UBU4Y

Yttrande 1995/96:UBU4Y

Utbildningsutskottets yttrande 1995/96:UbU4y

Tillsynsansvaret över skolhälsovården

1995/96

UbU4y

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 19 mars 1996 beslutat bereda utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården såvitt avser punkt 2.7 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) jämte eventuella motioner som berör utbildningsutskottets beredningsområde.

Av de sju motioner som väckts med anledning av propositionen har två tagit upp förslaget om ändring i skollagen, nämligen motionerna 1995/96:So23 (fp) yrkande 3 och 1995/96:So25 (fp) yrkande 3. I motion 1995/96:So20 (kds) yrkas avslag på hela propositionen (yrkande 1).

Regeringens förslag

I propositionen föreslås en ny lag om tillsyn över hälso- och sjukvården, som innebär enhetliga bestämmelser om tillsyn över all hälso- och sjukvård, oavsett driftform och oavsett om det gäller öppen eller sluten vård. Socialstyrelsen föreslås bli tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård med undantag för den sjukvård som ges inom Försvarsmakten. Regeringen föreslår därför att Skolverkets tillsynsansvar över skolhälsovården upphör, vilket föranleder att 14 kap. 8 § skollagen (1985:1100) föreslås bli upphävd när den nya tillsynslagen träder i kraft den 1 januari 1997.

Regeringen anför i propositionen (s. 64) att Skolverket även i fortsättningen har ansvar för utvärderings- och utvecklingsarbete inom skolhälsovården, vilket bl.a. innebär ett ansvar för att integrera skolhälsovården i den pedagogiska verksamheten. Skolverket har enligt regeringen också ett ansvar för att på nationell nivå ombesörja kompetensutveckling för skolsköterskor och skolläkare vad avser frågor inom verkets ansvarsområde.

I den nya lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården har förts in en bestämmelse om skyldighet för vårdgivaren – som när det gäller skolhälsovården i allmänhet är kommunen – att till Socialstyrelsen anmäla om någon drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning. I lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården har förts in en bestämmelse om skyldighet för den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen att till vårdgivaren rapportera sådana händelser. Därmed förs den s.k. Lex Maria

1

in i lag, efter att tidigare endast ha reglerats i förordningsform. Skolläkare	1995/96:UbU4y
och skolsköterskor har omfattats även av den hittillsvarande regleringen.
Regeringen föreslår vissa ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, vilka
också berör skolhälsovården. Det gäller den nya 29 § om att det inom hälso-
och sjukvård alltid skall finnas en verksamhetschef och 32 § om bemyndi-
gande för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om hälso- och sjuk-
vård som behövs till skydd för enskilda eller hälso- och sjukvårdens bedri-
vande i övrigt.

Motioner om skolhälsovården

I motionerna 1995/96:So24 (fp) yrkande 3 och 1995/96:So25 (fp) yrkande 3 kritiseras förslaget att överföra tillsynsansvaret över skolhälsovården från Skolverket till Socialstyrelsen. Motionärerna framhåller att skolhälsovården är en del av skolans elevvårdande verksamhet. I motion So24 erinras om att riksdagen tidigare enhälligt har avslagit förslag om att överföra tillsynsansvaret för den medicinska delen av skolhälsovården till Socialstyrelsen (prop. 1992/93:100 bil. 9, bet. UbU11, rskr. 274). Motionären anför att Skolverket alltsedan sin tillkomst har försökt bli befriat från detta ansvar, vilket har inneburit att verkets engagemang för skolhälsovårdens uppgifter har varit litet. Riksdagen bör kräva att Skolverket tar det ansvar som skollagen sedan länge angivit, anser motionären. I motion So25 påtalas att skolsköterskan ibland fungerar aktivt som en undervisningsresurs inom vissa avgränsade områden, t.ex. sex- och samlevnadsundervisningen. För att understryka detta och samtidigt stimulera skolan att ta ansvar för skolhälsovården samt undervisning om olika hälsoproblem bör Skolverket enligt motionärerna även i fortsättningen ha ansvaret för skolhälsovården.

Utbildningsutskottet

Barnombudsmannen konstaterar i sin rapport till regeringen 1996 (Tänk om ... Rapport från barnens myndighet) att barns och ungdomars fysiska hälsa i allmänhet är god i Sverige. Däremot ökar den psykiska ohälsan, liksom medicinska handikapp som t.ex. allergier. Denna bild bekräftas av Skolverket i Bilden av skolan 1996. Frekvensen självmordsförsök bland barn och ungdomar har också ökat under de senaste decennierna. Antalet barn som varit i kontakt med barnpsykiatriska verksamheter har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt Barnombudsmannens rapport har detta lett till att barn och unga med tung problematik prioriteras inom den barnpsykiatriska verksamheten, medan andra grupper med andra behov inte får den hjälp de behöver. En möjlig delförklaring till den ökade tillströmningen till barn- och ungdomspsykiatrin kan enligt Skolverket vara minskade resurser till barnomsorg och skolans elevvård. Andelen ungdomar i årskurs 9 med psykosomatiska besvär har visat sig vara avsevärt högre bland dem som ofta eller alltid är oroliga för familjens ekonomiska situation än bland andra elever. Barn och ungdomar som lever under ekonomisk stress – vilket allt fler har kommit att

2

göra de senaste åren – röker och dricker också mer, har större sjuklighet och	1995/96:UbU4y
skolkar oftare.
Allt detta är enligt utbildningsutskottets mening oroande. Mot denna bak-
grund är det av stor vikt att alla barn och ungdomar har tillgång till en god
hälsovård inom det offentliga skolväsendets ram.
I skollagen (1985:1100) finns ett särskilt kapitel om skolhälsovården – 14
kap. Där sägs i 1 § att skolhälsovård skall anordnas för eleverna i alla skol-
former inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. I de följande
paragraferna anges skolhälsovårdens ändamål och omfattning, bl.a. att den
främst skall vara förebyggande samt omfatta hälsokontroller och enkla sjuk-
vårdsinsatser, vidare att det skall finnas skolläkare och skolsköterska, att
eleverna har rätt till allmän hälsokontroll med vissa intervaller, att eleverna
har rätt att vid behov anlita skolhälsovården även därutöver, att skolhälso-
vården skall vara kostnadsfri för eleven och att huvudmannen för skolan
även skall anordna skolhälsovården. Slutligen sägs i 8 § att Statens skolverk
skall ha tillsyn över skolhälsovården. Det är den sistnämnda paragrafen som
regeringen nu föreslår skall utgå.
Ur skolans perspektiv utgör skolhälsovården en del av elevvården. De sen-
aste årens ekonomiska åtstramningar i kommunerna har på många håll med-
fört betydande minskningar av elevvårdspersonalen. Det förefaller vara så att
kommunerna därvid har minskat antalet psykologer och kuratorer hellre än
att skära ner på antalet skolläkare och skolsköterskor. I synnerhet har de
slagit vakt om skolsköterskorna. Skolverket genomförde år 1994 en utvärde-
ring av skolhälsovården (Skolhälsovården – en utvärdering – ”nära och gra-
tis”, Skolverkets rapport nr 53 samt Skolhälsovård i praktiken – Fallstudier i
fem kommuner, Skolverkets rapport nr 54). Den visade att skolhälsovården
är allmänt uppskattad och högt värderad, både av elever, föräldrar, lärare och
skolledare. I synnerhet är det skolsköterskorna som visar sig spela en mycket
viktig roll som trygghetssymbol för eleverna. Skolverkets s.k. skolbildsun-
dersökning (Attityder till skolan, Skolverkets rapport nr 72) har visat att en
påfallande stor del av eleverna tycker att det är svårt att vända sig till lärare
med problem som har med skolan att göra. De vänder sig däremot gärna till
skolsköterskan med sina bekymmer, som ofta inte är direkt medicinska, även
om det senare slaget av problem kan användas som förevändning när eleven
går till ”syster”. Genom det förtroende som skolsköterskan ofta åtnjuter
bland eleverna kan hon också vara en tillgång i undervisningen, t.ex. när det
gäller sex och samlevnad eller hälsofostran.
Samtidigt är skolhälsovården givetvis en del av hälso- och sjukvården i
samhället. Det är viktigt att den bedrivs i enlighet med vetenskap och beprö-
vad erfarenhet, av personal med adekvat utbildning och med behövlig tek-
nisk utrustning i ändamålsenliga lokaler. Principen att hälso- och sjukvården
skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet gäller
självfallet också skolhälsovården.
Regeringen föreslår nu att all hälso- och sjukvård, oavsett driftform och
och oavsett om det är fråga om öppen eller sluten vård, skall omfattas av en
enhetlig reglering när det gäller tillsyn. Vidare utgår regeringen från att till-
synsansvaret bör ligga på en myndighet och från att ett samlat regelverk för
verksamhets- och individtillsyn ger en bättre överskådlighet. Det övergri-	2

pande syftet med den föreslagna lagstiftningen är, anför regeringen (s. 60),	1995/96:UbU4y
att säkerställa en god kvalitet i vården och en hög patientsäkerhet samt att ge
Socialstyrelsen bättre möjligheter att genom stödjande och kontrollerande
tillsynsinsatser bevaka hälso- och sjukvårdens utveckling i detta avseende.
Utbildningsutskottet delar regeringens uppfattning att tillsynsansvaret för
hälso- och sjukvården bör omfattas av ett enhetligt regelverk och att det bör
utövas av en myndighet, detta för att bäst kunna uppnå god kvalitet i vården
och en hög patientsäkerhet, vilket självfallet också bör gälla för barn och
ungdomar som vårdtagare vid skolhälsovården. Utskottets uppfattning är
således att Socialstyrelsen skall fylla funktionen som tillsynsmyndighet över
skolhälsovården. Skolverket, som inrättades år 1991, har hittills inte priorite-
rat sin uppgift att utöva tillsyn över skolhälsovården, vilket bl.a. återspeglas i
att ingen personal med särskild kompetens för detta område har rekryterats.
Resultaten av skolhälsovårdens insatser i form av vaccinationsprogram och
hälsokontroller har inte uppmärksammats i Skolverkets uppföljning, och inga
tillsynsinsatser har genomförts när det gäller skolhälsovården. Utbildningsut-
skottet hyser förväntan att ett tillsynsansvar för Socialstyrelsen gentemot
skolhälsovården skall ge denna ett bättre stöd än den hittills fått av Skolver-
ket.
Vad utskottet nu sagt innebär inte att skolhälsovården kan skiljas ut från
den övriga skolverksamheten. För att den skall fungera förebyggande, så som
den skall enligt skollagen, behövs det nära sambandet med lärarna, undervis-
ningen och skolmiljön. Skolhälsovården har stor betydelse när det gäller att
utveckla ett hälsobefrämjande beteende hos eleverna. Det framgår mycket
tydligt av Skolverkets ovan nämnda utvärdering att ett av de stora värdena
med skolsköterskorna är att de finns tillgängliga nära eleverna och att deras
tjänster är gratis. Utskottet utgår från att skolhuvudmännen även i fortsätt-
ningen väljer att anordna skolhälsovården som en integrerad del av skolverk-
samheten, och att den förläggs till skolans lokaler. Endast på det sättet kan,
enligt utskottets uppfattning, skolhälsovården fortsätta att fungera som den
utmärkta tillgång i skolans elevvård som den hittills på de flesta håll har
varit. Det är också en förutsättning för att det förtroende som skolsköters-
korna åtnjuter hos eleverna och den insikt de har i elevernas upplevelsevärld
skall kunna utnyttjas i undervisningen i t.ex. sex- och samlevnadsfrågor,
vilket utskottet finner angeläget.
Utskottet vill stryka under vad regeringen anför om att Skolverket även i
fortsättningen skall ha ansvar för utvärderings- och utvecklingsarbeten inom
skolhälsovården, vilket bl.a. innebär ett ansvar för att integrera skolhälsovår-
den i den pedagogiska verksamheten. Vidare skall Skolverket ha ansvar för
att på nationell nivå ombesörja kompetensutveckling för skolsköterskor och
skolläkare vad gäller frågor inom verkets ansvarsområde. Inom ramen för
upföljningsansvaret skall Skolverket också följa utvecklingen i fråga om
personalresurser och kostnader för skolhälsovården. Utskottet utgår från att
Skolverket därvid också har ansvar för att bevaka att skolhuvudmännen lever
upp till sin skyldighet att anordna skolhälsovård i den omfattning och med
det innehåll som föreskrivs i skollagens 14 kap. 1–7 §§. De uppgifter som
kommer att åvila Skolverket resp. Socialstyrelsen när det gäller skolhälso-

2

vården kräver enligt utskottets bedömning ett nära samarbete mellan de båda	1995/96:UbU4y
verken.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att socialutskottet tillstyrker
regeringens förslag till lag om ändring av skollagen och avstyrker motioner-
na 1995/96:So24 yrkande 3 och 1995/96:So25 yrkande 3.
Stockholm den 23 april 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Torgny
Danielsson (s), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Dane-
stig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Gunnar Goude (mp), Nalin Baksi (s), Margareta E Nordenvall (m),
Catherine Persson (s) och Tuve Skånberg (kds).
Avvikande mening
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren
(fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Margareta E Nordenvall (m) och Tuve
Skånberg (kds) anser att den del av yttrandet under rubriken Utskottets be-
dömning som börjar med ”Utbildningsutskottet delar” och slutar med ”yr-
kande 3” bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser inte att ett överförande av tillsynsansvaret från
Skolverket till Socialstyrelsen är nödvändigt för att säkerställa god kvalitet i
skolhälsovården och en hög patientsäkerhet. Regeringens förslag till lag om
tillsyn över hälso- och sjukvården innebär att Socialstyrelsen skall ha tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonalen, även den som arbetar inom skolhälso-
vården. Så har varit fallet hittills, samtidigt som Skolverket ansvarat för
verksamhetstillsyn över skolhälsovården. Utskottet noterar att regeringen
funnit det möjligt att skilja mellan verksamhetstillsyn och individtillsyn när
det gäller Försvarsmakten. Detta bör enligt utskottets mening vara möjligt
även när det gäller skolhälsovården.
Utskottet är övertygat om att ett överförande av verksamhetstillsynen till
Socialstyrelsen inte skulle gagna skolhälsovårdens funktion som en del av
skolans elevvård. Det skulle medföra risk för att skolhälsovården skiljs ut
från den övriga skolverksamheten. För att skolhälsovården skall fungera
förebyggande, så som den skall enligt skollagen, behövs det nära sambandet
med lärarna, undervisningen och skolmiljön. Skolhälsovården har stor bety-
delse när det gäller att utveckla ett hälsobefrämjande beteende hos eleverna.
Det framgår mycket tydligt av Skolverkets ovan nämnda utvärdering att ett
av de stora värdena med skolsköterskorna är att de finns tillgängliga nära	2

eleverna, och att deras tjänster är gratis. Utskottet vill för sin del utgå från att	1995/96:UbU4y
skolhuvudmännen även i fortsättningen väljer att anordna skolhälsovården
som en integrerad del av skolverksamheten och att den förläggs till skolans
lokaler. Endast på det sättet kan, enligt utskottets uppfattning, skolhälsovår-
den fortsätta att fungera som den utmärkta tillgång i skolans elevvård som
den hittills på de flesta håll har varit. Det är också en förutsättning för att det
förtroende som skolsköterskorna åtnjuter hos eleverna och den insikt de har i
elevernas upplevelsevärld skall kunna utnyttjas i undervisningen i t.ex. ANT
och sex- och samlevnadsfrågor, vilket utskottet finner angeläget.
Utskottet vill stryka under vad regeringen anför om att Skolverket har an-
svaret för utvärderings- och utvecklingsarbeten inom skolhälsovården, vilket
bl.a. innebär ett ansvar för att integrera skolhälsovården i den pedagogiska
verksamheten. Vidare skall Skolverket ha ansvar för att på nationell nivå
ombesörja kompetensutveckling för skolsköterskor och skolläkare vad gäller
frågor inom verkets ansvarsområde. Inom ramen för uppföljningsansvaret
skall Skolverket också följa utvecklingen i fråga om personalresurser och
kostnader för skolhälsovården. Utskottet anser det självklart att Skolverket
därvid också har ansvar för att bevaka att skolhuvudmännen lever upp till sin
skyldighet att anordna skolhälsovård i den omfattning och med det innehåll
som föreskrivs i skollagens 14 kap. 1–7 §§. Det är beklagligt att Skolverket
hittills har ägnat sin uppgift att öva tillsyn över skolhälsovården så ringa
intresse, också efter det att riksdagen för tre år sedan enhälligt bekräftat att
Skolverket skulle behålla denna uppgift. Riksdagen bör kunna utgå från att
regeringen tillser att Skolverket tar sitt uppdrag från statsmakterna på allvar
även i denna del.
Ett bibehållande av nuvarande ordning att Socialstyrelsen har individtill-
synen, men att verksamhetstillsynen för skolhälsovården åvilar Skolverket,
kräver ett tillägg i första paragrafen av den föreslagna lagen om tillsyn över
hälso- och sjukvården, som anger att det för tillsyn över skolhälsovården
finns särskilda bestämmelser.
Med det anförda föreslås utbildningsutskottet att socialutskottet med an-
ledning av motionerna 1995/96:So24 yrkande 3 och 1995/96:So25 yrkande 3
avstyrker regeringens förslag till lag om ändring i skollagen samt föreslår
riksdagen att anta regeringens förslag till lag om tillsyn över hälso-och sjuk-
vården med ett tillägg av den innebörd som utbildningsutskottet här angett.

Gotab, Stockholm 1996

2