yttr 1971 ubu1y y

Yttrande 1971:ubu1y

Utbildningsutskottets yttrande nr 1 år 1971

UbU 1971: 1 y

Till socialutskottet

Socialutskottet har anhållit om yttrande av utbildningsutskottet över
följande motioner, nämligen 1971: 72 av herrar Nilsson i Tvärålund (c)
och Larsson i Öskevik (c), 1971: 736 av herr Björk i Gävle (c) och fru
Jonäng (c) samt 1971: 790 av fru Theorin m. fl. (s).

I motionen 1971: 72 har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller om åtgärder för att få till stånd forskning om smärtlindring
vid förlossning.

I motionen 1971:736 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder dels för att få
till stånd klinisk och experimentell forskning om smärtlindring vid förlossning
samt dels för utbildande av anestesiologer.

I motionen 1971: 790 har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t som sin mening uttalar att i den reguljära barnmorskeutbildningen
jämväl skall ingå utbildning i paracervical bedövningsteknik samt i övrigt
hänvisar till vad som i motionen anförts.

Socialutskottet har remitterat nämnda motioner till socialstyrelsen,
universitetskanslersämbetet, Svenska landstingsförbundet, Svenska läkaresällskapet
och Svenska barnmorskeförbundet. Härjämte har utskottet
remitterat motionerna 1971:72 och 1971:736 till statens medicinska
forskningsråd samt motionen 1971:790 till skolöverstyrelsen. Utbildningsutskottet
har tagit del av remissyttrandena.

Motionärerna karakteriserar genomgående smärtan under förlossning
i de flesta fall som svår till outhärdlig. Samtliga motioner syftar till en
ökad användning i förlossningsvården av smärtlindringsmetoder så att
alla kvinnor som så önskar skall kunna ges effektiv smärtlindring eller
smärtfrihet under förlossning. Motionärerna synes vara ense om att
frågan om metoder för smärtlindring vid förlossning är ett komplicerat
medicinskt problem. Å ena sidan måste metoden uppfylla kravet på
effektivitet utan att negativt påverka förlossningens förlopp, men å andra
sidan hänsyn tas till att modern och fostret/bamet ej åsamkas skada. I
motionen 1971: 790 bedöms risken för skador på fostret vid paracervicalblockad,
PCB, vara ringa och motionärerna yrkar att paracervical
bedövningsteknik skall ingå i barnmorskeutbildningen. I motionen 1971:
72 uttalas att kunskaperna om de eventuella risker som kan vara förenade
med olika smärtlindringsmetoder är otillräckliga. Riksdagen bör därför
anhålla om åtgärder för att få till stånd forskning om smärtlindring vid
förlossning. Yrkande om klinisk och experimentell forskning framförs
vidare i motionen 1971: 736, i vilken också tas upp frågan om utbildning
av anestesiologer.

Riksdagen 1971. 14 sami. Yttr. nr 1

UbU 1971: 1 y

2

Klinisk och experimentell forskning om smärtlindring vid förlossning
är av tvärvetenskaplig natur. Den inbegriper i första hand ämnena anestesiologi,
obstetrik och pediatrik. Inom samtliga dessa discipliner finns
redan en på universitetsstat etablerad forskningsorganisation, som rymmer
bl. a. professurer. Även klinisk forskning över smärtlindring under
förlossning pågår inom landet. Socialstyrelsen har i sitt remissyttrande
strukit under behovet av ytterligare undersökningar rörande olika smärtlindringsmetoders
effektivitet och risker samt sådana speciella säkerhetsåtgärder
som är erforderliga för att möta sidoeffekter av dem.

Som framgår av remissyttrandet från statens medicinska forskningsråd
har rådet stött och stöder även för närvarande forskningsprojekt avseende
smärtlindring under förlossning. Rådet har i sitt yttrande särskilt
framhållit att rådet i den mån ytterligare kostnadskrävande vetenskapliga
frågeställningar uppkommer givetvis kommer efter sedvanlig värdering
av forskningsprojektens uppläggning och kompetens hos projektledare
att stödja framställningar om ekonomiskt understöd.

Med anledning av motionsyrkandet om åtgärder för utbildande av
anestesiologer vill utbildningsutskottet först erinra om att redan beslutade
ökningar av utbildningskapaciteten för läkare kommer att få till resultat
att totalantalet läkare i landet kommer att i stort sett fördubblas under
perioden 1970-1980. Statsmakternas beslut år 1969 om den nya organisationen
av läkares vidareutbildning innebär vidare att antalet läkare
med specialistkompetens i anestesiologi samt gynekologi och obstetrik
kan förväntas komma att avsevärt öka. Därtill bör påpekas att specialistutbildning
i gynekologi och obstetrik innefattar även viss utbildning i
anestesiologi (V2 års tjänstgöring vid anestesiologisk avdelning). Särskilda
åtgärder från statsmakternas sida i syfte att uppnå en ytterligare ökad
utbildning av anestesiologer anser utbildningsutskottet för sin del inte
motiverade.

I cirkulär med råd och anvisningar rörande smärtlindring vid förlossning
den 2 oktober 1969 har socialstyrelsen angett de metoder för förlossningsanestesi
som blivande barnmorskor bör få utbildning i för att
kunna använda på egen hand.

Utbildning av barnmorskor sker sedan år 1969 inom en av linjerna
för vidareutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare, benämnd vidareutbildning
inom obstetrisk och gynekologisk vård. Utbildningen omfattar
50 veckor, varav 10 veckor teori och 40 veckor klinisk och socialmedicinsk
praktik. Enligt läroplanen för denna utbildningslinje ingår undervisning
om smärtlindring vid förlossning i såväl den teoretiska som den
praktiska utbildningen och enligt skolöverstyrelsens bedömning i en omfattning
som motsvarar barnmorskans ansvars- och funktionsområde enligt
socialstyrelsens nyssnämnda anvisningar. Skolöverstyrelsen erinrar om
att enligt anvisningarna vissa angivna smärtlindringsmetoder bör kunna
anförtros barnmorska att användas i enlighet med för avdelningen fast -

UbU 1971:1 y

3

ställd instruktion. Det beror alltså på den lokala instruktionen för vederbörande
klinik vilka metoder som används och i vilken utsträckning
barnmorska medverkar. Överstyrelsen påpekar att detta förhållande medför
att utbildningen varierar beroende på vid vilken klinik barnmorskeeleven
får sin praktiska utbildning.

Socialstyrelsen har i sitt remissyttrande förklarat sig ha för avsikt att
med skolöverstyrelsen ta upp frågan om en breddning av undervisningen
i obstetrisk anestesi och analgesi.

Även om barnmorskeutbildningen bedrivs efter en och samma läroplan
synes den reellt kunna inte obetydligt variera mellan de olika utbildningsorterna.
Utskottet anser att utbildningen bör vara likvärdig över
hela landet och inte avhängig av lokala initiativ eller lokalt intresse. Även
denna fråga påfordrar enligt utskottets bedömning särskild uppmärksamhet
vid överläggningarna mellan socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.
Utbildningsutskottet anser det angeläget att motionen 1971:790 överlämnas
till skolöverstyrelsen för övervägande vid de båda myndigheternas
överläggningar.

Stockholm den 28 oktober 1971

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Richardson
(fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herr Johansson i
Skärstad (c), fru Söder (c), fru Laag (s) och fröken Andersson i Stockholm
(c).

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712237