yttr 1971 inu1y y

Yttrande 1971:inu1y

Inrikesutskottets yttrande nr 1 år 1971

InU 1971: 1 y

Till finansutskottet

Yttrande över del av proposition 1971:140 angående konjunkturstimulerande
åtgärder jämte motioner.

Finansutskottet har hemställt om yttrande av inrikesutskottet över
dels den med stöd av 55 § riksdagsordningen väckta motionen
1971: 1492 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) om ändring
av sysselsättnings-, lokaliserings- och näringspolitiken, såvitt angår andra
att-satsen,

dels propositionen 1971: 140 angående konjunkturstimulerande åtgärder
såvitt angår bilaga 9, inrikesdepartementet, Arbetsmarknad m. m.,
dels ock följande i anledning av propositionen väckta motioner
1971: 1531 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c),

1971: 1533 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) såvitt angår
andra och fjärde att-satsema,

1971: 1538 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c, s, fp, m),

1971: 1541 av herr Rydén m. fl. (fp),

1971: 1544 av herr Åsling m. fl. (c).

Motionerna 1971:1492 och 1971:1533

I motionen 1971: 1492 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk)
yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär
skyndsamma förslag till samhällsnyttiga arbeten i enlighet med punkterna
1-8 i motionen samt att erforderliga förslagsanslag förelägges riksdagen.

De åtta punkterna har följande lydelse:

1. ökade åtgärder för att rädda den yttre miljön - rening av vatten
och luft, återställande av skövlad natur, fysisk och social sanering
av stadsmiljöerna osv.

2. Utbyggnad av barnstugor och annan kommunal service.

3. Ökade statsanslag för att bekämpa krisen inom vårdsektorn.

4. ökning och nyorientering av de sociala och socialmedicinska insatserna.

5. Åtgärder för att skapa ökad trafiksäkerhet, utbyggnad av den kollektiva
trafiken.

6. ökade anslag för yrkesutbildning, särskilt av kvinnor och ungdom.

7. ökad satsning på att skapa billiga och bra bostäder, ökad inriktning
på ombyggnad och reparationer, vilket snabbt kan öka byggnadssysselsättningen.

8. Byggande av lokaler för hantverk och småindustrier.

Riksdagen 1971. 18 sami. Ytlr. nr 1

InU 1971: ly

2

I motionen 1971: 1533 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk)
yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär
förslag till samhällsnyttiga arbeten särskilt på områden som anges i motionen
och av en sådan omfattning att man gör slut på arbetslösheten.

I motiveringen anförs att det för att effektivt bekämpa arbetslösheten
bör finnas en rullande plan för samhällsnyttiga arbeten framför allt på
de områden som anges i motionen 1971: 1492.

Utskottet

Utskottet noterar att motionen 1971: 1492 väcktes innan Kungl. Maj:t
lade fram den aktuella propositionen. I denna och i prop. 1971: 156 om
höjda bostadstillägg för barnfamiljer finns förslag om ökade insatser på
så gott som samtliga av motionärerna berörda områden. När det gäller
förslaget om en rullande plan för samhällsnyttiga arbeten vill utskottet
framhålla att inom arbetsmarknadsstyrelsen kontinuerligt utförs ett planläggningsarbete
av den art motionärerna synes efterlysa. Även inom
andra myndigheter liksom i Kungl. Maj:ts kansli, landstingen och kommunerna
sker en planering som har betydelse i aktuellt hänseende. Med
hänvisning till det anförda och då utskottet inte anser sig ha anledning
att i detalj gå in på de åtta specificerade punkterna avstyrker utskottet de
båda motionerna i förevarande delar.

Beredskapsarbeten m. m.

I propositionen föreslås att riksdagen till Allmänna beredskapsarbeten
m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 825 000 000 kr., varav förslagsvis 275 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

För kommunala beredskapsarbeten utgör den nuvarande statsbidragsandelen
normalt 33 %. Denna andel föreslås höjd till 75 % för arbeten
som påbörjas och avslutas under tiden den 1 november 1971-30 juni
1972. Möjlighet till det högre statsbidraget bör också finnas för tidigare
under budgetåret påbörjade arbeten liksom för arbeten som avslutas
efter periodens utgång om vissa villkor uppfylles. Till följd av de förordade
ändrade bidragsreglerna beräknas ytterligare 500 milj. kr. för
kommunala beredskapsarbeten. Detta belopp är alltså inkluderat i det
begärda anslaget.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen till Särskilda beredskapsarbeten
m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 100 000 000 kr., varav förslagsvis
35 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1971: 1531 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c) yrkas
att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 140

InU 1971: ly

3

bilaga 9 måtte uttala att statsbidrag till beredskapsarbeten som utföres
på enskilda vägar under tiden 1 november 1971-30 juni 1972 skall utgå
med 75 % av kostnaderna.

I motionen 1971: 1538 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c, s, fp, m)
yrkas att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att av de medel som
enligt proposition 1971: 140, bilaga 9, ställes till förfogande för Allmänna
beredskapsarbeten m. m. disponera medel för att minska arbetslösheten
hos kantstensindustrin genom statliga stödbeställningar.

Utskottet

Mot bakgrunden av sysselsättningsläget är det nödvändigt med kraftfulla
insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottet hälsar därför med
tillfredsställelse de föreslagna tilläggsanslagen för allmänna och särskilda
beredskapsarbeten om sammanlagt 925 milj. kr. Storleken av denna satsning
framgår vid en jämförelse med de på riksstaten för innevarande
budgetår anslagna medlen för beredskapsarbeten, 650 milj. kr.

Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag.

När det gäller yrkandet om statsbidrag till beredskapsarbeten som
utförs på enskilda vägar får utskottet anföra följande. I och för sig är
det möjligt att använda enskilda vägar som objekt för beredskapsarbeten.
I sådana fall utgår för de enskilda vägar, som är bidragsberättigade
enligt kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning, statsbidrag
med 70 % eller i vissa fall 85 %. I övriga fall av beredskapsarbeten
på enskilda vägar utgår statsbidrag med belopp som motsvarar de
godkända kostnaderna för arbetet med avdrag för det belopp av kostnaden
som motsvarar värdet för den enskilde av arbetet. Här finns alltså
inte någon fast bidragsandel utan statsbidraget får fastställas från fall
till fall.

Som framgår av de redovisade reglerna är motionärernas önskemål
i allt väsentligt redan tillgodosett i fråga om bidrag till enskilda vägar
som i annan ordning är klassade som statsbidragsberättigade. När det
gäller vägar för vilka inte föreligger rätt till bidrag enligt den ovannämnda
kungörelsen är utskottet inte berett att tillstyrka ändrade finansieringsregler
vid beredskapsarbeten. Vad utskottet anfört innebär inte
att utskottet tagit ställning för lämpligheten av anordnande av beredskapsarbeten
på enskilda vägar i och för sig. Sådana projekt får vägas
mot andra vid prövningen hur tillgängliga resurser skall fördelas. Allmänt
kan sägas att projekten inom det allmänna vägväsendet är så angelägna
att utrymmet för satsningar på andra vägar ter sig mycket begränsat.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen 1971: 1531.

I motionen 1971: 1538 begärs att statliga beställningar skall göras
för att stödja kantstensindustrin. I den industrin sysselsätts i Bohuslän
ca 300 arbetstagare av vilka inte mindre än 67 % är över 55 år. Varsel
om företagsnedläggningar eller driftinskränkningar har drabbat så gott

InU 1971: ly

4

som samtliga som är sysselsatta i branschen.

De problem som föreligger för den kantstensproducerande stenindustrin
är inte enbart hänförliga till det rådande konjunkturläget utan har
även andra orsaker. Med hänsyn bl. a. härtill är utskottet inte utan
vidare berett att ansluta sig till tanken på statliga industribeställningar
för att upprätthålla sysselsättningen i de berörda företagen. Ur den drabbade
arbetskraftens synpunkt kan i vart fall på längre sikt andra arbetsmarknadspolitiska
insatser te sig ändamålsenligare. I viss omfattning
torde förtidspension eller omställningsbidrag vara aktuellt. Det är inte
möjligt för utskottet att på föreliggande material ha en bestämd uppfattning
om vilka åtgärder eller kombination av åtgärder som är lämpligast.
Frågan får prövas av arbetsmarknadsmyndigheterna i vanlig ordning.
Utskottet är med hänsyn till det anförda inte berett att tillstyrka
motionsyrkandet.

Arbetsmarknadsutbildning

I propositionen ges riksdagen till känna att det på riksstaten uppförda
förslagsanslaget Arbetsmarknadsutbildning m. m. på 600 milj. kr. beräknas
bli överskridet med uppemot 75 milj. kr. på grund av utökning
av arbetsmarknadsutbildningen.

Utskottet har inte något att erinra häremot.

Statligt stöd till lageruppbyggnad

I propositionen föreslås att ett särskilt stöd för lagerökning skall införas.
Stödet skall ha en klar arbetsmarknadspolitisk inriktning och utgå till
företag som på grund av svårigheter att avsätta tillverkade produkter har
problem med att upprätthålla sysselsättningen. Det skall utgå i första
hand till industriföretag med som regel minst 20 anställda. En förutsättning
skall vara att sysselsättningen vidmakthålls på minst samma nivå
som den 1 november 1971. Stödet skall ha form av ett bidrag med 20 %
av lagerökningen under år 1972. Bidraget skall hänföras till det räkenskapsår
som avslutas närmast före den 1 mars 1973.

Motioner

I motionen 1971: 1533 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk)
yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte avslå i propositionen
1971: 140, bilaga 9, punkt 4, anfört förslag om statligt bidrag till lagerökning.

I motionen 1971: 1541 av herr Rydén m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
vid sin behandling av propositionen 1971: 140 måtte besluta att statligt
stöd till lagerökning bör utgå till företag där lageruppbyggnad är väsentlig
och svårigheter finns att upprätthålla sysselsättningen under bidragsperioden
och där antalet anställda är minst 5 personer.

InU 1971: ly

5

I motionen 1971: 1544 av herr Åsling m. fl. (c) yrkas att riksdagen
vid behandling av proposition nr 140 om statligt stöd till lageruppbyggnad
måtte uttala att bidrag till lagerökning skall kunna utgå, förutom vid
industriföretag tillverkade hel- eller halvfabrikat även för råvara i form
av t. ex. sågtimmer och massaved vid skogsindustrin.

Utskottet

Det föreslagna stödet till lageruppbyggnad utgör ett nytt inslag i arbetsmarknadspolitiken
som förefaller väl värt att pröva. Av denna inställning
framgår att utskottet avstyrker motionen 1971: 1533 i förevarande
del. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

I motionen 1971: 1541 föreslås en utvidgning av stödet på det sättet
att företag ned till en storlek av minst fem anställda skall kunna komma
i åtnjutande därav.

Med hänsyn till den sysselsättningsskapande effekt som är syftet med
det föreslagna stödet förefaller det riktigt att dra en principiell gräns vid
20 anställda. Sätts gränsen lägre får det sannolikt relativt liten sysselsättningseffekt
samtidigt som man skapar administrativa problem. Det
bör emellertid noteras att gränsen vid 20 anställda inte är absolut. Föreligger
särskilda skäl skall detta villkor kunna efterges, vilket f. ö. gäller
även för andra förutsättningar för stödet. Utskottet förutsätter att möjligheten
till elastisk tillämpning av den nu behandlade regeln om 20
anställda kommer att tillvaratas. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen 1971: 1541.

I motionen 1971: 1544 har väckts frågan i vad mån lagerstödet bör
omfatta även uppbyggnaden av råvarulager inom industrin, t. ex. i form
av sågtimmer och massaved. Enligt utskottets uppfattning bör reglerna
utformas så att det blir möjligt att stödja den angivna formen av lageruppbyggnad.
Detta ställningstagande står i överensstämmelse med de
grunder för stödet som angivits i propositionen. Med hänvisning till det
anförda synes det inte erforderligt med någon åtgärd i anledning av
motionen.

Under behandlingen av förslaget om stöd till lageruppbyggnad har
utskottet erfarit att i en del fall denna stödform i praktiken inte kan
komma till användning, nämligen då företag redan byggt upp stora lager.
Detta kan gälla exempelvis inom trä- och massaindustrin men
också inom andra industrigrenar. Mot denna bakgrund vill utskottet
föreslå att en alternativ stödform till lagerökningsbidraget införs för företag
som skulle kunnat få men inte kan utnyttja detta bidrag.

Om företag tvingas överväga temporära driftinskränkningar och inte
kan utnyttja lagerstödet, kan personalutbildning inom företaget vara en
möjlighet att undvika permitteringar och avskedanden. I det rådande sysselsättningsläget
kan det vara berättigat att staten som en engångsåtgärd

InU 1971:1 y

6

stimulerar till sådan utbildning genom ett särskilt bidrag till företagen.
Bidrag bör utgå under första halvåret 1972 och i princip under samma
förutsättningar som avses gälla för lagerstödet. Arbetsmarknadsstyrelsen
bör administrera bidraget. Det bör ankomma på styrelsen att efter
samråd med arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer inom
branschen godkänna utbildningens uppläggning och fastställa utbildningstidens
längd. Utskottet vill understryka vikten av en effektiv tillsyn
så att utbildningen utövas i enlighet med utfärdade föreskrifter. Deltagare
i utbildningen skall erhålla avtalsenliga förmåner. Bidraget till företagen
bör bestämmas till 4 kr. för varje deltagare och undervisningstimme.

Kostnaden för det föreslagna stödet blir låg med tanke på sysselsättningseffekten
och de arbetsmarknadspolitiska åtgärder i annan form
som eljest kan behöva vidtas. Kostnaden bör bestridas från anslaget
Arbetsmarknadsutbildning m. m.

Slutligen vill utskottet framhålla att det föreslagna utbildningsstödet
inte skall uppfattas som en förändring av statsmakternas syn på kostnadsfördelningen
mellan samhälle och företag när det gäller utbildning
inom företagen av de anställda. Sådan utbildning skall i princip bekostas
av företagen. Undantag från denna regel har hittills gjorts vid lokaliseringsutbildning
och i fråga om handikappade och äldre arbetstagare.
Det nu föreslagna stödet, som är klart tidsbegränsat, skall ses som ytterligare
ett undantag motiverat av det rådande sysselsättningsläget.

Med hänvisning till det anförda föreslår inrikesutskottet att finansutskottet
lägger fram förslag för riksdagen om införande av det utbildningsstöd
till företag som ovan förordats.

Stockholm den 23 november 1971

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), Fridolfsson
(s), Johansson i Simrishamn (s), Oskarson (m), Stridsman (c), Lorentzon
(vpk), Nilsson i Kalmar (s), Mattsson i Skee (c), Carlström (fp), Nygren
(s) och Olsson i Asarum (s).

Avvikande meningar

1. av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren
(m), Oskarson (m), Stridsman (c), Mattsson i Skee (c) och Carlström (fp)
som ansett att utskottets yttrande efter en inledande redogörelse för

InU 1971: ly

7

yrkandena i propositionen och motionerna bort ha följande lydelse:

»Utskottet inskränker sitt yttrande till att avse en granskning av de
framlagda förslagen från enbart teknisk synpunkt. Att ta ställning i
övrigt till propositionen och motionerna samt att ta initiativ utöver dessa
förslag får ankomma på finansutskottet.

Mot denna bakgrund har utskottet inte något att erinra mot de förslag
som läggs fram i propositionen. Utskottet vill dock i fråga om bidraget
till lagerökningar peka på att i vissa fall då företag inte har med
kalenderår sammanfallande bokföringsår de föreslagna reglerna medför
att lagerökningar under endast några få månader av år 1972 kan tillgodoräknas
vid beräkningen av bidraget.

I fråga om motionerna 1971: 1531, 1971: 1538 och 1971: 1541 synes
inte föreligga några tekniska hinder mot bifall i annan mån än att ett
bifall till motionen 1971: 1531 får konsekvenser för den författningsmässiga
regleringen. Motionen 1971: 1544 synes tillgodosedd genom
propositionens förslag.

I övrigt har utskottet inte något att anföra i anledning av de remitterade
förslagen.»

2. av herr Lorentzon (vpk), som anser

A) att utskottets yttrande under avsnittet »Motionerna 1971: 1492
och 1971: 1533» bort ha följande lydelse:

»Redan vid höstriksdagens böljan riktade vänsterpartiet kommunisterna
i motionen 1971: 1492 uppmärksamheten på att, utöver skisserade
långsiktiga uppgifter för att säkra en varaktig sysselsättning, det var
nödvändigt att sätta in betydande resurser på samhällsnyttiga arbeten av
skilda slag för att med omedelbar verkan ge arbetslösa arbete och utkomst.
De i punkterna 1-8 i motionen angivna skilda slagen av arbetsobjekt
fyller en påtagligt meningsfull funktion. Angelägenhetsgraden kan
växla från ort till ort. Åtgärderna kan avse exempelvis miljöområdet,
barnstugor, trafiksäkerhet, ombyggnad och reparationer av bostäder.
Möjligheterna att snabbt åstadkomma en satsning på arbeten av dessa
slag bör tillvaratas för att arbetslösheten kraftigt skall kunna drivas tillbaka.

Vid medelsanvisningen kan det endast bli fråga om förslagsanslag.
Storleken av dessa är svår att ens tillnärmelsevis ange. Vägledande
måste vara målet att arbeten anordnas i sådan omfattning att man gör
slut på arbetslösheten. Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag
som bör ligga till grund för riksdagens beslut. Härav följer att - som
motionärerna framhåller - ett effektivt bekämpande av arbetslösheten
nödvändiggör en rullande plan för samhällsnyttiga arbeten av det slag
som anförs i motionen 1971: 1533.

Utskottet ansluter sig således till yrkandena i motionerna 1971: 1492

InU 1971:1 y

8

och 1971: 1533 att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag
till samhällsnyttiga arbeten särskilt på områden som anges i motionen
1971: 1492 och av en sådan omfattning att man gör slut på arbetslösheten.
»

B) att utskottets yttrande under avsnittet »Statligt stöd till lageruppbyggnad»
bort ha följande lydelse:

»Ett statligt stöd till företagen i de former som här föreslås är principiellt
felaktigt. Utskottet avstyrker därför propositionen i förevarande
del. Vid detta ställningstagande saknas anledning att ingå i prövning av
motionsyrkandena.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712248