UU3Y

Yttrande 1996/97:UU3Y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Utrikesutskottets yttrande 1996/97:UU3y

Riksdagens skrivelser till regeringen

1996/97

UU3y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 17 december 1996 berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1996/97:15 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen, i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet

I skrivelse 1996/97:15 redovisar – såvitt är av omedelbart intresse för utrikesutskottet – regeringens åtgärder med anledning av sammanlagt 27 riksdagsskrivelser som har avlämnats under riksmötena 1994/95 och 1995/96. Två skrivelser som avlämnats under riksmötet 1994/95 redovisas som slutbehandlade av regeringen. En skrivelse från samma riksmöte, som avser betänkande 1994/95:UU24 Mänskliga rättigheter m.m., mom. 12, om en FN- konferens om mansrollen, har sedan redogörelsen lämnats slutbehandlats genom att regeringens skrivelse 1996/97:41, Jämställdhetspolitiken, överlämnats till riksdagen. Regeringens skrivelse om jämställdhetspolitiken har beretts av arbetsmarknadsutskottet i betänkande 1996/97:AU8.

Beträffande riksmötet 1995/96 redovisar regeringen åtgärder med anledning av 24 riksdagsskrivelser. Samtliga – med undantag för två – anges vara slutbehandlade. De två riksdagsskrivelser som ännu inte slutbehandlats avser betänkandena 1995/96:UU17 Havsrättskonventionen och tillämpningsavtalet och 1995/96:UU11 UD-makars villkor.

Vad avser förstnämnda betänkande, mom. 18, om beivran av oljeutsläpp  
redovisar regeringen att arbetet med åtgärder för att effektivisera det rättsliga  
förfarandet har inletts i samarbete med andra departement och berörda myn-  
digheter. Regeringen har, enligt vad utskottet erfarit, beslutat tillkalla en  
särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de författningar som  
finns på området samt föreslå åtgärder för att effektivisera det rättsliga beiv-  
randet av dessa utsläpp. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete  
senast den 31 december 1997.  
Beträffande betänkande 1995/96:UU11, UD-makars villkor, anger rege-  
ringen att ärendet för närvarande är föremål för övervägande och beredning.  
Utskottet konstaterade i betänkandet att utredningen om ersättning vid ar- 1
 
betslöshet och omställning (ARBOM-utredningen) hade tillsatts men inte fått 1996/97:UU3y
direktiv att också vidta en översyn och prövning av UD-makars rätt till er-  
sättning. Utskottet ansåg i nämnda betänkande att utredningen borde få såd-  
ana tilläggsdirektiv. I anledning av den nu aktuella skrivelsen noterar utskot-  
tet dock att något tilläggsdirektiv med detta innehåll inte gavs till ut-  
redningen. Utredningen har nu avlämnat sitt slutbetänkande, En allmän och  
sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (SOU 1996:150). Enligt utskottets  
uppfattning bör regeringen därför i annan ordning förordna om en översyn  
och prövning av UD-makars rätt till arbetslöshetsersättning m.m.  
Vad gäller de skrivelser som regeringen redovisar såsom slutbehandlade är  
frågan huruvida riksdagens intentioner har blivit uppfyllda genom de åtgär-  
der som anges i redogörelsen.  
Beträffande betänkande 1995/96:UU1 FN inför framtiden, mom. 19, om  
regeringens skrivelse 1995/96:40 FN inför framtiden, anges att riksdagens  
skrivelse är slutbehandlad. Utskottet framförde i betänkandet att regeringen  
mer regelbundet borde presentera en skrivelse till riksdagen om verksamhet-  
en i FN. Utskottet anförde att det vore ”önskvärt om regeringen, som kom-  
plement till övrig FN-information, som är allmänt tillgänglig, också mer  
regelbundet till riksdagen presenterade en skrivelse om verksamheten i FN.  
Riksdagen skulle med en sådan skrivelse få en möjlighet att regelbundet följa  
och debattera de numera snabbt föränderliga förutsättningarna för FN:s  
mångskiftande verksamhet”. Av den förteckning över propositioner och  
skrivelser som är avsedda att avlämnas under våren 1997 framgår att någon  
redogörelse för verksamheten i FN inte är planerad. Utskottet vill framhålla  
vikten av att en sådan regelbunden, om än inte årlig, redogörelse till riksda-  
gen om verksamheten i FN framdeles kommer till stånd. Detta är särskilt  
angeläget med hänsyn till att Sverige nu under en tvåårsperiod innehar en  
plats i FN:s säkerhetsråd.  
Vad gäller betänkande 1994/95:UU16 Sveriges samarbete med Central-  
och Östeuropa, mom. 21, om intäkter från investeringar i u-länder, uppger  
regeringen att syftet med riksdagens beslut har förverkligats. Utskottet kan  
konstatera att Swedfund International AB för budgetåret 1995/96 givits  
möjlighet att använda upp till 100 miljoner kronor av projektintäkter från  
investeringar i u-länder som säkerhet för vidareutlåning i Central- och Östeu-  
ropa i enlighet med det av riksdagen antagna betänkandet. Utskottet delar  
mot denna bakgrund regeringens uppfattning att riksdagens beslut kan anses  
ha förverkligats utan att något formligt avtal behövt ingås.  
Utskottet anser att regeringens skrivelse i allt väsentligt ger en god bild av  
regeringens åtgärder inom utrikesutskottets beredningsområde. I de fall där  
kortare beskrivningar av åtgärderna givits har den kompletterande informat-  
ion som inhämtats givit vid handen att ärendena – såvitt utskottet kan be-  
döma – beretts på ett tillfredsställande sätt.  
Stockholm den 4 mars 1997  
På utrikesutskottets vägnar  
Viola Furubjelke 2

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga- Britt Johansson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Bi- örsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Magnus Johansson (s).

Gotab, Stockholm 1997

1996/97:UU3y

2

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.