yttr 1972 inu2y y

Yttrande 1972:inu2y

Inrikesutskottets yttrande nr 2 år 1972 InU 1972: 2 y

Nr 2y

Inrikesutskottets yttrande över bilaga 9 till propositionen 1972: 125
angående konjunkturstimulerande åtgärder jämte motioner.

Till finansutskottet

Genom beslut den 25 oktober och den 9 november 1972 har finansutskottet
hemställt om inrikesutskottets yttrande över
dels följande med stöd av 55 § riksdagsordningen väckta motioner
1972: 1710 av herr Hermansson m. fl. (vpk) om konjunkturstimulerande
åtgärder, såvitt angår yrkandet 2,

1972: 1723 av herr Helén m. fl. (fp) om sysselsättningsstimulerande
åtgärder, såvitt angår yrkandet B 7,

dels propositionen 1972: 125 angående utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder,
m. m., såvitt angår bilaga 9, inrikesdepartementet,

dels ock följande i anledning av propositionen väckta motioner
1972: 1804 av herr Norrby i Gunnarskog (c),

1972: 1871 av herr Enlund (fp),

1972: 1872 av herr Fälldin m. fl. (c),

1972: 1875 av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt angår yrkandet 5,
1972: 1879 av herr Sellgren (fp),

1972: 1881 av herrrar Torwald (c) och Bengtsson i Göteborg (c).
Propositionen

I propositionen redovisas de åtgärder för att främja sysselsättningen
som vidtagits under hösten och som planeras för den kommande vintern.
Bland de åtgärder som redan vidtagits nämns att ett flertal statliga byggen
tidigarelagts och att byggnadstillstånd lämnats för ett antal privata
och kommunala oprioriterade byggen. Vidare har arbetsmarknadsutbildningen
fått ökad omfattning, vilket beräknas medföra en i förhållande
till riksstaten ökad kostnad av ca 80 milj. kr., något som dock inte anses
böra föranleda tilläggsanslag, eftersom utgifterna belastar förslagsanslag.
Arbetsförmedlingen bör enligt propositionen få möjlighet att anställa
ytterligare 100 extra tjänstemän under innevarande budgetår för
särskilda insatser för att bereda mer svårplacerad arbetskraft arbete i
öppna marknaden. Därutöver avses ytterligare 25 personer bli anställda
under vinterhalvåret 1972—1973 för att bistå arbetslös ungdom. I syfte
att underlätta ungdomens utträde i arbetslivet har ordnats möjlighet för

1 Riksdagen 1972.18 sami. Yltr. nr 2

LnU 1972:2y

2

arbetslösa i åldern 18—19 år att genomgå en särskild sexveckorskurs, kallad
Arbetsmarknadsinformation med praktik, för vilken bidrag utgår till
deltagarna med högst 100 kr. per vecka. För att motverka ungdomsarbetslösheten
har regeringen också uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen
att inom den statliga sektorn anordna tillfälliga praktikarbeten för
ungdom och att i samråd med kommunerna genomföra ytterligare beredskapsarbeten
med speciell inriktning på att skapa sysselsättning för
arbetslös ungdom. Vidare planeras särskilda insatser för utbildning inom
vårdsektorn.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner bestämmelser om ett
särskilt utbildningsstöd under budgetåret 1972/73. Dessa innebär att företag
som efter anvisning från arbetsförmedlingen utöver normal rekrytering
anställer och utbildar arbetslösa skall erhålla 5 kr. per elev och
närvarotimme i högst sex månader under förutsättning att de anställda
får avtalsenlig lön och att utbildningen sker under facklig tillsyn. Utbildningsstödet
skall inte vara förbehållet någon viss ålderskategori men bör
särskilt inriktas på ungdomar och kvinnor. Det föreslås kunna utgå till
arbetsgivare inom alla näringsgrenar utom statlig och kommunal förvaltning.

I syfte att förbättra arbetsmarknadsläget för byggnadsarbetare har
Kungl. Maj:t genom beslut den 13 oktober 1972 föreskrivit att statsbidrag
får utgå till sanerings- och upprustningsåtgärder i äldre bostadsområden
när arbetet bedrivs som enskilt beredskapsarbete. Bidraget har — i anslutning
till vad som gäller för statsbidrag till halvskyddad sysselsättning
— konstruerats så att det utgår med belopp motsvarande 40 % av lönekostnaderna.
Bidrag utgår endast för kostnader som upparbetas under
tiden t. o. m. första halvåret 1973. Som allmän riktpunkt skall enligt
Kungl. Maj:ts föreskrifter dessutom gälla att till arbetena skall anvisas
företrädesvis lokalt bundna byggnadsarbetare över 55 år.

För att uppmuntra kommuner till extra insatser begärs riksdagens godkännande
av att det nuvarande statsbidraget till kommunala beredskapsarbeten,
som normalt utgör 33 %, höjs till högst 50 % för sådana arbeten
som till huvudsaklig del utförs under tiden den 1 september 1972 t. o .m.
den 30 april 1973. Konstruktionen är densamma som föregående år frånsett
att statsbidraget då fastställdes till 75 %.

Kungl. Maj:t föreslår att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder
för arbetslösa på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 645 milj. kr., varav förslagsvis 225 milj.
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Av det begärda anslaget
hänför sig 630 milj. kr. till allmänna beredskapsarbeten och 15 milj. kr.
till industribeställningar.

Slutligen föreslås i propositionen att riksdagen till Särskilda åtgärder
för arbetsanpassning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 320 milj. kr., varav förslagsvis 75 milj.

InU 1972:2y

3

kr. att avräknas mot automobUskattemedlen. Av det begärda anslaget
avser 270 milj. kr. särskilda beredskapsarbeten och 50 milj. kr. arkivarbeten.

Motionerna

I motionen 1972:1710 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär skyndsamma
förslag till samhällsnyttiga arbeten på framför allt vissa angivna områden
och att erforderliga förslagsanslag föreläggs riksdagen. De åsyftade åtgärderna
gäller följande:

1. åtgärder för att rädda miljön,

2. utbyggnad av barnstugor och annan service för hushållen,

3. åtgärder för att bekämpa krisen inom vårdsektorn,

4. åtgärder för att skapa ökad trafiksäkerhet, framför allt genom utbyggnad
av den kollektiva trafiken,

5. ökad inriktning på ombyggnad och reparationer av bostäder,

6. byggande av lokaler för hantverk och småindustrier samt

7. ökad yrkesutbildning, särskilt av kvinnor och ungdom.

I motionen 1972:1723 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att särskilda arbetsmarknadspolitiska
åtgärder av det slag som anges i motionen vidtas mot ungdomsarbetslösheten.

I motionen 1972:1804 av herr Norrby i Gunnarskog (c) yrkas att riksdagen
vid sin behandling av propositionen 125, bilaga 9, beslutar att hos
Kungl. Maj:t hemställa att medel ställs till förfogande för en upprustning
av SJ:s järnvägsstationer inom ramen för anslaget B 2. Sysselsättningsskapande
åtgärder för arbetslösa i enlighet med vad som anförs i
motionen.

I motionen 1972:1871 av herr Enlund (fp) yrkas att riksdagen uttalar
att i motionen anförda önskemål beaktas vid arbetsmarknadsverkets
fördelning av medel för beredskapsarbeten i Västmanlands län.

I motionen 1972:1872 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på till äggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 645
milj. kr., varav förslagsvis 325 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen 1972:1875 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen anvisar de medel, som inbesparas vid bifall
till de under punkterna 1—4 i motionen framställda yrkandena, till finansiering
av samhällsnyttiga arbeten utförda i samhällelig regi på de
områden som anges i motionen 1972: 1710.

I motionen 1972:1879 av herr Sellgren (fp) yrkas att vid fördelningen
av de i propositionen 125 föreslagna tilläggsanslagen måtte beaktas

lf Riksdagen 1972.18 sami Yttr. nr 2

InU 1972:2y

4

i motionen framförda synpunkter beträffande behov av sådan förstärkning
av broar och vägar med låg bärighet på vitala delar av det sekundära
vägnätet, att bärigheten höjs till ett axel-/boggietryck av 10/16 ton.

I motionen 1972:1881 av herrar Torwald (c) och Bengtsson i Göteborg
(c) yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen 125
beslutar uttala att det statliga stödet till ombyggnad och upprustning av
bostadsfastigheter m. m. i äldre bostadsområden bör ges sådan utformning
att det kan utnyttjas för upprustning av såväl småhus som flerfamiljshus
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Mot bakgrund av konjunkturläget är det angeläget med fortsatta
kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser för att särskilt under vinterhalvåret
stimulera sysselsättningen. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse
de arbetsmarknadspolitiska förslag Kungl. Majit nu lägger
fram.

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda förslagen om särskilt
utbildningsstöd och om ändrade grunder för statsbidrag till kommunala
beredskapsarbeten. Likaså tillstyrker utskottet Kungl. Majits
begäran om ytterligare anslag till Sysselsättningsskapande åtgärder för
arbetslösa och till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning med sammanlagt
965 milj. kr. Till frågan i vad mån de begärda anslagen bör avräknas
mot automobilskattemedel återkommer utskottet nedan.

Det i motionen 1972: 1875 av herr Hermansson m. fl. (vpk) framförda
yrkandet rörande samhiillsnyttiga arbeten överensstämmer till
sitt syfte med motsvarande yrkande i den vid höstsessionens början
väckta motionen 1972: 1710 med samma undertecknare. Motionsyrkanden
med likartat innehåll avslogs förra året i samband med behandlingen
av den då framlagda propositionen angående konjunkturstimulerande
åtgärder (prop. 1971: 140, FiU 1971: 47, rskr 293) med hänvisning
till att det i propositionen föreslagits ökade insatser på så gott som alla
de områden som berördes i motionerna. Samma bedömning kan göras
nu. Utan att i detalj gå in på motionärernas förslag konstaterar utskottet
att flertalet av de i motionerna angivna samhällsnyttiga arbetena
tillhör de områden som berörs av redan igångsatta eller i propositionen
1972: 125 föreslagna åtgärder. Utskottet avstyrker därför motionerna
1972: 1710 och 1972: 1875 i ifrågavarande delar.

Kravet i motionen 1972: 1723 av herr Helén m. fl. (fp) på särskilda
åtgärder mot ungdomsarbetslösheten preciseras i fem punkter. Motionärerna
föreslår att fördubblingen av den allmänna arbetsgivaravgiften
inte skall träda i kraft, att personalförstärkningar sker hos arbetsförmedlingarna,
att fler praktikplatser inrättas, i första hand inom statliga

Inlfl972:2y

5

verk och myndigheter, samt att kompletterande yrkesanpassad utbildning
för ungdom anordnas, exempelvis i den formen att kommunerna
erhåller statsbidrag för att starta kurser med yrkesinriktning. Slutligen
framhålls att en allmän sysselsättningsförsäkring skulle ge ifrågavarande
ungdomar ett grundskydd vid arbetslöshet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är ytterst viktigt att
kraftfulla åtgärder sätts in för att minska arbetslösheten bland ungdomen.
Motionen, som väcktes före det Kungl. Maj:t lade fram förevarande
proposition, har i väsentliga delar tillgodosetts genom de åtgärder Kungl.
Majit föreslagit eller vidtagit. Frågan om arbetsgivaravgiftens höjd synes
inte böra bedömas av inrikesutskottet och när det gäller en allmän
sysselsättningsförsäkring noterar utskottet att bearbetning av KSA-utredningens
förslag om en ny arbetslöshetsförsäkring pågår i Kungl.
Majits kansli. Motionen bör med hänsyn till det anförda inte föranleda
någon åtgärd.

Motionen 1972: 1881 av herrar Torwald (c) och Bengtsson i Göteborg
(c) anknyter till det i propositionen redovisade beslutet om statsbidrag
till sanerings- och upprustningsåtgärder i äldre bostadsområden. Motionärerna
konstaterar att bestämmelserna härom torde ha utformats främst
med sikte på flerfamiljsbebyggelse och framhåller att det är angeläget
att stödet kan utnyttjas också för upprustning av äldre småhus. Enligt
motionärerna finns det ett påtagligt behov av förbättringsarbeten beträffande
en- och tvåfamiljsfastigheter, inte minst i fråga om sådana
som bebos av äldre. Motionärerna understryker också att sådana arbeten
ofta lämpar sig för den typ av arbetskraft som man särskilt haft i
åtanke vid utformningen av denna stödform.

Bestämmelserna om statsbidrag till saneringsåtgärder har getts en
sådan utformning att möjligheten att erhålla bidrag inte begränsats till
upprustning av flerfamiljshus utan i princip gäller alla typer av fastigheter,
även andra än bostadsfastigheter, under förutsättning att de är
belägna inom ett äldre bostadsområde. Något hinder för att statsbidrag
skall kunna utgå för den typ av förbättringsarbeten som åsyftas i motionen
föreligger således i och för sig inte. Samtidigt bör det emellertid
understrykas att den avgörande förutsättningen för att bidrag skall erhållas
är att arbetet är motiverat av sysselsättningsmässiga skäl. Det
torde kunna förutses att upprustningsarbeten som avser en- och tvåfamiljshus
mera sällan kommer att kunna anses motiverade från arbetsmarknadsmässiga
synpunkter. Med det sagda avstyrker utskottet motionen
1972: 1881.

Med anledning av yrkandet i motionen 1972: 1804 av herr Norrby i
Gunnarskog (c) att medel skall ställas till förfogande för upprustning
av SJ:s järnvägsstationer vill utskottet — i enlighet med den ståndpunkt
utskottet tidigare intagit till liknande krav — erinra om att utskottet
inte har att ta ställning till hur anslag för beredskapsarbeten

InU 1972: 2 y

6

skall användas i de särskilda fallen. Det ankommer i stället på arbetsmarknadsmyndigheterna
att med utgångpunkt från en bedömning av
föreliggande behov avgöra vilka projekt som bör prioriteras inom ramen
för tillgängliga anslag. Något hinder att låta järnvägsstationer vara
objekt för beredskapsarbeten finns dock inte. På grund av det anförda
avstyrker utskottet motionen 1972: 1804.

I tre motioner tar man upp frågor som rör vägarbeten.

I motionen 1972: 1871 av herr Enlund (fp) begärs att riksdagen skall
uttala sig till förmån för vissa angivna vägprojekt i Västmanlands län.
Utskottet kan inte se det som sin uppgift att göra dylika prioriteringar
och avstyrker därför motionen. Utskottet är inte heller berett att ta
ställning till sakfrågan i motionen 1972: 1879 av herr Sellgren (fp) angående
användningen av beredskapsmedlen till förstärkningar av vägar
och broar med låg bärighet i vissa landsdelar. Utskottet vill i sammanhanget
endast notera att motionären tidigare i år fått avslag i riksdagen
på ett liknande yrkande (TU 1972: 1).

Av de medel som nu föreslås bli anvisade beräknas förslagsvis 300
milj. kr. bli avräknade mot automobilskattemedlen. I motionen 1972:
1872 av herr Fälldin m. fl. (c) anses detta belopp för litet och motionärerna
begär att av de anvisade beloppen ytterligare 100 milj. kr. skall avräknas
mot automobilskattemedlen.

Utskottet vill först framhålla att den angivna avräkningen inte är en
fixerad summa utan närmast en riktpunkt för planeringen av beredskapsarbetena.
Om en annan fördelning skulle visa sig lämplig med hänsyn
till arbetslöshetens struktur och tillgången på arbetsobjekt kan alltså det
belopp som beräknas för vägarbeten över- eller underskridas. När det
gäller att ta ställning till yrkandet om satsning på ytterligare vägarbeten
måste det bedömas mot bakgrund av att utskottet tidigare i år (InU
1972: 3) uttalat sig till förmån för en breddning av området för beredskapsarbeten
till andra typer av arbeten än de traditionella, bland vilka
vägarbeten intagit en framträdande plats. Detta uttalande föreslogs för
övrigt bli ytterligare skärpt i en från de borgerliga partierna avgiven reservation.
Utskottet vill också erinra om att betydande belopp redan anslagits
till vägarbeten under innevarande budgetår. Sålunda har, utöver
ordinarie anslag till vägväsendet, av de medel som i riksstaten anslagits
till allmänna och särskilda beredskapsarbeten 225 milj. kr. beräknats för
vägarbeten, vartill kommer ytterligare 300 milj. kr. i föreliggande förslag
till tilläggsstat. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
det i motionen 1972: 1872 framställda yrkandet att ytterligare 100 milj.
kr. skall beräknas för vägarbeten.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att finansutskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1972: 1710, yrkandet 2, och motionen
1972: 1875, yrkandet 5,

InU 1972: 2 y

7

2. att motionen 1972: 1723, yrkandet B 7, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 1804,

4. att riksdagen avslår motionen 1972: 1871,

5. att riksdagen avslår motionen 1972: 1879,

6. att riksdagen avslår motionen 1972: 1881,

7. att riksdagen godkänner de bestämmelser om särskilt utbildningsstöd
under budgetåret 1972/73 som departementschefen
förordat,

8. att riksdagen godkänner den ändring av grunderna för statsbidrag
till kommunala beredskapsarbeten under budgetåret
1972/73, som departementschefen förordat,

9. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 1872 till Sysselsättningsskapande
åtgärder för arbetslösa på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 645 000 000 kr., varav förslagsvis 225 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen,

10. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisar ett
reservationsanslag av 320 000 000 kr., varav förslagsvis
75 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Stockholm den 28 november 1972

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nilsson i Östersund (s), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren
(m), Fridolfsson i Rödeby (s), Peterson i Linköping (fp), Johansson
i Simrishamn (s), Stridsman (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson
(m), Lorentzon (vpk), Nilsson i Kalmar (s) och Mattsson i Skee (c).

Avvikande meningar

1. av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Det i”
och slutar med ”ifrågavarande delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i den vid höstsessionens början väckta motionen 1972:
1710 av herr Hermansson m. fl. (vpk) måste de i rådande konjunkturläge
uppkomna sysselsättningsproblemen angripas dels med långsiktiga åtgärder
för att en varaktig lösning skall åstadkommas, dels med åtgärder
som kan få omedelbar sysselsättningsfrämjande effekt. För att åtgärder

I

InU 1972: 2 y

8

av det förstnämnda slaget skall få genomgripande verkan är det, som
motionärerna understryker, nödvändigt att följa en målmedveten plan,
som går ut på att uppföra statliga basindustrier finansierade med medel
ur AP-fondema. Detta skulle föra med sig etablering av service- och
andra företag med kompletterande produktion och bidra till en allmän
industriell uppblomstring. I fråga om åtgärder av mer kortsiktig karaktär
vill utskottet framhålla att det är angeläget att i större utsträckning
än vad som föreslås i propositionen vidta åtgärder av det slag som anges
i motionen 1972: 1710 för att skapa omedelbara sysselsättningstillfällen.

I motionen 1972: 1875 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas bl. a.
avslag på i propositionen framlagda förslag om olika åtgärder till stöd
för företagen. Som motionärerna påpekar har dessa åtgärder karaktär
av gåvor eller skattesubventioner. De kan på sin höjd bidra till att de
berörda bolagens vinstförutsättningar ökar. Deras verkan från sysselsättningsskapande
synpunkt är synnerligen ringa och dessutom av mycket
kortsiktig karaktär. Enligt utskottets mening bör de medel som inbesparas
genom ett avvisande av de föreslagna anslagen och subventionerna
i stället användas till finansiering av samhällsnyttiga arbeten i enlighet
med vad som anges i motionen 1972: 1710.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1972:
1710 och 1972: 1875 i förevarande delar.

dels att utskottet i sammanfattningen under 1 bort föreslå finansutskottet
att hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1710, yrkandet 2,
och motionen 1972: 1875, yrkandet 5, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

2. av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nordgren (m), Peterson i Linköping
(fp) och Oskarson (m) som anser

dels att den sista meningen i det stycke som börjar på s. 5 med ”Utskottet
delar” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet förutsätter att arbetet forceras och att förslag om en allmän
sysselsättningsförsäkring föreläggs riksdagen. Vad här anförts bör ges
Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottet i sammanfattningen under 2 bort föreslå finansutskottet
att hemställa

2. a) att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1723, yrkandet
B 7, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört om framläggande av förslag om en allmän sysselsättningsförsäkring,

b) att motionen 1972: 1723, såvitt angår yrkandet B 7, i den
mån det inte behandlas under a), inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

InU 1972: 2 y

9

3. av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren
(m), Peterson i Linköping (fp), Stridsman (c), Oskarson (m) och Mattsson
i Skee (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”för vägarbeten” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Utskottet vill framhålla att riksdagsbeslutet i anledning av InU 1972: 3
förutsatte en inte oväsentlig breddning av beredskapsarbetena till nya yrkesområden
och yrkesgrupper inom det då beslutade anslagets ram. Med
hänsyn till den avsevärda utökning av anslagen för beredskapsarbeten,
som nu föreslås, bör det vara möjligt att tillgodose såväl den önskvärda
breddningen av beredskapsarbetena till nya områden som det stora behovet
av ytterligare medel för vägbyggandet. Den vikande medelstilldelningen
till vägnätet under senare år har lett till en betydande kapitalförstöring.
En viss utökning av beredskapsarbetena till vägsektorn innebär
således att de får en synnerligen meningsfull inriktning. Den angivna avräkningen
mot automobilskattemedlen är inte en fixerad summa utan
närmast en riktpunkt för planeringen. Om medlen på nytt visar sig otillräckliga
eller en annan fördelning skulle visa sig lämplig med hänsyn till
arbetslösheten kan beloppen över- eller underskridas. Om ytterligare medel
erfordras förutsättes att Kungl. Maj:t återkommer till riksdagen med
förslag syftande till hävande av arbetslösheten.

Med hänvisning till det anförda biträdes motionen 1972: 1872.

dels att utskottet i sammanfattningen under 9 bort föreslå finansutskottet
att hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1872 till Sysselsättttingsskapande
åtgärder för arbetslösa på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
645 000 000 kr., varav förslagsvis 325 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

HARCUS BOKTR. STOCKHOLM 19 72 7200SB

t

)

r