Tullregisterlag m.m.

Yttrande 1989/90:KU2y

Konstitutionsutskottets yttrande
1989/90:KU2y

Tullregisterlag m.m.

1989/90

KU2y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 7 november 1989 beslutat att bereda konstitutionsutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:40 om
tullregisterlag m.m. och eventuella motioner med anledning av propositionen.
Fyra motioner har väckts, nämligen 1989/90:Sk9—12.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som direkt
berör utskottets ansvarsområde och som tas upp i motionerna Sk9
av Inger Schörling m.fl. (mp), SklO av Bo Hammar m.fl. (vpk) och
Skl2 av Margitta Edgren m.fl. (fp).

Utskottet

Allmänt om innehållet i förslaget till tullregisterlag

Ett datasystem för hantering av olika typer av tullklareringsärenden
skall tas i drift inom tullverket. Härigenom skapas ett mer effektivt
och rationellt system för tullens import- och exportrutiner. Avsikten
är att systemet skall införas etappvis. Den första etappen skall omfatta
exportfunktioner och de transitfunktioner som berör exporten och
börja genomföras den 1 juli 1990.

I propositionen föreslås införande av en tullregisterlag samt ändringar
i tullagen (1987:1065) och lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
Förslagen syftar till att ge en rättslig grund för att den
första etappen av systemet skall kunna tas i drift. Av propositionen
framgår att regeringen avser att senare lägga fram förslag till specifika
föreskrifter för importsystemet och de delar som återstår avseende
transitsystemet.

I förslaget till tullregisterlag anges vilka typer av uppgifter som skall
få finnas i registret. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
skall fa ge de närmare föreskrifter som kan behövas om
registerinnehållet. I förslaget anges t.ex. att registret får innehålla
uppgifter rörande fysisk eller juridisk persons identitet. I propositionen
anför föredraganden att detta kan gälla sådana uppgifter som
namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefon, post- eller
bankgironummer.

1 Riksdagen 1989/90. 4 sami. Nr2y

Enligt förslaget får tullregister föras och användas för

1. fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan
skatt och avgifter som skall betalas till tullverket,

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter
inom tullmyndigheternas område,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom
ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Det föreskrivs att bestämmelserna om tullregistret inte gäller det
register som tullverket för i spaningssyfte med stöd av lagen (1965:94)
om polisregister m.m. I propositionen anför föredraganden att tullregistret
inte skall fa användas för den typ av spaningsuppgifter för
vilken spaningsregistret förs. Däremot skall det vara möjligt att hämta
uppgifter ur ett ärende i samband med en tullmyndighets förundersökning
avseende det ärendet.

Frågor som tas upp i motionerna

Utlämnande av personuppgift som kan användas för automatisk
databehandling i vissa främmande länder

I propositionen anför föredraganden att uppgifterna i tullregistret även
skall få användas för att uppfylla tullmyndigheternas skyldighet i fråga
om att tillhandahålla uppgifter till andra myndigheter och att detta
även gäller sådan informationsskyldighet som en tullmyndighet kan ha
gentemot en utländsk tullmyndighet enligt tullsamarbetsavtal. Enligt
föredraganden finns det dock för närvarande inte någon avsikt att
uppgifter skall översändas till utländska myndigheter i elektronisk
form eller att i registret ta emot elektroniska uppgifter från utlandet.
Han anför att en sådan utveckling kan bli möjlig i framtiden och att
detta bör vara ett viktigt steg för att ytterligare effektivisera tullrutinerna.

I ett yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över förslag till
tullregisterlag m.m. har datainspektionen tagit upp frågan om utlämnande
av uppgifter till utlandet.

Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) fordras datainspektionens
medgivande till utlämnande av personuppgifter, om det kan antas
att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i utlandet.
Något medgivande krävs dock inte, om personuppgiften skall användas
för automatisk databehandling enbart i en stat som har anslutit sig till
Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling
av personuppgifter (Europarådskonventionen). Datainspektionen
anför att det kan antas att utländska tullmyndigheter har eller
kommer att införa ADB-stöd vid sin ärendehantering och konstaterar
att inspektionens medgivande fordras vid fullgörande av informationsskyldighet
genom tullsamarbetsavtal såvitt gäller länder som inte har
tillträtt konventionen. Datainspektionen måste utreda hur integritetsskyddet
är utformat i det berörda landet, och detta är en tidsödande
process som förmodligen kommer att kräva medverkan av andra

1989/90: KU2y

2

myndigheter. Enligt datainspektionens uppfattning borde detta problem
lösas inom ramen för tullregisterlagstiftningen. Datainspektionen
anser att det är en allvarlig brist att dessa problem inte har analyserats
i lagstiftningsärendet och är tveksam till om förslaget till tullregisterlag
bör föreläggas riksdagen.

I propositionen konstaterar föredraganden att man självfallet måste
fullfölja de förpliktelser som Sverige har åtagit sig mot andra stater i
fråga om utlämnande av uppgifter i tullfrågor — oavsett om uppgifterna
här förvaras på papper eller i elektronisk form. Han anför att den
fråga som datainspektionen har väckt kommer att granskas ytterligare i
det vidare lagstiftningsarbetet. Enligt hans mening är emellertid de
problem som inspektionen pekar på inte av den omfattningen att de
bör utgöra ett hinder för att införa tulldatasystemet enligt planerna.
Han pekar därvid på att det inledningsvis bara kommer att vara ett
begränsat antal uppgifter som registreras och att problemen bara kan
uppstå när det är fråga om att lämna ut personuppgifter till länder
som inte är anslutna till den nämnda konventionen. Om frågor om
sådant utlämnande av uppgifter ändå skulle uppkomma innan en
lösning har åstadkommits, får detta enligt föredraganden hanteras
inom ramarna för den gällande lagstiftningen, även om ett sådant
förfarande skulle vara omständligt.

I motion Sk 12 yrkande 1 förklarar motionärerna att de delar datainspektionens
uppfattning och att frågan borde ha penetrerats i anslutning
till lagstiftningsarbetet och eventuellt lösts i lagen.

Sökbegrepp

När ett visst ärende skall eftersökas i tullregistret måste vissa sökbegrepp
användas. I den föreslagna lagen anges de sökbegrepp som
vanligen skall användas. Dessa grundläggande sökbegrepp skall vara
tullidentifikationsnummer och person- eller organisationsnummer.
Men även andra sökbegrepp skall kunna användas.

I sitt yttrande pekar datainspektionen på att riskerna för integritetsintrång
blir större ju friare sökbegrepp som kan användas. Inspektionen
efterlyser en fullständig reglering i lag eller förordning av vilka
sökbegrepp som skall få användas. I propositionen anför föredraganden
att det enligt hans mening inte finns skäl att i tullregisterlagen
försöka göra en uttömmande reglering av vilka sökbegrepp som skall
finnas i tulldatasystemet. I den mån det finns skäl att förbjuda användningen
av vissa sökbegrepp bör detta enligt föredraganden ske i en
kommande förordning. Han pekar på att datainspektionen dessutom
enligt 6 a § datalagen har möjlighet att meddela föreskrifter i detta
avseende i den mån regering eller riksdag inte har lämnat sådana
föreskrifter.

I motion Sk 10 förklarar motionärerna att de delar datainspektionens
uppfattning. De anser att sökbegreppen måste regleras ordentligt i
lagen. Samma uppfattning framförs i motion Skl2 yrkande 2. I den
motionen efterlyser motionärerna ett klarläggande om det är meningen
att uppgifter om hela befolkningen skall föras in i registret. Enligt

1989/90: KU2y

3

1* Riksdagen 1989190. 4 sami. Nr 2y

motionärerna bör personuppgifterna begränsas till att avse sådana
personer som har eller inom de senaste sex åren har haft ärende hos
tullverket.

Även i motion Sk9 yrkande 3 tas frågan om sökbegreppet upp.
Motionärerna förklarar att de delar den uppfattning som kommer till
uttryck i propositionen utom när det gäller användningen av personnummer.
De anser att den information som finns i de fyra sista
siffrorna i personnumret inte kan vara nödvändig för tullens arbete
och att det är stötande för den personliga integriteten att denna
information skall kunna samköras med annan information.

Gallring av personuppgifter

Enligt den föreslagna tullregisterlagen skall, om inte något annat är
föreskrivet, uppgifter som hör till ett tullregisterärende gallras ur
registret sex år efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades.
Enligt motion Skl2 yrkande 3 riskerar man med detta förslag i
genomsnitt ett halvt års onödig lagring av känsliga uppgifter. Enligt
motionärerna bör den automatiska gallringen i stället ske direkt efter
sex år.

Att hålla personuppgifterna aktuella

Förslaget till tullregisterlag innehåller inte någon bestämmelse om att
personuppgifter som har förts in i registret skall hållas aktuella. I
motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, anförs att personuppgifterna
måste hållas aktuella under de sex år som de finns införda i
registret. Enligt motionärerna är det viktigt att nya ärenden som
eventuellt kommer in under den tiden och som berör en viss person
kommer att behandlas med korrekta och aktuella persondata.

Brottsspaning — samköming

I förslaget till tullregisterlag regleras de fall där det för registrets
funktion krävs att sambearbetning sker i tullregistret med uppgifter
från andra personregister. Det gäller register hos riksskatteverket,
kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Om sambearbetning
bör ske i andra fall får detta enligt vad som anförs i propositionen
regleras i annan författning eller genom tillstånd från datainspektionen.

I propositionen konstateras att möjligheterna att snabbt kombinera
maskinläsbara uppgifter som lämnas vid olika tidpunkter och för olika
syften kan ge resultat som framstår som oförutsedda och stötande.
Föredraganden anför att det därför bör finnas en begränsning för i
vilka fall som uppgifter från tullregistret skall fa lämnas ut i maskinläsbar
form till andra myndigheter. De fall där utlämnande av uppgifter
från tullmyndigheter i dag skall ske i maskinläsbar form regleras i
den föreslagna tullregisterlagen. Det gäller uppgifter till statens jordbruksnämnd,
kommerskollegium, riksskatteverket, länsskattemyndigheterna
och riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i

1989/90: KU 2y

4

registret lämnas ut i maskinläsbar form endast om detta följer av lag
eller förordning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer har medgett det.

I motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, begär motionärerna att
riksdagen skall som sin mening ge till känna vad som anförs i
motionen om samköming. I denna del konstaterar motionärerna till
en början att tullregistret inte skall användas för sådan brottsspaning
som tullens spaningsregister används för. De anför vidare att det ingår
i tullens ansvar för kontroll och övervakning och att detta innebär att
tullens register torde komma att innehålla uppgifter om att någon kan
misstänkas för brott. Motionärerna uttalar att obegränsade sökmöjligheter
kan vara integritetskränkande genom att det går att göra sammanställningar.
De menar att uppgifterna i de flesta fall är sekretesskyddade
och att tullen emellertid är skyldig att först använda alla
tillåtna sökmöjligheter för att få fram uppgifter innan sekretessen
prövas.

I motion Sk9 yrkande 2 tar motionärerna upp uttalandet i propositionen
att tullregistret inte skall användas i brottsspaningssyfte. De
menar att det inte framgår hur denna begränsning skall efterlevas och
hur man skall kontrollera att begränsningen efterlevs. De begär därför
att regeringen skall undersöka hur man skall undvika att ett tullregister
används för spaning inom eller utom landet.

Elektroniskt dokument

I förslaget till ändring i tuilagen införs ett nytt begrepp i rättssystemet,
det elektroniska dokumentet. Med elektroniskt dokument avses en
upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst
tekniskt förfarande. Den närmare tekniska lösningen bör enligt föredraganden
inte regleras i lag eftersom området befinner sig under
utveckling. Det föreslås att generaltullstyrelsen skall kunna ge tillstånd
till att tulldeklaration och andra uppgifter som skall avges enligt vissa
tullförfattningar får avlämnas genom ett elektroniskt dokument till
tulldatasystemet. Elektroniska dokument skall ha samma ställning som
pappersdokument i tullklareringssammanhang.

I motion Sk9 yrkande 4 anför motionärerna att det är otillfredsställande
att det inte finns bestämmelser i lagen som närmare anger den
tekniska lösningen av elektroniska dokument. Regeringen bör enligt
motionärerna analysera formerna för elektroniska dokument och problemet
med ansvaret för dessa.

Regleringen av frågan om när ett elektroniskt dokument skall
anses ha kommit in till myndigheten

I förslaget till ändring i tullagen finns en bestämmelse som anger när
ett elektroniskt dokument i förvaltningsrättslig mening skall anses ha
kommit in till en tullmyndighet. Av praktiska skäl som redovisas i
propositionen anses den bestämmelsen inte helt kunna överensstämma
med tryckfrihetsförordningens föreskrifter om när en upptagning som
avser personregister blir att betrakta som allmän handling. I proposi -

1989/90: KU2y

5

tionen tar föredraganden upp frågan om bestämmelsen bör föras in i
förvaltningslagen (1986:223). Han anför att det i och för sig finns skäl
som talar för en sådan lösning men anser att det dock nu är lämpligare
att placera bestämmelsen i den lagstiftning som avser det enda förvaltningsområde
som hittills är aktuellt. En placering av bestämmelsen i
förvaltningslagen bör enligt föredraganden ske först när man har fått
en bättre bild av hur utvecklingen på andra förvaltningsområden i det
här avseendet kommer att bli.

Enligt motion Skl2 yrkande 5 bör frågan om när ett elektroniskt
dokument skall anses ha kommit in till myndigheten regleras i förvaltningslagen.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis anföra följande.

Trots att förevarande lagstiftningsärende avser ett begränsat och
mycket speciellt förvaltningsområde rör det några principiellt viktiga
frågor inom den offentliga rätten när det gäller ADB-användning,
såsom dokumentbegreppet, offentlighetsprincipen, integritetsskyddet
och anhängiggörandet av ärenden med användning av datateknik.
Frågor av detta slag har behandlats av data- och offentlighetskommittén
(DOK). När det gäller DOK:s arbete hänvisar utskottet till utskottets
betänkande om datafrågor, 1988/89:KU28. Utgångspunkten för
DOK:s arbete har varit att behandla dessa frågor ur ett brett perspektiv
för hela den offentliga förvaltningen. Frågorna bereds för närvarande
inom regeringskansliet och har därför inte kunnat prövas av riksdagen.
Enligt utskottets mening hade det varit till fördel om riksdagen hade
kunnat ta ställning till dessa principiella frågor i ett vidare sammanhang
än vad som kan bli fallet i detta ärende. En datorisering av
tullklareringsärendena är emellertid angelägen och bör inte fördröjas.
Utskottet motsätter sig därför inte att datoriseringen ges rättslig grund
genom den föreslagna lagstiftningen. Utskottet vill dock betona att det
inte är givet att de lösningar som valts på detta förvaltningsområde
också kan användas på andra förvaltningsområden. Utskottet vill också
understryka att de lösningar som kan komma att väljas för förvaltningen
i stort kan medföra att ändringar måste göras på det nu aktuella
området.

Utskottet övergår så till att behandla de speciella frågor som har
väckts i motionerna.

När det gäller den fråga om utlämnande av uppgifter till utlandet som
tas upp i motion Sk 12 yrkande 1 får utskottet anföra följande. Som
framgår av propositionen kommer det till en början endast att vara
fråga om ett begränsat antal fall där personuppgifter kommer att
lämnas ut till stater som inte är anslutna till Europarådskonventionen.
I dessa fall kommer integritetsintressena att tas till vara i samband med
att datainspektionen prövar frågan om utlämnande enligt 7 kap. 16 §
sekretesslagen. Som datainspektionen har anfört kommer detta att bli
byråkratiskt tungrott och med tiden vålla inspektionen och andra
myndigheter åtskilligt arbete. Utskottet utgår frän att regeringen kom -

1989/90: KU 2y

6

mer att beakta frågan i det vidare lagstiftningsarbetet och att regeringen
kommer att förelägga riksdagen förslag till hur dessa problem skall

lösas.

När det gäller frågan om huruvida uppgifter om hela
befolkningen (motion Skl2 yrkande 2) skall föras in i registret vill
utskottet peka på de föreskrifter i den föreslagna lagen som anger för
vilka ändamål tullregistret får föras och som utskottet har redogjort för
i det föregående. Av dessa föreskrifter framgår att det självfallet inte är
fråga om att uppgifter om hela befolkningen skall föras in i registret.

I lagförslaget anges tre grundläggande sökbegrepp, nämligen tullidentifikationsnummer
och person- eller organisationsnummer. Ytterligare
sökbegrepp skall emellertid kunna användas. Enligt propositionen
skall den ytterligare regleringen av användningen av sökbegreppen ske
genom förordning och myndighetsföreskrifter. Frågan om vilka sökbegrepp
som skall fa användas i ett register är av stor betydelse för
skyddet av den enskildes integritet. Enligt utskottets mening bör därför
— som krävs i motionerna Sk 10 och Sk 12 yrkande 2 — användningen
av sökbegreppen regleras i lagen. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med förslag till lagstiftning.

När det gäller frågan om användning av personnummer konstaterar
utskottet att tullregistret enligt den föreslagna lagen får sambearbetas
med register hos riksskatteverket i fråga om registrerade skattskyldiga
samt med register hos kommerskollegium och statens jordbruksnämnd
i fråga om import- och exportlicenser. Utskottet har ingen erinran mot
en sådan sambearbetning. För sambearbetningen är det givetvis angeläget
att juridiska och fysiska personer kan identifieras enligt gängse
förfaringssätt. Detta innebär enligt utskottet att de fyra sista siffrorna i
personnumret inte — såsom krävs i motion Sk9 yrkande 3 — kan
avvaras utan stora olägenheter. Personnumret bör därför få användas i
registret.

Enligt utskottets mening torde det gallringsförfarande som motionärerna
föreslår i motion Skl2 yrkande 3 vara alltför omständligt i
förhållande till den fördel det skulle innebära från integritetssynpunkt.
Utskottet anser mot denna bakgrund att gallringen bör ske på det sätt
som föreslås i propositionen.

När det gäller kravet att hålla personuppgifter aktuella, som förs fram
i motion Sk 12 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, är det enligt utskottets
mening självklart att gamla eller felaktiga uppgifter i registret som
härrör från ett ärende kommer att rättas i samband med behandlingen
av ett nytt ärende.

1 motionerna Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, och Sk9
yrkande 2 tas frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte
upp. 1 propositionen anförs att tullregistret inte skall kunna
användas för brottsspaning. Utskottet delar denna uppfattning och
finner att den föreslagna lagen om tullregister har utformats så att
någon sådan användning inte blir möjlig. Enligt lagen får nämligen
tullregistret bara användas för de ändamål som anges i lagen. Som

1989/90: KU2y

7

framgår av utskottets redogörelse i det föregående är brottsspaning inte
något sådant ändamål. Det saknas därmed lagliga förutsättningar för att
använda tullregistret för brottsspaning.

I motion Sk9 yrkande 4 krävs att det i lagen tas in uttömmande
bestämmelser om elektroniskt dokument. Hur den närmare tekniska
lösningen av elektroniskt dokument bör regleras bör emellertid enligt
utskottets mening lämpligen inte bestämmas i lag. Utskottet delar alltså
den bedömning som gjorts i propositionen.

Enligt motion Skl2 yrkande 5 bör bestämmelsen om når ett elektroniskt
dokument skall anses ha kommit in till myndigheten tas in i
förvaltningslagen och inte — som föreslås i propositionen — i tullagen.
Som princip bör enligt utskottet gälla att föreskrifter om anhängiggörande
av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna med användande
av ADB-teknik tas in i förvaltningslagen. Sådana bestämmelser måste
dock kunna tillämpas på olika typer av myndigheter, och som framgår
av vad utskottet anfört inledningsvis har riksdagen ännu inte förelagts
förslag om detta. I förevarande fall är bestämmelsen utformad så att
den endast kan tillämpas på ärenden hos tullmyndigheterna. Utskottet
delar därför bedömningen att föreskriften bör tas in i tullagen. Det är
angeläget att frågan om en reglering av elektroniska dokument i
förvaltningsförfarandet får en generell lösning på grundval av DOK:s
olika förslag. Föreskriften i tullagen bör då ersättas med en allmän
bestämmelse i förvaltningslagen.

Stockholm den 30 november 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s). Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c),
Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom
(c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och
Rosa-Lill Wåhlstedt (s).

Avvikande meningar

1. Sökbegreppet

Olle Svensson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sture Thun,
Sören Lekberg, Torgny Ifarsson, Ulla Pettersson och Rosa-Lill Wåhlstedt
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken
"Utskottets bedömning" som börjar med "Frågan om vilka sökbegrepp"
och slutar med "förslag till lagstiftning" bort ha följande
lydelse:

1989/90: KU 2y

8

Utskottet anser att det inte är möjligt att i ett sammanhang uttömmande
reglera alla de sökbegrepp som skall få användas, vilket krävs i
motionerna SklO och Skl2 yrkande 2. Enligt utskottets mening är det
emellertid viktigt att användningen av sökbegrepp begränsas med hänsyn
till kraven på integritet. Från denna utgångspunkt finner utskottet
att det är lämpligt att bestämmelser om att de nämnda grundläggande
sökbegreppen får användas ges i lagen. Om fråga uppstår om användning
av andra sökbegrepp som är av samma centrala betydelse från
integritetssynpunkt, bör detta enligt utskottets mening därför också
regleras i lagen. I de fell där integritetsintressena inte gör sig lika starkt
gällande bör regleringen kunna handhas av regeringen och datainspektionen.
I detta sammanhang vill utskottet — liksom föredraganden i
propositionen — peka på det ansvar att ta till vara integritetsintressena
som datainspektionen har då inspektionen meddelar föreskrifter med
stöd av 6 och 6 a §§ datalagen.

2. Personnummer

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under
rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "När det gäller
frågan om användning av personnummer" och slutar med "få användas
i registret" bort ha följande lydelse:

När det gäller användningen av personnummer anser utskottet att
den information som innefattas i de fyra sista siffrorna inte behövs för
tullens arbete. Dessa siffror är inte nödvändiga för de fall där sambearbetning
skall kunna göras enligt den föreslagna lagen. Om fullständiga
personnummer får användas i registret, öppnar det möjligheter för
sådana samkörningar med annan information som är stötande för den
personliga integriteten. I likhet med vad som anförs i motion Sk9
yrkande 3 anser utskottet därför att de fyra sista siffrorna i personnumret
inte bör få användas i tuilregistret.

3. Brottsspaning

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under
rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Utskottet delar
denna uppfattning" och slutar med "tullregistret för brottsspaning"
bort ha följande lydelse:

Det är dock inte förklarat hur denna begränsning skall efterlevas
och hur man skall kontrollera att begränsningen efterlevs. Utskottet
vill särskilt peka på att svenska tullmyndigheter till följd av tullsamarbetsavtal
med andra länder tillhandahåller uppgifter till utländsk tullmyndighet,
vars regler kan vara av annan beskaffenhet än de svenska.
Det fordras enligt utskottets mening säkra garantier för att tullregistret
inte används för spaning inom eller utom landet. Utskottet anser att
regeringen för riksdagen bör redovisa hur sådana garantier kan skapas.

1989/90: KU2y

9

4. Elektroniskt dokument

1989/90: KU2y

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under
rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Hur den närmare
tekniska" och slutar med "som gjorts i propositionen" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det helt otillfredsställande att den tekniska
lösningen av elektroniskt dokument inte regleras i lagen. I lagen
bör det finnas klara och entydiga former för hur ansvaret för ett
elektroniskt dokument skall åvila en viss person.

Särskilt yttrande

Hans Leghammar (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att det på detta stadium är fel att införa det
föreslagna tullregistret. Propositionen bör därför avslås i sin helhet.
Regeringen bör återkomma med en ny proposition i frågan när den
kritik som framförts i motion Sk9 har kunnat bemötas på ett tillfredsställande
sätt. Trots denna huvudinställning har partiet inte velat avstå
från att ta ställning till de olika delar i propositionen som hör till
utskottets ansvarsområde.

10