet följande:

Med hänsyn till att det i motionerna behandlade frågekomplexet —
vilket enligt utskottets mening är av största betydelse för en levande demokrati
— kommer att behandlas i vissa pågående centrala parlamentariska
utredningar som snart kommer att avslutas, och då ytterligare
erfarenheter av riksdagens nya utskottsorganisation också torde vara av
värde för en allsidig belysning av detsamma, finner utskottet inte anledning
att nu föreslå riksdagen att ta initiativ till en särskild utredning
om parlamentarisk medverkan i det statliga planeringsarbetet.

De förslag som framlagts i den nu aktuella propositionen föranleder
ingen erinran från konstitutionsutskottets sida. Det bör tilläggas att frågan
om riksdagens arbetsformer och förhållandet mellan riksdagen och
regeringen kommer att behandlas i samband med den proposition i för -

1 Riksdagen 1972. 4 sami. Yttr. nr 1

KU 1972:1 y

2

fattningsfrågan som kan väntas komma att föreläggas nästa års riksdag
på grundval av grundlagberedningens nu föreliggande förslag till ny
regeringsform och ny riksdagsordning.

Stockholm den 14 november 1972

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Hemelius (m), Ahlmark
(fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Werner i Malmö (m),
Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung
(s), Norrby i Åkersberga (fp), Gustavsson i Ängelholm (s), Olsson i
Sundsvall (c), Wictorsson (s) och Olsson i Edane (s).

Avvikande mening

1. av herrar Hemelius och Werner i Malmö (båda m), vilka anfört:

Med hänsyn till den granskande uppgift som åvilar konstitutionsutskottet
anser vi att utskottet icke som remissinstans till annat utskott bör
yttra sig i frågor om innehållet i en proposition är lämpligt eller ej från
konstitutionella synpunkter. Därför deltar vi ej i beslutet.

2. av herrar Ahlmark och Norrby i Åkersberga (båda fp) vilka ansett
att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

De förslag som framlagts i den nu aktuella propositionen kan från
konstitutionell synpunkt godtas som en snabb förstärkning av det parlamentariska
deltagandet i försvarsplaneringen, med vilken särskilda sekretessproblem
är förknippade. Verksamheten bör dock ses som en temporär
lösning och bli föremål för utvärdering längre fram.

Ett ställningstagande till föreliggande proposition utgör sålunda inte
ett generellt förord för den föreslagna formen för parlamentarisk medverkan
i den långsiktiga statliga planeringen på olika områden. Denna
medverkan kan, som framhållits i motionen 1971: 1150 av herr Ahlmark
m. fl. (fp) ske på olika sätt och med större parlamentariskt inflytande
än det nu föreslagna. En samlad bedömning av denna fråga
kan bli möjlig vid behandlingen av den proposition i författningsfrågan,
som kan väntas komma att föreläggas nästa års riksdag på grundval
av grundlagberedningens förslag till ny regeringsform och riksdagsordning.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1*71 710044

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.