yttr 1971 nu2y y

Yttrande 1971:nu2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Näringsntskottets yttrande nr 2 år 1971

NU 1971: 2 y

Till finansutskottet

Yttrande över proposition angående konjunkturstimulerande
åtgärder jämte motioner.

Genom beslut den 4 och den 17 november 1971 har finansutskottet
hemställt om yttrande av näringsutskottet över propositionen 1971: 140
såvitt gäller bilaga 8 punkten 1 och bilaga 10 samt motionerna 1971:
1527, 1971: 1533 såvitt gäller investeringsstyming, 1971: 1534 och
1971: 1543.

Med anledning härav får näringsutskottet anföra följande.

Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt
den manuellt arbetande glasindustrin

I propositionen 1971: 140 bilaga 8 (punkten B 6, s. 50 f.) föreslås
att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
samt den manuellt arbetande glasindustrin på tilläggsstat

1 till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av

2 500 000 kr.

I motionen 1971: 1534 av herrar Hovhammar (m) och Fagerlund
(s) hemställs att riksdagen vid behandlingen av denna punkt i propositionen
uttalar att 500 000 kr. av det föreslagna anslaget skall reserveras
för den manuellt arbetande glasindustrin.

Det i propositionen föreslagna anslaget är avsett endast för TEKOindustrierna.
Motionärernas förslag innebär att de medel som ställs
till TEKO-industriemas förfogande reduceras med 500 000 kr., som i
stället används till åtgärder avseende den manuellt arbetande glasindustrin.
Ett medeltillskott till TEKO-industriema är välmotiverat. Utskottet
har emellertid också förståelse för motionärernas önskemål.
Det finns enligt utskottets mening skäl att tillmötesgå detta i så måtto
att riksdagen uttalar att Kungl. Maj:t, om så visar sig befogat vid en
samlad bedömning av de sysselsättningseffekter som kan uppnås inom
de berörda branscherna, bör kunna låta medel från det nu föreslagna
anslaget komma även den manuellt arbetande glasindustrin till godo.

Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt
arbetande glasindustrin

I propositionen 1971: 140 bilaga 10 (punkten B 5, s. 59 f.) föreslås
att riksdagen till Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustriema
samt den manuellt arbetande glasindustrin på tilläggsstat I till

Riksdagen 1971. 17 sami. Yttr. nr 2

NU 1971: 2 y

2

riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

Utskottet har ingenting att erinra mot förslaget.

Å terlån från allmänna pensionsfonden

I motionen 1971: 1527 av herrar Annerås (fp) och Levin (fp) hemställs
att riksdagen anmodar Kungl. Maj:t att snarast framlägga förslag
om vidgad rätt till och utökad amorteringstid för återlån från allmänna
pensionsfonden.

Motioner om ändrade regler för återlån från allmänna pensionsfonden
har tidigare i år avstyrkts av näringsutskottet (NU 1971: 5) och avslagits
av riksdagen. Utskottet hänvisade därvid till att 1968 års kapitalmarknadsutredning
enligt sina direktiv skall förutsättningslöst pröva
om systemet med återlån från allmänna pensionsfonden bör bibehållas
och, om den anser detta, överväga vilka villkor som bör gälla för denna
utlåningsform.

Oavsett i vilka former utredningsarbetet bedrivs kan ett förslag till
ändrade regler för återlån från allmänna pensionsfonden framläggas
för riksdagen tidigast nästa år. Med hänsyn bl. a. härtill kan den åtgärd
som motionärerna föreslår inte få någon omedelbar konjunkturstimulerande
effekt. Utskottet avstyrker motionen.

Investeringsstyrning

I motionen 1971: 1533 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk)
hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen
begär förslag om investeringsstyming inbegripande kontroll över lagerutvecklingen.

Motionärerna uttalar, efter en kritik av den politik som förts före
och under den nuvarande lågkonjunkturen, att de anser att staten bör
använda sin maktapparat för att påverka produktionens inriktning och
investeringarnas omfattning och inriktning såväl på näringsgrenar som
geografiskt. De utvecklar emellertid inte denna tankegång närmare.

Åtskilliga åtgärder från samhällets sida, både sådana som vidtas reguljärt
och sådana som aktualiseras av det nu rådande konjunkturläget,
verkar styrande på investeringarna, dock utan att innefatta någon »kontroll»
över lagerutvecklingen. Utskottet finner inte skäl att tillstyrka motionärernas
krav på en särskild framställning från riksdagen rörande investeringsstyrande
åtgärder.

Investeringsbidrag

I motionen 1971: 1543 av herr Sjönell m. fl. (c) hemställs att riksdagen
till Investeringsbidrag för maskininvesteringar i rörelse, jordbruk

NU 1971: 2 y

3

och skogsbruk på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar
ett anslag av 20 000 000 kr.

Motionärerna synes räkna med att Kungl. Majit skall erhålla ett långtgående
bemyndigande att fastställa regler för anslagets utnyttjande. Deras
förslag bör ställas i relation till de förslag som framlagts i propositionen
1971: 140 bilaga 5 rörande särskilt investeringsavdrag för maskiner
och inventarier och i motionen 1971: 1537 rörande investeringsbidrag
med anknytning till uppbörden av mervärdeskatt. Då förslaget sålunda
bör ses i ett större sammanhang avstår utskottet från att här redovisa
någon närmare granskning av det skisserade bidragssystemet och beröra
de tekniska problem, sannolikt utan avgörande betydelse för bedömningen,
som förslaget aktualiserar.

Stockholm den 18 november 1971

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson
i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s),
Rask (s), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s) och Clarkson (m).

Avvikande mening

har anmälts av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att i utskottets
yttrande avsnittet under rubriken Investeringsstyming bort ha följande
lydelse:

»I motionen 1971: 1533 (= utskottet) kontroll över lager utvecklingen.

Det i propositionen framlagda programmet grundar sig på ett konjunkturpolitiskt
betraktelsesätt av samma enkla och konventionella slag
som förekom under 1930-talet. Tillfällig efterfrågestimulans, lössläppande
av vissa byggnadsinvesteringar samt ytterligare lättnader åt företagen
utgör dess huvudsakliga innehåll. Situationen är emellertid i dag
en helt annan än under 1930-talets mer renodlade konjunkturkris. Dagens
kris är samtidigt produkten av strukturella faktorer av djupgående
natur. Dit hör bl. a. hela problemet med det kapitalistiska systemets otillräckliga
tillväxt, uppkomsten av en stadigvarande reservarmé av arbetslösa
och undersysselsatta, den regionala krisen samt frågan om produktionens
kvalitativa inriktning och sociala prioritering. Vill man i någon mån
angripa kärnan i dagens problem, måste man utgå från en analys av
dessa problem. I propositionen saknas denna analys helt. En aktiv konjunkturpolitik
av i dag kan inte skilja det kortsiktiga från det långsik -

NU 1971: 2 y

4

tiga perspektivet på detta sätt. Den kan alltså inte heller undgå att ta
ställning till tillväxtproblemet och investeringspolitiken i stort. Investeringsstyrning
och investeringskontroll utgör därför oundgängliga delar
i varje konjunkturpolitiskt program som har ambitionen att bekämpa
de rådande kris- och arbetslöshetsfenomenen. Att avstå därifrån är att
solidarisera sig med den maktstruktur vars företrädare utnyttjar den
regionala krisen och spekulerar i det tryck på löneutvecklingen som arbetslöshet
och undersysselsättning utgör.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motionen 1971: 1533 i här
avsedd del.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712247

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.