Utrikesutskottets yttrande över propositionen 1975:42 om Sveriges anslutning till avtal om ett internationellt energiprogram m. m. jämte motioner

Yttrande 1975:UU2

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

utrikesutskottets yttrande nr 2                     UU 1975:2 y

Nr2y

Utrikesutskottets yttrande över propositionen 1975:42 om Sveriges anslutning till avtal om ett internationellt energiprogram m. m. jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 10 april 1975 beslutat bereda utrikesutskottet tillfälle att till näringsutskottet avge yttrande över propositionen 1975:42 om Sveriges anslutning till avtalet om ett internationellt energiprogram m. m. samt över de i anslutning till propositionen väckta motionerna 1975:1976 och 1975:1977.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om ett internationellt energiprogram (lEP). En redogörelse lämnas för bakgrunden till energiprogrammets tillkomst och den närmare inne­börden av bestämmelserna i avtalet. Slutligen redovisas de åtgärder som kan bli aktuella för Sveriges vidkommande. I anslutning härtill framläggs förslag till oljekrislag.

I motionen 1975:1976 föreslås att riksdagen beslutar att avslå propositionen 1975:42 med förslag om godkännande av Sveriges anslutning till lEP m. m.

I motionen 1975:1977 hemställs att riksdagen beslutar

1.   att uppdra åt regeringen att till ]EA:s styrelse göra framställning om en med ett år utsträckt tidsfrist för notifikation av lEP-avtalet,

2.   att godkännande av Sveriges anslutning till avtalet om ett interna­tionellt energiprogram uppskjuts till den 1 maj I976ellerden senare tidpunkt då klarhet nåtts om den framtida lEA-politiken enligt vad som anförts i motionen.

Utskottet

Som av propositionen framgår är Sverige för sin energiförsörjning i hög grad beroende av omväriden. Av vår energikonsumtion svarar oljan för inemot tre fjärdedelar. Sveriges deltagande i det internationella energipro­grammet lEP utgör ett led i vår strävan efter största möjliga oberoende i fråga om försörjning med olja och oljeprodukter vid internationella kriser.

lEP-avtalels syfte är att främja en säker oljeförsörjning på rimliga och rättvisa villkor, liksom ett på samarbete grundat förhållande till oljepro­ducent- och andra oljekonsumentländer. De avtalsslulande länderna för­klarar sig önska spela en mer aktiv roll i förhållande till oljeindustrin och

1 Riksdagen 1975. 9 saml. Yttr. nr 2


 


UU 1975:2 y                                                             2

är beslutna att vidta åtgärder för att möta oljeförsörjningskriser, I avtalet uttrycks en beslutsamhet att minska beroendet av importerad olja bl. a. genom utveckling av ett långsiktigt energisamarbete.

Avtalet innehåller bl. a. bestämmelser om ett system för krisåtgärder, om ett informationssystem avseende den internationella oljemarknaden, om ett långsiktigt samarbete i energifrågor saml om förhållandet till produ­centländer och andra konsumenlländer.

De mest omfattande och detaljerade bestämmelserna avser systemet för krisåtgärder. Häri ingår rättigheter och förpliktelser i tre hänseenden, näm­ligen försörjningsberedskap, konsumtionsbegränsning och oljetilldelning.

Försörjningsberedskapen innebär bl. a. att deltagande länder skall hålla vissa beredskapsreserver som skall redovisas löpande till sekretariatet för det internationella energiorganet, lEA. Den s. k. krigsreserven är undan­tagen, och uppgifter om denna behöver alltså inte lämnas ut.

Konsumtionsbegränsningar, såsom ransoneringar, skall vidtas i en kris i enlighet med avtalets regler. Dessa begränsningar skall ske enligt i varje dellagariand i förväg uppgjorda planer.

Den viktigaste och mest komplicerade delen av systemet för krisåtgärder är själva oljetilldelningen. Den utgår från att varje land har byggt upp sina lager i enlighet med lEP och har förmåga att uppfylla den angivna be­gränsningen av konsumtionen.

Oljetilldelningssyslemel utlöses när tillförseln till ländergruppen eller till ett eller fiera anslutna länder undergått en viss minskning. Systemet utlöses automatiskt, om inte en majoritet av de anslutna länderna beslutar an­norlunda. Innebörden av voteringsreglerna är att majoriteten härvidlag måste bestå av minst 13 av de 17 medlemsländerna.

lEP omfattar vidare ett informationssystem. Detta består av en särskild del, knuten lill systemet för krisåtgärder, och en allmän del, närmast avsedd alt ge insyn i de internationella oljebolagens verksamhet.

De oljebolag som omfattas av informationssystemet är sådana som spelar en betydande roll i den internationella oljeindustrin. Medlemsländerna skall regelbundet insända uppgifter om bl. a. oljebolagens bolagsform, finansiella struktur, gjorda kapitalinvesteringar, överenskomna villkor för tillgång till större råoljekällor, rådande produktionsnivå och väntade förändringar i den­na, tilldelning av tillgänglig råolja till dotterbolag och andra kunder, lager, kostnader för råolja och råoljeprodukter, priser (inkl. avräkningspriser till dotterbolag) samt andra uppgifter som styrelsen enhälligt beslutat om.

Enligt avtalet skall vidare samarbete främjas med oljeproducentländer, i första hand genom att fö till stånd en dialog. Särskild hänsyn skall tas till de icke oljeproducerande utvecklingsländernas intressen. De deltagande länderna skall informera varandra om samarbete med producentländer och man skall överiägga om sina förbindelser med dessa länder. En stabil in­ternationell oljehandel skall främjas liksom en säker oljeförsörjning på rim­liga och rättvisa villkor. Vidare skall möjligheten av samarbete med pro-


 


UU 1975:2 y                                                              3

ducentländerna på olika områden av ömsesidigt intresse -1, ex. beträffande industrialisering och samhällsutveckling - studeras.

I motionerna 1976 och 1977 framförs olika argument av innebörd att medlemskap i lEP skulle medföra bindningar som inte är förenliga med neutralitetspolitiken.

Att internationella avtal på det ekonomiska området kan medföra be­gränsningar av den nationella handlingsfriheten, som gör del svårare att konsekvent fullfölja neutralitetspolitiken är obestridligt. Lösningen på delta dilemma ligger emellertid inte däri att Sverige isolerar sig från omväriden och avstår från all medverka i mellanfolkliga samarbetsavtal. Vårt land måste i stället verka för att dylika avtal för en sådan utformning och till-lämpning alt de överensstämmer med vår traditionella utrikespolitiska kurs.

Utskottet vill understryka att lEP-avtalet i sin nuvarande lydelse, som framgår av propositionen, inte innehåller förpliktelser som är av den ka­raktären att de står i strid med ett konsekvent fullföljande av neutrali­tetspolitiken.

Beslut om samarbete som går utöver de i avtalet inskrivna förpliktelserna kräver enhällighet. Sverige kan således inte utan eget samtycke åläggas några nya förpliktelser.

I propositionen framhålls att alla tvivel om medlemskapets förenlighet med vår allmänna utrikespolitik måste undanröjas. Sverige har därför vid anslutningen till programmet i likhet med Schweiz och Österrike gjort ett neutralitetsförbehåll.

Ur neutralitetspolitisk synpunkt kan det, som framhålls i propositionen, vara en fördel att .redan under normala förhållanden ingå ett avtal, som är avsett att i ett krisläge trygga vår försörjning med en så väsentlig vara som olja. Försök att nå uppgörelser om tryggad oljeförsörjning, som görs först sedan ett krisläge inträtt, skulle kunna möta krav på svenska mot­prestationer som kan vara betänkliga just ur neutralitetssynpunkt. Det sy­stem för fördelning av olja i krissituationer som är en viktig del av pro­grammet träder i verkställighet automatiskt utan politiska beslut.

Motionärerna gör gällande att Sverige skulle kunna trygga sin oljeför­sörjning genom bl. a. bilaterala överenskommelser med de oljeproducerande staterna!

Frågan om dylika avtal har också behandlats i propositionen 1975:42. Departementschefen framhåller härvidlag följande:

I debatten har hävdats att Sverige skulle kunna säkra sin oljetillförsel genom att iräfTa bilaterala avtal med oljeproducerande länder. Regeringen har givetvis övervägt denna möjlighet i samband med frågan om en an­slutning till lEP.

Vad gäller OPEC-länderna torde bilaterala avtal tills vidare kunna avse främst råolja. Då vår raffineringskapacitet, som jag redan påpekat, är be-


 


UU 1975:2 y                                                             4

gränsad, skulle sådana avtal inte utgöra en tillräcklig grund för vår olje­försörjning under de närmaste åren. Däremot är sådana avtal en intressant möjlighet på längre sikt. Jag vill här peka på vad statsministern och chefen för industridepartementet anfört tidigare i dag.

I övrigt är möjligheterna till långsiktiga överenskommelser i praktiken begränsade till tillförsel från Sovjetunionen eller från Nordsjön.

Från Sovjetunionen importerar Sverige i dag betydande mängder olje­produkter, främst tunga eldningsoljor. Man kan dock konstatera att Sveriges möjligheter att erhålla ökade leveranser från Sovjetunionen förefaller ringa. Vidare saknas de närmaste åren möjligheter att fö leveranser från Norge vilka är av sådan storiek att det på ett påtagligt sätt påverkar vårt försörj­ningsläge.

Slutligen konstaterar jag, vad gäller bilaterala avtal, att de aldrig kan vara den enda formen för vår oljetillförsel. Sverige skulle med enbart eller hu­vudsakligen bilaterala avtal vara avsevärt mer sårbart än i dag, eftersom eventuella politiska påtryckningar, med tanke på oljans särskilda betydelse för det svenska samhället, skulle vara svåra att avvisa.

Utskottet, som ansluter sig till dessa synpunkter, vill framhålla alt del­tagande i lEA ej hindrar regeringen från att ingå bilaterala överenskom­melser med oljeproducerande länder.

En viktig del av lEP-avtalet utgör det informationssystem som bl, a. skall ge insyn i de internationella oljebolagens verksamhet. Härom framhåller departementschefen bl, a. följande:

I riksdagen framfördes i samband med oljekrisen förra vintern frågan om regeringen avser att inleda undersökning av de stora oljebolagens verk­samhet. Jag instämde då i att det är angeläget att fö klarhet i oljebolagens beteende och tillvägagångssätt men att formerna för en dylik undersökning fick bedömas mot möjligheterna till internationellt samarbete i denna fråga. Anledningen är att ett internationellt samarbete i fråga om informations-insamlande, såsom lEP-avtalet förutser, är den enda möjliga vägen att fö ökad insyn i oljemarknaden och oljebolagens verksamhet.

Utskottet vill instämma i bedömningen att det internationella samarbete som inletts inom lEP är nödvändigt för att vederbörande regeringar skall fö bättre insyn i oljemarknaden och de multinationella oljebolagens verk­samhet. Utskottet utgår ifrån att Sverige med kraft verkar för att detta samarbete utvecklas i enlighet med avtalet.

Motionärerna synes utgå från en ofullständig bild av avtalets innehåll,

Sverige har i olika internationella sammanhang uttalat intresse för att energifrågorna skall bli föremål för globala diskussioner i samförstånd med alla berörda parter. Av propositionen framgår att regeringen fäster stor vikt vid del nära och förtroendefulla samarbete som propositionen förutsätter. Utskottet räknar med att Sverige även framdeles aktivt verkar för att en fruktbar dialog med dessa länder kan komma till stånd.

Utskottet noterar att regeringen beaktat möjligheten av fall, låt vara hy­potetiska, i vilka tillämpningen av lEP-avtalet, vid en tillspetsad interna­tionell situation, skulle kunna leda till påfrestningar för Sveriges utrikes­politik.


 


UU 1975:2 y                                                             5

I propositionen anförs härom bl. a. följande:

Neutraliletsförbehållet är inte att betrakta som ett allmänt förbehåll om utträde. Sverige kommer i likhet med de två andra neutrala länderna all verka för sina synpunkter i första hand inom ramen för lEP-avialet och de organ som har upprättats för att tillämpa detsamma. Om en för neu­tralitetspolitiken kritisk situation skulle uppkomma, är Sverige emellertid redo att vidta de extraordinära åtgärder lägel kan kräva, såsom att ställa sig utanför avtalet. Jag skall inte här söka ange situationer som skulle kunna föranleda Sverige alt vidta sådana extraordinära åtgärder. Det väsentliga för svensk del är att vi har anslutit oss till programmet med bibehållande av nödvändig handlingsfrihet och alt vi själva har förbehållit oss bedöm­ningen av de åtgärder som i ett visst läge krävs för att säkerställa vår neu­tralitetspolitik.

Om det i samband med avtalets tillämpning skulle uppstå för den svenska utrikespolitiken viktiga avvägningsfrågor förutsätts att riksdagen som hittills skall hållas underrättad därom, i första hand genom utrikesnämnden.

Mot den bakgrund som här angivits vill utrikesutskottet tillstyrka pro­positionens förslag om anslutning till avtalet om ett internationellt ener­giprogram (lEP) samt avstyrka motionerna 1976 och 1977.

Stockholm den 29 april 1975

På utrikesutskottets vägnar CECILIA NETTELBRANDT

Närvarande: fru tredje vice talmannen Netielbrandt (fp), herr förste vice talmannen Bengtson i Jönköping (c), herrar Hernelius (m), Lange (s), fru Lewén-Eliasson (s), herr Adamsson (s), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Palm (s), Göransson (s), Korpås (c), Ericson i Örebro (s), fru Frändås (s), herrar Ångström (fp) och Wijkman (m).


 


 


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.