Utrikesförvaltningen

Yttrande 2024/25:UU1y

Utrikesutskottets yttrande

2024/25:UU1y

Utrikesförvaltningen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 15 oktober 2024 att ge utrikesutskottet tillfälle att senast den 7 november yttra sig över de delar som rör utrikesförvaltningen i proposition 2024/2025:1 utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Den 24 oktober 2024 informerade kabinettssekreterare Dag Hartelius utskottet om Utrikesdepartementets ekonomi och utrikesförvaltningens utveckling.

Den 5 november 2024 informerade den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm utskottet om frågor som rör säkerhetsrådgivarens roll, organisation och budget.

Utrikesutskottet yttrar sig om de delar som rör utrikesförvaltningen i anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 och i följdmotionerna. Det gäller motionerna

•       2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och 7

•       2024/25:1937 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

•       2024/25:2162 av Malin Björk m.fl. (C)

•       2024/25:3041 av Jan Riise m.fl. (MP).

Utskottet föreslår att konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

I yttrandet finns fyra avvikande meningar (S, V, C, MP).

Utskottets överväganden

Utrikesförvaltningen

Bakgrund

Bakgrund till yttrandet

Regeringskansliet utgör sedan den 1 januari 1997 en myndighet. Till att börja med finansierades verksamheten från två skilda anslag, ett anslag för Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 och ett anslag för utrikesförvaltningen inom utgiftsområde 5. För att fullfölja ombildandet av Regeringskansliet till en myndighet föreslog regeringen i den ekonomiska vårpropositionen för 2001 att de båda förvaltningsanslagen skulle slås samman till ett gemensamt anslag för Regeringskansliet inom budgetens utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Detta skulle ske från den 1 januari 2002. En konsekvens av förslaget var att beredningen i riksdagen av anslaget för utrikesförvaltningen flyttade från utrikesutskottet till konstitutionsutskottet. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288).

Regeringen motiverade sammanslagningen av anslagen med att den skulle vara en naturlig fortsättning på utvecklingen sedan 1997 och underlätta styrningen inom myndigheten, vilket även skulle möjliggöra en effektivare resursanvändning. När reformen aviserades i budgetpropositionen för 2000 angav regeringen även globaliseringen och EU-medlemskapet som skäl. Regeringen ansåg att det blivit allt svårare att dra en gräns mellan nationell politik och utrikespolitik, särskilt efter EU-inträdet (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 1 och utg.omr. 5).

I behandlingen av budgeten för 2000 inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan hänvisade utrikesutskottet till erfarenheter som visat att det är möjligt att effektivisera verksamheten inom Regeringskansliet trots två förvaltningsanslag, och utskottet såg inget hinder mot att liknande samordningsvinster kunde göras även framöver. Utskottet befarade att en överföring av anslaget för utrikesförvaltningen till utgiftsområde 1 skulle kunna innebära betydande men för beredningen av utrikesfrågorna i riksdagen eftersom arbetsformerna utgår från att frågor om budgeten och om politikens innehåll på ett område lämpligen behandlas av ett och samma utskott. Utskottet ansåg det vara av särskild vikt att frågor om utlandsmyndigheterna kan beredas tillsammans med övriga utrikespolitiska frågor, bl.a. för att frågor om att upprätta och lägga ned utlandsmyndigheter inte bara handlar om resursallokering utan också innebär starka signaler till omvärlden och påverkar förutsättningarna för att bedriva en utrikespolitik med viss inriktning (bet. 1999/2000:UU1).

Budgetpropositionen för 2002 var den första efter beslutet om att inkludera anslaget för utrikesförvaltningen i anslaget för Regeringskansliet inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. I ett yttrande till konstitutionsutskottet förklarade utrikesutskottet att utskottet till följd av detta beslut i fortsättningen kommer att behandla frågor om utrikesförvaltningen genom ett yttrande till konstitutionsutskottet (yttr. 2001/02:UU2y).

Ett sådant yttrande har därefter lämnats varje år i beredningen av budgetens utgiftsområde 1, med undantag för riksmötet 2018/19 och övergångsregeringens förslag till budget för 2019. Utrikesutskottets yttrande riksmötet 2018/19 kom i stället att avse fristående motioner om utrikesförvaltningen som behandlades av konstitutionsutskottet i ett motionsbetänkande om offentlig förvaltning (yttr. 2018/19:UU2y). Riksmötet 2022/23 yttrade sig utrikesutskottet om utrikesförvaltningen i budgetberedningen. Yttrandet omfattade även yrkanden om utrikesförvaltningen i fristående motioner. Dessa motioner kom emellertid att behandlas av konstitutionsutskottet först i ett senare skede i ett motionsbetänkande om offentlig förvaltning. Till den motionsbehandlingen lämnade utrikesutskottet ett kompletterande yttrande genom ett protokollsutdrag (yttr. 2022/23:UU1y, prot. 2022/23:26).

Utrikesförvaltningen

Regeringen redogör i budgetpropositionen varje år för utrikesrepresentationens omfattning och antalet beslut som regeringen fattat om att öppna och stänga utlandsmyndigheter. Vid sidan av den årliga redovisningen i budgetpropositionen har regeringen löpande informerat utrikesutskottet inför vissa enskilda regeringsbeslut om förändringar i utrikesrepresentationen.

I utskottets senaste yttrande om utrikesförvaltningen (2023/24:UU1y) gjordes en genomlysning av utvecklingen för utrikesförvaltningens resurser och utrikesrepresentationens utveckling baserat på uppgifter i Regeringskansliets årsbok 2002, 2012 och 2022. Sammanfattningsvis konstaterades att Utrikesdepartementets kostnader hade stigit med drygt 60 procent de senaste tjugo åren. Kostnadsökningen var inte lika stor som den för hela Regeringskansliet (78 procent), vilket betyder att Utrikesdepartementets andel av Regeringskansliets samlade kostnader sjunkit något. Antalet anställda i Utrikesdepartementet hade minskat med ca 15 procent sedan 2003. Samtidigt hade Regeringskansliets samlade personalstyrka ökat något. Könsfördelningen i personalstyrkan hade varit stabil över tid med en viss överrepresentation av kvinnor och också en långsamt stigande andel kvinnor i hela Regeringskansliet. Dessa bedömningar är fortsatt aktuella även med beaktande av uppgifterna i Regeringskansliets årsbok 2023.

Vidare konstaterades att antalet utstationerade från Regeringskansliet sedan 2003 hade varit förhållandevis konstant. Könsfördelningen bland de utstationerade hade varit stabil. Under tjugoårsperioden ökade antalet lokalanställda vid utlandsmyndigheterna. Antalet utstationerade från Utrikesdepartementet hade minskat något men inte i samma takt som departementets samlade personalstyrka, vilket betyder att de utstationerades andel av departementets personalstyrka har ökat något. Sedan 2003 hade antalet lokalanställda vid utlandsmyndigheterna ökat från ca 1 000 till ca 1 350, med en högsta notering på ca 1 400 åren runt 2020. Ökningen av antalet lokalanställda innebar att utlandsmyndigheternas samlade bemanning, dvs. utsänd och lokalanställd personal, hade ökat med omkring en femtedel. Även dessa bedömningar är fortsatt aktuella utifrån uppgifterna i Regeringens årsbok 2023.

Propositionen

Utrikesrepresentationen bestod den 1 augusti 2024 av 107 utlandsmyndigheter och åtta Stockholmsbaserade sändebud som täcker 31 länder. Sverige har också ca 300 honorärkonsulat. Utlandsmyndigheterna och de Stockholmsbaserade sändebuden listas i bilagan till budgetpropositionen utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Av propositionen framgår även att regeringen från den 1 januari 2000 till den 1 augusti 2024 har beslutat att öppna 28 beskickningar, en delegation och sju karriärkonsulat. För samma period har regeringen beslutat att stänga 27 beskickningar och åtta karriärkonsulat.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 10 431 470 000 kronor för 2024 till anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Anslaget får användas för Regeringskansliets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål, som bl.a. hyror och kapitalkostnader. Som mål för anslaget anges att Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Regeringens förslag innebär att anslaget ökas med 981 411 000 kronor 2025.

Anslaget ökas med 8 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för att stärka regeringens politik på biståndsområdet. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp.

Anslaget ökas med 16 500 000 kronor fr.o.m. 2025 för att renodla verksamheten vid Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan minskas med 1 600 000 kronor fr.o.m. 2025 och att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 18 600 000 kronor fr.o.m. 2025.

Av propositionen Vårändringsbudget för 2024 framgår att regeringen genomför nödvändiga säkerhetsinsatser i utrikesförvaltningen och Regeringskansliet till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget (prop. 2023/24:99 utg.omr. 1, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:242). För detta ökas anslaget med 200 000 000 kronor för 2025. För 2026 beräknas anslaget öka med 228 000 000 kronor och fr.om. 2027 beräknas anslaget öka med 249 000 000 kronor.

Med anledning av ökade utgifter inom utrikesförvaltningen till följd av bl.a. etablering och renovering av utlandsmyndigheter ökas anslaget med 66 800 000 kronor fr.o.m. 2025. Av dessa utgör utgifter för renovering 21 800 000 kronor per år, vilka beräknas belasta anslaget under en period på 20 år.

För att genomföra totalförsvarsförberedelser ökas anslaget med 40 000 000 kronor för 2025. Från och med 2026 beräknas anslaget öka med 54 000 000 kronor.

Anslaget ökas med 300 000 000 kronor fr.o.m. 2025 för att Regeringskansliet ska ges förutsättningar att fullfölja regeringens reformagenda. Det handlar bl.a. om att omhänderta en större mängd betänkanden som ska omsättas till lagstiftning. Förstärkningar görs även med anledning av det svenska Natomedlemskapet och mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 föreslås att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska minskas med 420 000 000 kronor för 2025 jämfört med regeringens förslag. I yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om en mer rimlig anslagsökning.

I partimotion 2024/25:1937 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår motionärerna att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska minskas med 500 000 000 kronor för 2025 jämfört med regeringens förslag. Motionärerna motsätter sig dessutom att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan minskas med 1 600 000 kronor fr.o.m. 2025 för att delvis finansiera en ökning av anslaget 4:1 i syfta att renodla verksamheten vid Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika. Vidare föreslår motionärerna ett nytt anslag 99:2 för en svensk ambassadör för FN-resolution 1325 och en satsning på 3 000 000 kronor för detta syfte för 2025.

I kommittémotion 2024/25:2162 av Malin Björk m.fl. (C) föreslås att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska minskas med 600 000 000 kronor för 2025 jämfört med regeringens förslag. Motionärerna instämmer i att Sverige behöver rusta sig bättre för det nya säkerhetsläget och accepterar ökade resurser för detta men anser inte att tillskottet till Regeringskansliet behöver vara så stort.

I kommittémotion 2024/25:3041 av Jan Riise m.fl. (MP) föreslås att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska minskas med 225 000 000 kronor för 2025 jämfört med regeringens förslag. Motionärerna är kritiska till regeringens reformagenda för biståndspolitiken och avvisar ökade anslag som syftar till att genomföra reformagendan.

Utskottets ställningstagande

Sverige behöver en effektiv och välrustad utrikesförvaltning både i Stockholm och på plats ute i världen. Det är viktigt för att upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete inom utrikespolitiken, utvecklingssamarbetet och internationellt samarbete i övrigt med andra länder, regioner och multilaterala organisationer.

Det är regeringen som beslutar om Regeringskansliets, inklusive utrikesförvaltningens, organisation och resursfördelning inom ramen för det anslag som riksdagen har fattat beslut om. Detta anslag avser hela Regeringskansliet utan att specificera utrikesförvaltningens del. Utskottet kan konstatera att utrikesförvaltningen resursmässigt minskat något de senaste tjugo åren i förhållande till Regeringskansliet som helhet. Samtidigt har utrikesrepresentationens storlek ökat något räknat i antal utlandsmyndigheter och den samlade bemanningen av dessa. Det övervägande intrycket är dock att utlandsrepresentationens struktur präglas av stabilitet.

Utskottet konstaterar att regeringen den 10 november 2022 utsåg en nationell säkerhetsrådgivare som ansvarar för analys, samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet. Rådgivaren biträder det nationella säkerhetsrådet samt biträder statsministern i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och i frågor om nationell säkerhet. På regeringens uppdrag ansvarar den nationella säkerhetsrådgivaren även för uppföljning av den nationella säkerhetsstrategin (skr. 2023/24:163). Av skrivelsen framgår att strategin kommer att omsättas i konkret handling inom ramen för regeringens ordinarie arbete. Av den nationella säkerhetsrådgivarens föredragning i utskottet den 5 november 2024 framgick att rådgivaren biträds av fyra kanslier med totalt 74 medarbetare och med en budget på 88 160 000 kronor.

Utskottet påminner om att Sveriges internationella relationer påverkas av om en utlandsmyndighet öppnas eller stängs och att sådana beslut därför bör vara långsiktiga och bygga på väl förankrade strategier. Regeringen kan mot den bakgrunden förväntas informera och rådgöra med riksdagen, bl.a. genom utrikesutskottet, när det finns information inför beslut om strategiska förändringar i utrikesrepresentationen. Denna information inför enskilda beslut är ett viktigt komplement till utskottets löpande bevakning av utrikesförvaltningens utveckling. I denna ingår utskottets årliga yttrande till konstitutionsutskottet i budgetberedningen och de upplysningar som utskottet hämtar in från regeringen i anslutning till detta.

När det gäller anslagsförslaget i budgetpropositionen har utskottet inga invändningar mot regeringens förslag till medelstilldelning för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Utskottet anser att förslagen till anslagsökningar är motiverade, bl.a. mot bakgrund av omvärldsutvecklingen och säkerhetsläget, effektivitetsskäl, behov av förstärkningar för genomförandet av regeringens reformagenda samt etablering och renovering av utlandsmyndigheter. Konstitutionsutskottet bör därför tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna 2024/25:3193 (S) yrkandena 1 och 7, 2024/25:1937 (V), 2024/25:2162 (C) och 2024/25:3041 (MP) i den del de gäller det berörda anslaget.

Utskottet avser att återkomma till vissa frågor om utrikesförvaltningen i behandlingen av motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2024/25.

Stockholm den 7 november 2024

På utrikesutskottets vägnar

Aron Emilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Aron Emilsson (SD), Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Yasmine Eriksson (SD), Olle Thorell (S), Margareta Cederfelt (M), Joar Forssell (L), Tomas Eneroth (S), Ann-Sofie Alm (M), Jacob Risberg (MP), Stefan Olsson (M), Katarina Tolgfors (M), Azra Muranovic (S), Gustaf Göthberg (M), Lotta Johnsson Fornarve (V), Anna Lasses (C) och Yusuf Aydin (KD).

Avvikande meningar

1.	Utrikesförvaltningen (S)
	Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Tomas Eneroth (S) och Azra Muranovic (S) anför:

Vi anser att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2025 ska minskas med 420 000 000 kronor jämfört med regeringens förslag. Vi anser inte att regeringen har motiverat ökningarna tillräckligt väl. Även om ett ökat anslag kan vara motiverat, inte minst till följd av krav på ökad säkerhet och allmän löne- och kostnadsuppräkning, är den föreslagna ökningen för stor mot bakgrund av det ekonomiska läget som ställer stora sparkrav på välfärden när kommuner och regioners ekonomi pressas hårt. I årets budget motiveras 300 000 000 kronor i ökat anslag med att regeringens reformagenda ska fullföljas, något som vi anser ligger inom Regeringskansliets grunduppgifter.

Den nationella säkerhetsrådgivaren och de kanslier som bistår rådgivaren är nu en mycket stor verksamhet inom Statsrådsberedningen med över 70 anställda och med en budget på över 80 000 000 kronor årligen. Dessa hanterar frågor där ansvaret egentligen redan ligger på andra departement, framför allt Utrikesdepartementet, Justitiedepartementet och Försvarsdepartementet. Vi ifrågasätter inte nödvändigheten av ökad samordning av säkerhetspolitisk analys och underrättelser, men med nuvarande organisation ser vi en uppenbar risk för ineffektivitet och dubbelarbete. Det innebär också att Statsrådsberedningen konkurrerar med de aktuella departementen om kompetent personal.

Konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2024/25:3193 yrkandena 1 och 7 och följaktligen avstyrka propositionen och övriga motioner. Om riksdagen i det första steget i budgetprocessen bifaller regeringens förslag till utgiftsramar och ger budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar, kan emellertid företrädaren för Socialdemokraterna i konstitutionsutskottet komma att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

2.	Utrikesförvaltningen (V)
	Lotta Johnsson Fornarve (V) anför:

Jag anser att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2025 totalt ska minskas med 501 600 000 kronor jämfört med regeringens förslag, som jag anser innebär att Regeringskansliet får omotiverat mycket pengar. I denna minskning ingår att jag motsätter mig att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan minskas med 1 600 000 kronor fr.o.m. 2025 för att delvis finansiera en ökning av anslaget 4:1 i syfta att renodla verksamheten vid Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika.

Jag föreslår vidare ett nytt anslag 99:2 för en svensk ambassadör för FN-resolution 1325 och en satsning på 3 000 000 kronor för detta syfte för 2025.

Den nationella säkerhetsrådgivaren och de kanslier som bistår rådgivaren är nu en mycket stor verksamhet inom Statsrådsberedningen med över 70 anställda och med en budget på över 80 000 000 kronor årligen. Dessa hanterar frågor där ansvaret egentligen redan ligger på andra departement, framför allt Utrikesdepartementet, Justitiedepartementet och Försvarsdepartementet. Jag ifrågasätter inte nödvändigheten av ökad samordning av säkerhetspolitisk analys och underrättelser, men med nuvarande organisation ser jag en uppenbar risk för ineffektivitet och dubbelarbete. Det innebär också att Statsrådsberedningen konkurrerar med de aktuella departementen om kompetent personal.

Konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2024/25:1937 och avstyrka propositionen och övriga motioner. Om riksdagen i det första steget i budgetprocessen bifaller regeringens förslag till utgiftsramar och ger budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar, kan emellertid företrädaren för Vänsterpartiet i konstitutionsutskottet komma att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det gäller i synnerhet med tanke på att det förslag som jag förordar för utgiftsområde 1 ligger över budgetpropositionens utgiftsram och att det i så fall inte skulle vara möjligt att reservera sig till förmån för förslaget.

3.	Utrikesförvaltningen (C)
	Anna Lasses (C) anför:

Jag anser att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2025 ska minskas med 600 000 000 kronor jämfört med regeringens förslag. Jag instämmer i att Sverige behöver rusta sig bättre för det nya säkerhetsläget och accepterar ökade resurser för detta men anser inte att ökningen motiveras tillräckligt och delar inte regeringens uppfattning att detta och regeringens andra politiska prioriteringar kräver så stora tillskott till Regeringskansliet som föreslås.

Den nationella säkerhetsrådgivaren och de kanslier som bistår rådgivaren är nu en mycket stor verksamhet inom Statsrådsberedningen med över 70 anställda och med en budget på över 80 000 000 kronor årligen. Dessa hanterar frågor där ansvaret egentligen redan ligger på andra departement, framför allt Utrikesdepartementet, Justitiedepartementet och Försvarsdepartementet. Detta anser jag väcker frågor.

Konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2024/25:2162 och avstyrka propositionen och övriga motioner. Om riksdagen i det första steget i budgetprocessen bifaller regeringens förslag till utgiftsramar och ger budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar, kan emellertid företrädaren för Centerpartiet i konstitutionsutskottet komma att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

4.	Utrikesförvaltningen (MP)
	Jacob Risberg (MP) anför:

Jag anser att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2025 ska minskas med 225 000 000 kronor jämfört med regeringens förslag. Jag avvisar det ökade anslaget på 300 000 000 kronor till Regeringskansliet som syftar till genomförandet av reformagendan. För att öka samförstånd och förståelse och utveckla dialogen med andra länder vill Miljöpartiet satsa 75 000 000 kronor för etablerandet av nya utlandsmyndigheter, vilket framgår av motion 2024/25:3220. Regeringen har under 2024 stängt ambassaderna i Mali och Afghanistan. Jag tror att det är fel väg att gå att stänga fler utlandsmyndigheter i rådande säkerhetspolitiskt läge.

När det gäller den nationella säkerhetsrådgivaren och tillhörande kanslier anser jag att det är både dyrt och onödigt att med en budget på över 80 000 000 kronor per år skapa en parallellstruktur i Statsrådsberedningen som dubblerar det arbete som i dag redan bedrivs på framför allt Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet. Det är visserligen nödvändigt att samordna det säkerhetspolitiska arbetet, men jag anser att omfattningen med över 70 anställda, som man konkurrerar med övriga departement om, skapar en förskjutning av kompetens till Statsrådsberedningen utan att regeringen kan uppvisa en ökad effektivitet i säkerhetssamordningsarbetet.

Konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2024/25:3041 och avstyrka propositionen och övriga motioner. Om riksdagen i det första steget i budgetprocessen bifaller regeringens förslag till utgiftsramar och ger budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar, kan emellertid företrädaren för Miljöpartiet i konstitutionsutskottet komma att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det gäller i synnerhet med tanke på att det förslag som jag förordar för utgiftsområde 1 ligger över budgetpropositionens utgiftsram och att det i så fall inte skulle vara möjligt att reservera sig till förmån för förslaget.