Valbarhetsvillkor för ledamot i skattenämnd

Yttrande 1989/90:KU6y

Konstitutionsutskottets yttrande
1989/90: KU6y

Valbarhetsvillkor för ledamot i

skattenämnd 1989/90

KU6y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har hemställt om yttrande från konstitutionsutskottet
över proposition 1989/90:74 om ny taxeringslag m.m. jämte motioner.
Det begärda yttrandet avser främst frågan om krav på svenskt medborgarskap
för ledamotskap i de tilltänkta nya skattenämnderna. Propositionen
bygger på förutsättningen att något sådant krav inte bör uppställas.
Utskottet begränsar sitt yttrande till frågan om regeringsförslaget på
denna punkt står i överensstämmelse med regeringsformen.

Förslaget till taxeringslag

I propositionen föreslås genomgripande förändringar av skatteorganisationen
och det rättsliga förfarandet på skatteområdet. De nuvarande
länsskattemyndigheterna och lokala skattemyndigheterna ersätts med
en skattemyndighet i varje län. På varje ort där det nu finns en lokal
skattemyndighet inrättas ett lokalt skattekontor. Taxeringsnämnderna
ersätts av särskilda förtroendeorgan — benämnda skattenämnder — i
de nya skattemyndigheterna. Det skall finnas en nämnd vid varje
skattekontor. Myndigheten skall fatta beslut med nämnd i de fall ett
lekmannainflytande anses värdefullt, främst när fråga är om tvistiga
omprövningar. Övriga beslut skall fattas av tjänstemän.

Skattemyndigheterna får en mer omfattande beslutsbehörighet än
nuvarande taxeringsnämnder. De förslås kunna fatta vissa beslut som i
dag fattas av länsrätten som första instans, bl.a. beslut om eftertaxering.

Den skattskyidige får liksom hittills överklaga beslut även om det
inte gått honom emot. Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet
har kommit in i rätt tid och snarast ompröva beslutet. Ett överklagande
får överlämnas till länsrätten utan föregående omprövning endast
om det finns särskilda skäl. Ändrar skattemyndigheten beslutet på
sätt som den skattskyldige begärt förfaller överklagandet. I annat fall
skall handlingarna överlämnas till länsrätten för vidare handläggning.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får besluta
att en skattenämnd skall bestå av flera avdelningar. I skattenämnd skall
finnas ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Ordföranden
och vice ordföranden i skattenämnden skall vara tjänstemän vid skattemyndighet.
De förordnas av riksskatteverket för högst tre år i taget.

1 Riksdagen 1989/90. 4 sami. Nr 6y

Chefen för skattemyndigheten får träda in som ordförande i skattenämnden
vid behandling av ärende som med hänsyn till dess särskilda
beskaffenhet kräver hans medverkan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer
det antal övriga ledamöter i skattenämnden som skall finnas vid
varje skattekontor. Sådana ledamöter väljs för högst tre år. Val av
ledamot i skattenämnd förrättas i princip av landstinget. Valbar till
ledamot i skattenämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige
och är kyrkobokförd i en kommun som ingår i skattemyndighetens
verksamhetsområde.

Tjänsteman inom skatteförvaltningen eller vid allmän förvaltningsdomstol
eller nämndeman i allmän förvaltningsdomstol får inte väljas
till ledamot i skattenämnd.

1 propositionen anförs bl.a. följande i medborgarskapsfrågan.

För närvarande krävs av ledamot och suppleant i taxeringsnämnd att
vederbörande är svensk medborgare. Två utredningar, kommunaldemokratiska
kommittén och diskrimineringsutredningen, har iagjt upp
frågan om medborgarskapskravet bör finnas kvar i samma omfattning
som i dag (DsC 1983:4, Ds A 1984:6). På grundval av prop. 1985/86:7
om utlänningars rättsliga ställning har riksdagen beslutat att kravet på
svenskt medborgarskap skall avskaffas på flera områden, där kravet på
anknytning till Sverige kan tillgodoses på annat sätt (LU 12, rskr. 33).
I den nämnda propositionen föreslogs dock inte några ändringar i
fråga om medborgarskapskravet för ledamöter i taxeringsnämnd. Ett
eventuellt avskaffande av kravet borde enligt propositionen prövas i
samband med de förslag till genomgripande förändringar av taxeringsorganisationen
som övervägdes inom skatteförenklingskommittén.

Enligt propositionen bör kravet på svenskt medborgskap för ledamöter
inte föras över på taxeringsnämndernas motsvarighet i den nya
organisationen, skattenämnderna. Skattenämndens uppgifter och befogenheter
kan inte anses vara av sådan karaktär att man måste kräva
svenskt medborgarskap hos ledamöterna. Det får i stället ankomma på
dem som väljer personer att inneha dessa uppdrag att bevaka att
personerna i fråga har tillräckliga kunskaper i svensk rätt och svensk
förvaltning. Därför föreslås att det för ledamot i skattenämnd skall
krävas kommunal rösträtt här i landet. Detta innebär att den som är
utlänning för att kunna bli vald måste ha bott här i minst tre år och
vara myndig.

Motioner

Nu aktuella valbarhetsregler tas upp i tre motioner. I motion
1989/90:Sk835 av Ylva Annerstedt (fp), som väckts under den allmänna
motionstiden i år, behandlas nu gällande taxeringslag enligt vilken
utländska medborgare är uteslutna från ledamotskap i taxeringsnämnd.
Enligt motionen är detta inte rimligt bl.a. av det skälet att andra

1989/90:KU6y

2

kommunala förtroendeuppdrag är öppna för utlänningar. I motionen
erinras om att i vissa kommuner är inemot 25 % invandrare och de
flesta av dem utländska medborgare.

I motion 1989/90:Sk44 av Allan Ekström (m) framhålls bl.a. att
skattenämnds beslut ofta kan vara av ingripande betydelse för den
enskilde. Till grund för besluten kan ligga överväganden om innehållet
i rättsnormer av olika slag. Dessa rättsnormer kan enligt motionen
vara uttryck för värden och värderingar som ytterst är sprungna ur vår
historia, tradition och vårt kulturarv. Enligt motionärens uppfattning
bör offentlig makt i vårt land utövas av svenskar. Ledamot av skattenämnd
bör därför vara svensk medborgare på samma sätt som gäller
för nämndemän.

Motion 1989/90:Sk47 av Görel Thurdin m.fl. (c) innehåller följande
förslag beträffande skattenämnderna. Dessa bör enligt motionen ha
festa medlemmar valda för en mandatperiod i taget. Ordförande och
vice ordförande bör vara lekmän. På dessa måste ställas särskilt höga
krav beträffande insikt i skattefrågor. Tjänstemännen i skattemyndigheten
skall endast fungera som föredragande utan rösträtt. Skattemyndighetens
chef skall ej kunna tjänstgöra som ordförande i skattenämnd.
Till skillnad från propositionen anser motionärerna att det skall krävas
svenskt medborgarskap för att komma på fråga som förtroendevald
ledamot i skattenämnd.

Utskottets bedömning

Förslaget till ny taxeringslag har granskats av lagrådet. Den nu aktuella
konstitutionella frågeställningen behandlas inte i lagrådets yttrande.
Konstitutionsutskottet, som begränsar sitt yttrande till frågan om förslaget
till ny taxeringslag står i överensstämmelse med grundlagen i berört
avseende, får för sin del anföra följande.

Enligt 11 kap. 9 § regeringsformen får endast den som är svensk
medborgare inneha eller utöva domartjänst, ämbete som lyder omedelbart
under regeringen, tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet
som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller såsom
ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse. I övrigt gäller enligt
nämnda grundlagsstadgande den huvudprincipen att krav på svenskt
medborgarskap för behörighet att inneha eller utöva tjänst eller uppdrag
hos staten eller kommun får uppställas endast i lag eller enligt
förutsättningar som anges i lag.

Tidigare dvs. innan den nuvarande grundlagens regelsystem infördes
gällde som huvudprincip att svenskt medborgarskap var villkor för
erhållande av statstjänst. Förfettningsutredningen intog emellertid den
ståndpunkten (jfr SOU 1963:7) att huvudregeln skulle bli den motsatta
och att utlänning alltså i regel skulle vara oförhindrad att erhålla
statstjänst. Grundlagberedningen anslöt sig härtill men föreslog vissa
undantag motiverade med bl.a. hänsyn till rikets säkerhet och önskemålet
att beslut som rör enskildas rättsliga ställning skall fettas av
svenska medborgare. Reglerna i 11 kap. 9 § RF ansluter sig i sak till

1989/90:KU6y

3

grundlagberedningens förslag. Föredragande departementschefen betonade
i grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 406) dels intresset av
att få så kvalificerade innehavare som möjligt till allmänna tjänster,
dels önskemålet om en intensifiering av det mellanfolkliga samarbetet.

I lagen om offentlig anställning (LOA 4 kap. 2 §) finns vissa bestämmelser
om svenskt medborgarskap såsom villkor för statstjänst.
Dessa bestämmelser ansluter direkt till vad nyss sagts om grundlagsregleringen
på området i fråga. Vidare skall erinras om att den angivna
huvudprincipen att utlänningar är jämställda med svenskar i fråga om
tillträde till tjänster sedan gammalt gäller i kommunerna; endast
sådana kommunala tjänster som tillsattes av statliga myndigheter förbehölls
tidigare i regel svenska medborgare. Under arbetet med följdlagstiftningen
till regeringsformen tog föredragande statsrådet
(prop. 1974:174 s. 74) avstånd från tanken på en generell lagreglering
på detta område för kommunernas vidkommande. Det kunde enligt
departementschefen inte komma i fråga att annat än i mycket obetydlig
omfattning, t.ex. beträffande vissa särskilt känsliga tjänster inom
den specialreglerade kommunala förvaltningen, utestänga utlänningar
från kommunal tjänst. Som känt gäller sedan 1975 att utländska
medborgare har kommunal rösträtt här i landet och är valbara till
kommunala förtroendeuppdrag under förutsättning att vederbörande
har bott i Sverige minst tre år och är myndig.

Den fråga som enligt utskottet först bör ställas är om de tilltänkta
nya skattemyndigheterna inkl. skattenämnderna är att betrakta som
domstolar i den mening som anges i 11 kap. RF. Som tidigare framgått
är avsikten att skattemyndigheterna i fortsättningen skall få mer
omfattande beslutsbehörighet än nuvarande taxeringsnämnder. De föreslås
sålunda kunna fatta vissa beslut som i dag fattas av länsrätten
som första instans. Uppenbarligen är den verksamhet som skattemyndigheterna
bedriver ofta av genomgripande betydelse för den enskilde.
Emellertid är att märka att det processuella regelsystemet som skall
gälla för de nya skattemyndigheterna i allt väsentligt överensstämmer
med den ordning som en rad förvaltningsmyndigheter — såväl rent
statliga sådana som s.k. specialreglerade kommunala organ — har att
följa och iaktta. Det bör t.ex. framhållas att förvaltningsprocesslagen
(1971:291) som gäller rättsskipningen i förvaltningsdomstolarna inte är
avsedd att bli tillämplig på förfarandet i skattenämnd. Utskottet anser
med hänvisning till det anförda att de nya myndigheterna på skatteväsendets
område inte kan betraktas som domstolar i grundlagens mening.

Vad därefter gäller frågan om skattemyndigheterna och nämnderna
har en sådan ställning i förhållande till regeringen att de är att anse
som direkt underställda denna vill utskottet uttala följande. Visserligen
kan regeringen och riksskatteverket anses ha ett övergripande ansvar
för skattemyndigheternas och därmed skattenämndernas verksamhet.
Det kan emellertid enligt utskottets uppfattning inte med fog hävdas
att skatteorganen i fråga på sätt som förutsätts enligt 11 kap. 9 § är

1989/90:KU6y

4

myndigheter direkt under regeringen. Slutsatsen blir att förslaget till
ny taxeringslag även på denna punkt står i överensstämmelse med
grundlagen.

Som redan inledningsvis framhållits har konstitutionsutskottets
prövning i nu berörda avseenden endast gällt regeringsförslagets grundlagsenlighet.
Det får ankomma på skatteutskottet att ta ställning till
lämpligheten av de föreslagna bestämmelserna om taxeringsverksamhetens
framtida organisation.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att utskottet i annat sammanhang
för ett par år sedan förordade en översyn av reglerna i 11 kap.
9 § RF (se KU 1987/88:6y).

Stockholm den 20 mars 1990
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c).
Sture Thun (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar
(vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt
(s) och Stig Bertilsson (m).

Särskilda yttranden

Anders Björck, Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson (alla m) anför
följande:

I likhet med vad som anfördes redan av grundlagberedningen och nu i
följdmotionen Sk44 bör offentlig makt som rör enskildas rättsliga
ställning i Sverige utövas av svenska medborgare. Detta bör beaktas av
skatteutskottet vid den fortsatta beredningen av ärendet.

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anför följande:

Såvitt avser frågan i remissen från skatteutskottet om valbarhetsvillkor
för ledamot i skattenämnd vill vi dessutom anföra följande.

För att erhålla uppdraget som förtroendevald ledamot i skattenämnd
skall erfordras svenskt medborgarskap. Ledamöterna bör även fortsättningsvis
ha insikt i skattefrågor inte minst mot bakgrund av att de
själva kan åtalas för tjänstefel. Det bör ankomma på skatteutskottet att
beakta vad utskottet i dessa delar anfört vid den fortsatta beredningen
av ärendet.

1989/90:KU6y

5