UBU4Y

Yttrande 1996/97:UBU4Y

Utbildningsutskottets yttrande 1996/97:UbU4y

Mervärdesskatt inom utbildningsområdet

1996/97

UbU4y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet jämte motioner. Med anledning härav behandlar utbildningsutskottet i nedanstående yttrande vissa frågor som har anknytning till utbildningsväsendet. Utskottet får anföra följande.

Bakgrund

De svenska momsreglerna, såvitt gäller skattebas och undantag, överensstämmer i stort sett med EU:s direktiv (rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977, det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet). På bl.a. utbildningsområdet återstår dock fortfarande att skapa konformitet.

I Sverige är utbildning generellt skattefri men enligt EU:s regler gäller ett mera begränsat undantag. Enligt det nyss nämnda direktivet undantas i första hand utbildning av barn och ungdom samt skol- och universitetsutbildning. Härmed avses den ordinarie skolutbildningen samt motsvarande grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning (inbegripet omskolning) för såväl barn som vuxna. Utbildningen skall tillhandahållas antingen av ett offentligrättsligt subjekt med denna utbildning som mål eller av andra subjekt som av medlemsstaten i fråga ansetts ha liknande syfte.

Regeringen har haft ambitionen att inom direktivets ramar skapa ett så enkelt och konkurrensneutralt system som möjligt för den svenska mervärdesbeskattningen på utbildningsområdet. Med utgångspunkt i att det skattefria området bör hållas så begränsat som möjligt – här stöder regeringen sig på remissinstanserna och bl.a. åberopas Näringslivets Skattedelegation – bör enligt regeringen kommersiellt bedriven utbildning inte omfattas av skattefriheten utan beskattas med full moms (25%). En sådan ordning rimmar enligt regeringens uppfattning bäst med direktivet, skapar en enklare hantering och minimerar gränsdragningsproblemen. Enligt regeringen tillhandahålls sådan kommersiellt bedriven utbildning i huvudsak skattskyldiga med avdragsrätt för ingående skatt som alltså har ett intresse av att skattebeläggning sker.

Momsbeläggningen av körskolor medför en budgetförstärkning på 150 miljoner kronor per år. Däremot innebär momsen på utbildningstjänster som

1

köps av företag med rätt till avdrag en nettobudgetförsvagning på 60	1996/97:UbU4y
miljoner kronor om året.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår i propositionen att från skatteplikt skall undantas dels grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning, om utbildningen anordnas av det allmänna eller av en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare, dels utbildning som berättigar till studiestöd. Förslaget innebär dessutom att utbildningsrekvisita och andra varor och tjänster som används i utbildningen skall vara skattefria. Vidare bör enligt förslaget även enskilda lärares privatundervisning samt uppdragsutbildning på uppdrag av en uppdragsgivare inom den skattefria sektorn vara skattefria. Vidare undantas idrottsutbildning, t.ex. sådan som bedrivs i rid-, skid- och tennisskolor, samt utbildning inom de kommunala kultur- och musikskolorna. Även den del av studieförbundens verksamhet som bedrivs med stöd av det allmänna föreslås bli undantagen från skatteplikt.

Skatteplikten kommer med regeringens förslag i princip att omfatta all kommersiellt bedriven utbildning som sker utom ramen för den ordinarie skolutbildningen och som inte heller berättigar eleven till studiestöd. Den föreslagna ordningen innebär vidare att t.ex. arbetsmarknadsutbildning som kommuner, folkhögskolor och högskolor säljer till länsarbetsnämnden skall vara skattepliktig. Körskolor blir enligt förslaget skattepliktiga, liksom studieförbund, i den mån de bedriver verksamhet som är jämförbar med annan kommersiellt bedriven utbildning.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. En övergångsbestämmelse som innebär att moms skall tas ut på förskottsbetalningar efter den 30 september 1996 kompletterar förslaget.

Motioner

I motionerna 1996/97:Sk9 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m), 1996/97:Sk11 (yrkande 1) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp) och 1996/97:Sk18 (yrkande 1) av Michael Stjernström (kd) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser att regeringen har underskattat de negativa konsekvenserna i form av konkurrenssnedvridningar, fördyringar och andra enligt deras mening orimliga effekter för enskilda studerande om förslaget genomförs. Även motion 1996/97:Sk612 av Ulf Kristersson och Per Bill (båda m) har väckts med syfte att utbildning skall vara befriad från moms. I motion 1996/97:Sk15 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas i första hand s.k. nollmoms på utbildning (yrkande 1 delvis) och i andra hand, om förstahandsyrkandet avslås, en mera ingående analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslaget (yrkande 2 delvis).

I motion 1996/97:Sk20 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) begärs ytterligare överväganden av möjligheterna att införa en ny form av statlig tillsyn som ger utbildningsanordnare tillstånd efter en godkänd ansökan att bedriva utbildning med momsbefrielse utan att eleverna därför ges rätt att erhålla

4

studiemedel. Även i motion 1996/97:Sk626 av Sverre Palm (s) begärs ett	1996/97:UbU4y
tillkännagivande om en prövning av om allmännyttiga utbildningar kan
befrias från moms. Enligt motion 1996/97:Sk12 av Per Rosengren m.fl. (v)
bör problemen med privata utbildningsanordnare som drabbas av momsplikt
kunna lösas inom systemet genom att kursplaner anordnas på så sätt att de
berättigar till statligt stöd som gör att utbildningen befrias från moms.
Övergångsvis yrkar dock motionärerna att ikraftträdandebestämmelsen
utformas så att det blir möjligt att förhandsbetala kursavgifterna fram till
årsskiftet utan moms (yrkande 1).
I motionerna 1996/97:Sk9 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m),
1996/97:Sk11 (yrkande 2) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp) och
1996/97:Sk18 (yrkande 3) av Michael Stjernström (kd) krävs dessutom att
regeringen tar initiativ inom EU till en ändring av direktivet. I den mån skatt
skall införas på utbildning accepterar motionärerna högst 6 %.

Utskottets bedömning

Utbildningsutskottet behandlar i sitt yttrande den del av propositionen som
avser moms på utbildning och de motioner som tar upp propositionen i denna
del. Främst har utskottet synpunkter på frågan om momsbeläggning av
yrkesutbildning i fristående skolor/kompletterande skolor (jfr 2 kap. förord-
ningen om offentligt stöd till fristående skolor, SFS 1993:884).
I princip instämmer utskottet i regeringens uppfattning att Sverige inte
längre kan dröja med att anpassa sin mervärdesskatt även på utbildnings-
området till de gemensamt beslutade reglerna inom EU, i det aktuella fallet
det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet, som genomförts i andra medlems-
länder och för vars undantagsbestämmelser ovan redogjorts. Utskottet har
därför i princip ingen invändning mot att utbildningssektorn nu inordnas i
momssystemet. Utskottet kan även hålla med regeringen om att en sådan
skattebeläggning kan innebära en fördel om utbildningen tillhandahålls skatt-
skyldiga som kan utnyttja avdragsrätten för den ingående momsen. Som bl.a.
Näringslivets Skattedelegation framhållit kan förslaget också innebära den
fördelen att större företag med närstående utbildningsbolag som svarar för
utbildningen inom företagsgruppen, respektive säljer utbildning externt, får
bättre möjligheter att bedriva utbildningsverksamhet.
Vid utbildningsutskottets behandling har emellertid framkommit att försla-
get om moms inom utbildningsområdet också kan medföra vissa icke önsk-
värda effekter. Utskottet tänker främst på sådan yrkesutbildning som anord-
nas av fristående skolor som inte är kompletterande skolor och där utbild-
ningskostnaderna, som ofta är betydande, finansieras av eleverna själva. Det
finns bl.a. längre utbildningar av detta slag som till sitt ändamål och sin
inriktning är jämförbara med utbildning i det ordinarie skolsystemet eller
med sådan utbildning som berättigar till studiestöd. I dessa fall innebär för-
slaget att utbildningen, som i många delar är likvärdig med undantagen ut-
bildning, kan komma att behandlas annorlunda i mervärdesskattehänseende
utan att det finns några egentliga skäl för en sådan särbehandling. Utskottet
anser att även utbildningar av nu nämnt slag bör undantas från beskattning
och att det inte strider mot EG:s regler att i vissa fall medge dessa utbild-	4

ningar skattefrihet. För skattefrihet måste dock krävas att utbildningarna, i	1996/97:UbU4y
likhet med de utbildningar som undantas genom regeringens förslag, står
under statlig tillsyn och därmed uppfyller vissa krav.
Utskottet anser att redan de nuvarande bestämmelserna lämnar ett
utrymme för ökade möjligheter att ställa fler fristående skolor under statlig
tillsyn, vilket bör medföra att många av de utbildningar, som enligt utskottets
ovan redovisade uppfattning inte bör vara skattepliktiga, kan undantas. En
förutsättning för en sådan utvidgning av tillsynsförfarandet är emellertid att
sådan tillsyn inte regelmässigt skall behöva föranleda beslut om att rätt till
studiestöd föreligger.
Eftersom de nya betämmelserna på momsområdet avses börja gälla redan
vid årsskiftet, är det angeläget att ett utvidgat tillsynsförfarande kan införas
med skyndsamhet. Utskottet vill här erinra om att regeringen i budget-
propositionen har aviserat en utredning om vilka kompletterande skolor som
skall få del av statligt stöd och hur tillsynen av och det offentliga stödet till
utbildningarna kan förändras (se prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3
anslag A 14). Utskottet anser att denna utredning även kan ta upp frågan om
de fristående skolornas ställning som kompletterande skolor i ljuset av den
nya momslagstiftningen samt vilka kriterier som bör tillmätas betydelse vid
bedömningen av om en skola skall ges denna ställning. Med tanke på den
ökade betydelse som ett beslut i ett tillsynsärende får för enskilda skolor bör
utredningen även pröva om det är möjligt och lämpligt att lägga besluts-
behörigheten på en förvaltningsmyndighet och förena beslutet med rätt till
överklagande i allmän förvaltningsdomstol.
Givetvis bör det undvikas att enskilda skolor först blir momsskyldiga och
därefter, sedan det klarlagts vilka kriterier som skall gälla i framtiden för
tillsyn, avkopplas från momssystemet. Utskottet förutsätter därför att rege-
ringens prövning av tillsynsärendena i avvaktan på utredningsresultatet sker
skyndsamt och med en generös tillämpning av gällande bestämmelser.
Utskottet förutsätter vidare att regeringen ger den åsyftade utredningen
direktiv med den inriktning som här har förordats och i övrigt vidtar de
åtgärder som kan visa sig erforderliga.
I samband med ikraftträdandet vill utskottet dessutom ta upp två frågor.
Den första gäller tidpunkten för ansökan om att bli förklarad kompletterande
skola. I 2 kap. 2 § förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående
skolor anges att ansökan om statlig tillsyn skall lämnas till Statens skolverk
senast den 1 april kalenderåret innan tillsynen skall börja. Med hänsyn till att
de nya reglerna på mervärdesskatteområdet skall träda i kraft redan den 1
januari 1997 och då en förutsättning för skattefrihet i vissa fall är att skolan
har ställts under statlig tillsyn vid detta tillfälle anser utbildningsutskottet att
reglerna om senaste ansökningsdatum inte bör tillämpas för kalenderåret
1997. Erforderliga åtgärder i detta syfte kan vidtas av regeringen och ingen
särskild åtgärd från riksdagens sida är således påkallad.
Det andra problemet gäller momsplikten för tjänster som betalats i för-
skott. I propositionen föreslås att skatteplikt inte skall gälla för tjänster som
tillhandahålls efter årsskiftet om ersättning erlagts senast den 30 september
1996. Utbildningsutskottet anser att möjligheterna till förskottsbetalning utan
moms tagits till för snävt och att konsekvenserna för enskilda elever som	4

inrättat sig efter en viss utbildningskostnad inte har beaktats i tillräcklig grad.	1996/97:UbU4y
Utskottet föreslår därför att övergångsregeln skall utvidgas i detta avseende.
Utbildningstjänst som tillhandahålls elev senast den 30 juni 1997 bör inte
medföra skatteplikt om den utbildning som eleven genomgår är en schema-
lagd utbildning som påbörjats senast den 15 november 1996 och som skall
bedrivas under en sammanhängande tid om minst ett år, och med ett år avses
ett läsår (två terminer). För att omsättningen skall undantas från skatteplikt
föreslås att ersättning för utbildningen måste betalas senast den 31 december
1996. De utbildningar som i första hand avses omfattas av denna övergångs-
regel är sådana som bedrivs enligt läroplan under läsåret 1996/97. Utbild-
ningen under vårterminen 1997 utgör i dessa fall en nödvändig fortsättning
på studierna som bedrevs under hösten 1996. Utbildningsutskottet föreslår att
skatteutskottet förelägger riksdagen ett förslag till ikraftträdande-
bestämmelse utformad på det sätt som här har förordats.
Med vad utskottet här har anfört och med den ändring i övergångsbestäm-
melsen till de nya bestämmelserna i mervärdesskattelagen som har
föreslagits är utskottet berett att tillstyrka propositionen. Utskottet föreslår
således att skatteutskottet med anledning av propositionen och motionerna
1996/97:Sk626 (s), 1996/97:Sk9 och 1996/97:Sk612 (båda m), 1996/97:
Sk20 (c), 1996/97:Sk11 (fp), 1996/97:Sk12 (v), 1996/97:Sk15 (mp) och
1996/97:Sk18 (kd) i nu aktuella delar föreslår riksdagen att besluta i enlighet
med det anförda.
Stockholm den 5 november 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén
(m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf
Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne
Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp).
Avvikande mening
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp) anför följande:
Propositionen innebär att privata utbildningsanordnare blir momspliktiga,
vilket medför kraftigt ökade kostnader för en rad utbildningar där eleverna
själva bekostar utbildningen och inte får studiemedel. Konsekvenserna av det
är att elever kan tvingas avbryta pågående utbildning och ej kan skaffa sig
angelägen kompetens samt att man kan tvingas lägga ner utbildning av hög
kvalitet. De flesta utbildningar som berörs är yrkesutbildningar. I flera fall	4

saknas helt alternativ eller motsvarigheter inom det offentliga	1996/97:UbU4y
utbildningsväsendet.
Utöver att många enskilda vuxenstuderande drabbas innebär förslaget
oacceptabla konkurrensnackdelar för fristående utbildningsanordnare i
förhållande till offentliga skolor och i förhållande till utbildningar i andra
länder. Förslaget kan dessutom få orättvisa konsekvenser för likvärdiga
utbildningar inom samma skola. Sammantaget anser vi att förslaget går stick
i stäv mot ambitionen att höja utbildningsnivån och stimulera ett livslångt
lärande.
I den utredning som ligger till grund för regeringens förslag –
Mervärdesskatten och EG (SOU 1994:88) – föreslogs skattefrihet för
yrkesutbildning och omskolning. Utredningens förslag ligger i linje med
EG:s direktiv. Några skäl för riksdagen att inta en annan ståndpunkt kan vi
inte se.
Utbildningsutskottets majoritet har tagit visst intryck av den massiva
kritiken från berörda och föreslår förändringar av regeringens förslag. En
mer generös tillämpning av reglerna för statlig tillsyn föreslås, liksom olika
övergångsregler. Trots detta kvarstår risken för gränsdragningsproblem. Vi
menar att det enda rimliga, om man inte avvisar mervärdesskatt på
yrkesutbildningar och för omskolning, är att avvakta resultatet av den
utredning om reglerna för kompletterande skolor som aviserats och som
majoriteten vill ge ett vidgat uppdrag.
Det anförda innebär att vi avstyrker propositionen i denna del och att vi
följaktligen tillstyrker avslagsyrkandena i motionerna 1996/97:Sk9 (m),
1996/97:Sk11 (fp) och 1996/97:Sk18 (kd) i denna del samt motion 1996/97:
Sk612 (m). Vi tillstyrker vidare förslagen att regeringen snarast skall ta upp
förhandlingar inom EU om en ändring av momsdirektivet avseende
utbildningstjänster.

Gotab, Stockholm 1996

4